Jönköpings läns museum – förlag

Med De lyckligt lottade - Kolonisterna och stadens gröna kulturarv ger Jönköpings läns museum ut den mest omfattande boken på svenska om kolonirörelsen av idag samtidigt som den speglar kolonirörelsen i staden ur ett historiskt perspektiv. Trots att författarna verkar i en lokal kontext - Jönköping med omnejd -är boken relevant för alla som har eller drömmer om en kolonilott. Bokens titel De lyckligt lottade syftar på de människor som har haft turen att komma över en kolonilott. Det som genomsyrar kolonisten är den glädje hen känner i förhållande till sin lott: förberedelserna, odlingen, skörden och planeringen för ett nytt odlingsår. Här ingår även slitet, grävandet, lyckade satsningar såväl som bakslag. Det ska inte stickas under stol med att boken också har en agenda: att planerare och beslutsfattare ska förstå vilka hållbarhetsmål och ekosystemtjänster koloniområdena bidrar till i staden. De är stadens gröna lungor och en del av den gröna infrastrukturen samtidigt som de är en plats för kolonisterna att odla kropp och själ. Och inte minst utgör de ett av stadens viktiga kulturarv.

Småland hamnar ofta i skuggan av sina grannlandskap när Sveriges medeltida kyrkor presenteras. Det är orättvist. Småland uppvisar några av fastlandets finaste prov på romansk kyrkokonst. I de ännu bevarade kyrkorna ser vi spåren av maktambitioner hos biskopar och lokala stormän. Vi får en inblick i medeltidsmänniskornas föreställningsvärld, uttryckt i dopfuntarnas god och onda monster. Vad ville den tidens kyrkobyggare och stenmästare förmedla till sin omvärld och eftervärld? Marian Ulléns forskning och fotografen Mikael Ulléns bilder bidrar i denna bok till att väcka nytt intresse för den skatt som Smålands medeltidskyrkor är. De ger nya perspektiv på kyrkorna i det gamla Tiohärad i hjärtat av Småland.

Många Jönköpingsbor känner till att man förr inte kunde läsa biografannonser i den frireligiösa och nykterhetsvänligt präglade Jönköpings-Posten. Att gå på bio under 1900-talets första hälft var för många frireligiösa förknippat med synd. Men så har det inte alltid varit. När filmmediet var nytt vid förra sekelskiftet sågs det som en teknisk sensation och det var inte minst den tidens frikyrkolokaler de första filmvisningarna ägde rum. Föreställningen om att Jönköpings-Posten inte tillät biografannonser i tidningen förrän något år in på 1950-talet har återkommande upprepats, men faktum är att när de första biograferna etablerades runt 1905 var de välkomna att annonsera så mycket de ville i Jönköpings-Posten. Men så hände något 1911 som fick Jönköpings-Posten att börja inta en mer restriktiv hållning - flickan från storstaden anlände till Jönköping.

Boken är en katalog till utställningen med samma namn. Lär känna en av de mäktigaste släkterna i stormaktstidens Sverige. Möt greven Per Brahe den yngre, hans hustru Kristina Katarina Stenbock, deras barn och andra människoöden i en omvälvande period i landets historia. 1600-talet var en brytpunkt mellan gammalt och nytt. En tid då aristokratin med alla till buds stående medel försökte bevara sin maktställning i samhället. Under ett halvt sekel utvecklade adeln en lyxkonsumtion som landet varken skådat förr eller senare. Men det var en liten grupp av rikets äldsta och mäktigaste släkter som stod för dessa jättesatsningar på dyrbara byggen, konst, fester och kläder. Utan prakt ingen makt. Men pengarna var ofta lånade. Projektet Prakt & Makt föddes ur Jönköpings läns museums mer än tioåriga arbete med stormaktstiden, i Jönköpings stad och det forna Visingsborgs grevskap. Arkeologiska undersökningar, restaureringar av kyrkor och ruiner, konserveringar och forskning har gett ny kunskap och nya infallssvinklar på denna tid.

Musiken spelade en viktig roll i den svenska högadelns offentliga liv under stormaktstiden. Detta gällde inte bara i huvudstaden utan även på lantresidensen och i grevskapen. Solenninitet och magnificens skulle prägla framträdandena. Jan Olof Rudéns inventering av Per Brahes räkenskaper med musikhistoriska ögon har resulterat i att nytt ljus kastats över Visingsborgs grevskap-inte bara ur musikalisk utan också ur kulturhistorisk, lokalhistorisk och personhistorisk synvinkel.

Järnålderspärlan tar dig tillbaka i tiden. Du får möta barn som levde i Småland för tvåtusen år sedan och på vikingatiden. Barnen fick arbeta och hjälpa till men hann också vara med om spännande äventyr. Det dyker upp både djur och människor med märkliga gåvor. Du får också veta mer om arkeologiska undersökningar. Hur gör man egentligen när man gräver? Vad kan man hitta och hur får man reda på vad som hänt? Faktarutor och foton berättar vad arkeologerna kommit fram till och hur. Anna Kristensson är arkeolog och Ragnhild Bronsek illustratör med arkeologistudier i bagaget. Här har de låtit arkeologiska undersökningar inför en ny väg i Jönköpingstrakten inspirera till en fantasifull bild av förhistorien. ”Spännande historia och mycket bra faktatexter. Boken är perfekt att använda tillsammans med läroböcker i historia och för att träna lässtrategier. Vi ser fram emot att hålla boken i våra händer och arbeta med den tillsammans med våra elever.” Carina Karlsson och Kicki Allvín Olsson, ­lärare vid Månsarpsskolan, Taberg

Inledningsvis skildrar fil.dr Anders Franzén, antikvarie vid Jönköpings läns museum, det skede då stadsdelen Söder etablerades och de tre första decennierna av 1900-talet. Ett fokus för studien är hur första världskrigets bostadskris ledde till att uppstod alternativ till de privata byggherrarna och hur allmänna och kollektiva ägandeformer introducerades. Det i kronologin följande avsnittet om stadsdelens utveckling 1930-1945 undersöks av fil.dr Lars Wängdahl, universitetslektor vid Uppsala universitet. Genom att analysera bebyggelsen exteriörer och planformer söker han mönster som följer eller avviker från de nationella strömningarna under funktionalismen. Avslutningsvis ger den tidigare stadsbyggnadsdirektören, arkitekt SAR/MSA Ingmar Thorsén sin bild av hur efterkrigstiden hanterat och utvecklat stadsdelen. Med egna erfarenheter som en central aktör i samtidens stadsplanering redogör Thorsén för den efterkrigstida bostadsutvecklingen och arkitekturen på Söder.

Hur vet vi det vi vet? En relevant fråga - inte minst när det gäller kunskapen om Jönköpings äldsta historia. Tack vare skriftliga källor och tidigare forskning är mycket känt kring stadens uppkomst och utveckling. Men det senaste halvseklets arkeologiska undersökningar inom det medeltida stadsområdet på Väster i Jönköping har väsentligt ökat kunskapen. I samband med exploateringar har arkeologer fått möjlighet att undersöka och dokumentera medeltida bebyggelselämningar - husgrunder, källare, verkstäder, begravningsplatser och mycket annat. De arkeologiska utgrävningarna har också resulterat i tusentals fynd, allt från vardagsföremål som fragmentariska keramikkärl, glasskärvor, nycklar, lås, benkammar och hästskor till mynt, ölhanar, speltärningar och konstfärdigt utformade beslag och smycken. Tillsammans berättar de om något om livsvillkoren i den medeltida staden. I den här boken presenteras några av resultaten från drygt 60-års arkeologisk verksamhet. I ett antal artiklar och faktarutor avhandlar de åtta författarna områden som forskningshistorik, stadens etablering och expansion, borgar och befästningar, geografiska perspektiv på staden och relationer till den omgivande bygden, vägnätets utformning, järnets betydelse för stad och omland, kloster, kyrkliga institutioner och begravningsplatser, handel och hantverk. Men också brott och straff, liv och hälsa. Förhoppningsvis ska det ge läsaren större kännedom om staden och dess invånare - en stad som både försvunnit och som delvis finns kvar under asfalten - medeltidsstaden JUNAKØPUNG.

Under långt mer än 350 år har Göta hovrätt utövat sin dömande verksamhet på en och samma plats i Jönköping. Detta har gett upphov till en rik och spännande historia. Helt säkert är det många av dem som upplever domstolsmiljön i dag som också känner historiens vingslag i sandstensfasadens inristningar, de knarrande trapporna och de aristokratiska presidentporträtten. I denna bok presenteras vitt skilda aspekter på Göta hovrätts historia baserade på ny forskning och en nyligen genomförd fotodokumentation. Vi får veta mer om byggnadens historia, men också om människorna som arbetade där.Anders Franzén är fil. dr och antikvarie vid Jönköpings läns museum. Han har vid flera tillfällen stått för antikvarisk medverkan vid restaureringar och ombyggnader av Göta hovrätt. Göran Sandstedt är fotograf och har dokumenterat Göta hovrätt för denna bok. Han var tidigare fotograf vid Jönköpings läns museum och bidrog under många år med illustrationer till utställningar och publikationer.