KSLA – förlag

Nycklar till kunskap om människans bruk av natur en är en antologi med trettiotre uppsatser om hur olika typer av källor kan användas för att studera nyttjande av naturen och de biologiska resurserna genom historien. Tillsammans har trettiofyra forskare från olika discipliner skrivit uppsatser om hur man arbetar med exempelvis bilder, biologiskt kulturarv, bondedagböcker, dendrokronologi, djupintervjuer, etnokartering, folkminnesmaterial, tryckt litteratur, föremålsrekonstruktion, kol-14-datering,lantmäterikartor, makrofossil, osteologi och pollenanalys. Sammantagna geruppsatserna en bild av den tvärvetenskapliga ansats som behövs för att allsidigt belysa vårt historiska naturresursutnyttjande. Kunskap om äldre markanvändning och nyttjande av djur och växter har visat sig vara viktig inom såväl natur som kulturvården samt dessutom även ha en potential när det handlar om att skapa förståelse för nutida hållbart nyttjande naturresurserna.

Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden. Frågan ställs om det uppstod en särskild svensk utveckling, som var skild från den som fanns på de traktorer som importerades. En annan fråga som studerats är hur produktion och marknadsföring påverkade utvecklingen under detta kvartssekel. Här behandlas också de svenska motorplogarnas försvinnande, liksom hur marknaden breddades med de nya och billigare traktorkonstruktionerna som snabbt blev dominerande under detta decennium. Den tredje fråga som undersökts är aktörerna och deras nätverk – hur de främjat utvecklingen mot det motoriserade jordbruket

Minnesord över avlidna ledamöter i Kung. Skogs- och Lantbruksakademien 2019-2020

Etnobotanik – planter i skik og brug, i historien og i folkemedicinen. Vagn J. Brøndegaards biografi, bibliografi og artikler på dansk i udvalg er en kombineret biografi, bibliografi og antologi som skildrer og exemplificerer den danske etnobiolog Brøndegaards omfattende livsværk inden for emnet etnobotanik i to bind. Brøndegaard er velkendt i hele Norden for sine enestående og unike etnobiologiske værker Folk og flora, Folk og fauna og Folk og fæ, sammenlagt ni bind. Hovedparten af foreliggende etnobotaniske bogværk indeholder femogfirs artikler fra Brøndegaards produktion med fokus på de mere videnskabelige danske arbejder i etnobotanik, hvoraf omtrent en tredjedel nu publiceres for første gang. Artiklerne giver et godt indblik i bredden af emnet etnobotanik, og omfatter både artikler om enkelte lægeplanter og tematiske artikler om alle hånde emner. Artiklerne er grupperede i fire afsnit, 1. Lægeplanter, 2. Folkemedicin og afrodisiaka, 3. Vækster i skik og brug och 4. Vækster til gavn og skade for mennesker. Bogværket bør interessere alle de, både forskere og folk i almindelighed i Danmark og i det øvrige Norden, som har interesse for botanik, folkloristik og koblingen mellem mennesket og dets mangefacetterede oplevelser af og anvendelse af planteverdenen, ikke mindst i et bæredygtigt perspektiv. Dette andet bind indeholder afsnittene 2. og videre. Her genfindes halvtreds af Brøndegaards artikler, f.eks. Danske børnelege med blomster og andre plantedele, Roelygten, Traditioner om træer, Alfedans og heksering, Nordisk bomuld, Flora Militaris, Gøgeurter som afrodisiaka og den aldrig tidligere publicerede Pornografiske plantenavne for at nævne nogle. Første bind indledes med en generel introduktion til emnet etnobiologi af Håkan Tunón, fulgt af Bengt af Klintbergs skildring af Brøndegaards liv og verk og Sigrid Ljunggrens artikel om Brøndegaards publicering og hendes etnobiologiske bibliografi over hans omfattende produktion. Tre artikler behandler Brøndegaard fra en dansk synsvinkel; af forfatteren Gorm Rasmussen (om personen), af kurator Henning Knudsen på Statens Naturhistoriske Museum (om etnobotanikeren) og af kultursociologen Søren Espersen (om anvendt etnobotanik). Derefter følger afsnittet Lægeplanter omfattende femogtredive artikler af Brøndegaard. Læs, lær og nyd!

Matrikel över Kungl Skogs- och Lantbruksakademiens ledamöter 1812-2012.

Denna bok har framför allt den rike grossandlaren A.W. Bergstens fotografier i fokus vilka han tog under några decennier efter år 1898. Kameran var då inte var mans egendom, tvärt om, det var en dyr hobby. Att så många fotografier härstammar från ett och samma område och att dessutom fotografierna är så detaljerade är ovanligt och gör denna fotosamling intressant som historiskt källmaterial. Boken är indelad i ett flertal teman som i huvudsak bygger på Bergstens fotografier. Tema Enaforsholm dominerar med tio underteman, exempelvis bebyggelse, samer, jakt, konst och landskap. Vid sidan av dessa finns Stockholm, Personer/porträtt och Vykort/turism. Flera fotografier har återfotograferats, dvs. den exakta platsen har besökts idag för att skillnader och likheter mellan nu och då skall kunna bedömas.

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) var en internationellt känd etnobotanisk forskare. Han började sin verksamhet under mitten av 1940-talet och karriären sträckte sig in på 2000-talet. Under denna tid byggde han upp en stor historiskt inriktad boksamling med fokus på nordisk och övrig europeisk etnobiologi, en samling som nu finns på akademiens bibliotek. I katalogen förtecknas litteraturen i boksamlingen, en samling som akademien kraftigt kompletterat och registrerat i Kungliga bibliotekets databas, Libris. Litteratur förvärvad t.o.m. 2012 är förtecknad. Denna och senare förvärvad litteratur kan även sökas i Libris http://libris.kb.se/. Samlingen och katalogen ska ge inspiration och vara en kunskapskälla vid studier och forskning inom det etnobiologiska ämnesområdet i vid bemärkelse, både för forskare på olika nivåer och för andra intresserade. Merparten av böckerna går att låna hem, vid besök eller som fjärrlån. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek är specialiserat på skogs-, lantbruks-, trädgårds- och landskapshistorisk litteratur i vid, tvärvetenskaplig mening.

Etnobotanik – planter i skik og brug, i historien og i folkemedicinen. Vagn J. Brøndegaards biografi, bibliografi og artikler på dansk i udvalg er en kombineret biografi, bibliografi og antologi som skildrer og exemplificerer den danske etnobiolog Brøndegaards omfattende livsværk inden for emnet etnobotanik i to bind. Brøndegaard er velkendt i hele Norden for sine enestående og unike etnobiologiske værker Folk og flora, Folk og fauna og Folk og fæ, sammenlagt ni bind. Hovedparten af foreliggende etnobotaniske bogværk indeholder femogfirs artikler fra Brøndegaards produktion med fokus på de mere videnskabelige danske arbejder i etnobotanik, hvoraf omtrent en tredjedel nu publiceres for første gang. Artiklerne giver et godt indblik i bredden af emnet etnobotanik, og omfatter både artikler om enkelte lægeplanter og tematiske artikler om alle hånde emner. Artiklerne er grupperede i fire afsnit, 1. Lægeplanter, 2. Folkemedicin og afrodisiaka, 3. Vækster i skik og brug och 4. Vækster til gavn og skade for mennesker. Bogværket bør interessere alle de, både forskere og folk i almindelighed i Danmark og i det øvrige Norden, som har interesse for botanik, folkloristik og koblingen mellem mennesket og dets mangefacetterede oplevelser af og anvendelse af planteverdenen, ikke mindst i et bæredygtigt perspektiv. Dette første bind indledes med en introduktion til emnet etnobiologi af Håkan Tunón, fulgt af Bengt af Klintbergs skildring af Vagn J. Brøndegaards liv og værk og Sigrid Ljunggrens artikel om Brøndegaards publicering og hendes etnobiologiske bibliografi over hans omfattende produktion. Tre artikler behandler Brøndegaard fra en dansk synsvinkel; af forfatteren Gorm Rasmussen (om personen), af kurator Henning Knudsen på Statens Naturhistoriske Museum (om etnobotanikeren) og af kultursociologen Søren Espersen (om anvendt etnobotanik). Derefter følger afsnittet Lægeplanter omfattende femogtredive af Brøndegaards artiklar. I de andre bind genfindes de følgende tre afsnit. Der findes f.eks. Danske børnelege med blomster og andre plantedele, Roelygten, Traditioner om træer, Alfedans og heksering, Nordisk bomuld, Flora Militaris, Gøgeurter som afrodisiaka og den aldrig tidligere publicerade Pornografiske plantenavne for at nævne nogle. Læs, lær og nyd!

Den danske etnobotanikern Vagn Jørgensen Brøndegaard (1919–2014) bodde i byn Cómpeta i södra Spanien mellan 1968 och 2004. Under några år i början av 1970-talet dokumenterade Brøndegaard folkliga växtnamn runt om i Andalusien. Han intervjuade herdar och andra landsbygdsbor och samlade därmed på sig ett stort antal namn på växter som till stor del inte längre är i bruk. Han sammanställde detta i en uppsats. Ett manuskript som har blivit liggande i decennier och som först nu publiceras. Brøndegaards uppsats om andalusiska växtnamn har i den här skriften fått sällskap av en uppsats av den svenske forskaren Håkan Tunón som skildrar Brøndegaards verksamhet i Norden respektive en längre uppsats skriven av de spanska forskarna Beatriz T. Álvarez, David Brøndegaard och Ángel Enrique Salvo Tierra i vilken betydelsen av Brøndegaards insats för spansk växtnamnsforskning förklaras, men också beskriver hans nära fyra decenniers långa vistelse i Spanien. El etno-botánico danés Vagn Jørgensen Brøndegaard (1919–2014) vivió entre 1968 y 2004 en el pueblo de Cómpeta en el sur de España. Durante algunos años, a principios de los 70, Brøndegaard documentó los nombres populares de las plantas en Andalucía. Entrevistó a pastores y a otros habitantes rurales, reuniendo un gran número de nombres de plantas que en gran medida ya no están en uso. Compiló todo esto en un ensayo cuyo manuscrito ha permanecido inédito hasta ahora que se publica por primera vez. Este ensayo está, en esta publicación, acompañado por un documento elaborado por el científico sueco Håkan Tunón que describe las actividades de Brøndegaard en los países nórdicos, así como también por un escrito más extenso realizado por los investigadores españoles Beatriz T. Alvarez, David Brøndegaard y Angel Enrique Salvo Tierra en el cual se explica no sólo la importancia de la apuesta de la investigación de Brøndegaard, sino que además se describen casi cuatro décadas de la larga estancia de Brøndegaard en España.

Minnesord över avlidna ledamöter i Kung. Skogs- och Lantbruksakademien 2015-2016