Mårbacka förlag – förlag

Boken utspelar sig i Bohuslän

Om stumfilmens glansdagarSelma Lagerlöfs aktiva år som författare sammanföll med filmens framväxt som nytt medium. Hennes berättelser fick en avgörande betydelse för den svenska filmens framgångar både i Sverige och utomlands mellan 1917 och 1924, den period som i filmhistorien kallats för den svenska guldåldern. Nio filmer under dessa år var baserade på Selma Lagerlöfs berättelser, bland andra Körkarlen, en av de mest uppmärksammade filmerna någonsin.

Tjugosju år gammal söker Ivar Ahlgren, född i Falun, lyckan i Shanghai. det finns inget jobb som väntar, men på 1920-talet ses Kina som möjligheternas land. Ivar anställs av kinesiska tullen och stannar där i 30 år. han upplever på nära håll en konfliktfylld period i Kinas historia med krigsherrars ständiga strider, japansk ockupation och uppgörelser mellan Chiang Kai-shek och Mao Zedong. Hemma i Falun finns föräldrarna, Johan och Gerda Ahlgren, lillasyster till Selma Lagerlöf, sam Ivars syster Helena. de lever ett lugnt, borgerligt liv i Lagerlöfsgården, följer i tidningar och radio noga vad som händer i omvärlden, inte minst i i Kina och Shanghai. Efter Helenas död hittar Ivars döttrar, Julia, Alice och Monica drygt 700 brev, en 30 år lång brevväxling mellan mor och son. gerda skriver om vardagen i Falun, hur det går för Ivars syskon och om lokala nyheter. Hon berättar om efterlängtade sommarbesök på Mårbacka och om deras julfirande där. Breven ger också en inblick i förhållandet mellan systrarna Lagerlöf. När Ivars dotter Monica såg breven, tänkte hon "hans liv i Kina är värt att berätta". Monica Hilding har sammanställt dem till en unik berättelse, ett tre decennier långt samtal mellan mamma Gerda och sonen Ivar.

Selma Lagerlöf var inte bara författare, hon var också företagare och jordbrukare. Som arbetsgivare hade hon ett stort socialt samvete och månade mycket om sina arbetare. Att arbeta på Mårbacka skilde sig en hel del från hur det var på gårdarna runt omkring. Folket på gården såg Selma Lagerlöf främst som jordbrukare och var inte så intresserade eller medvetna om böckerna hon skrivit. I arbetarbostaden bodde som mest 15 personer. Efter Selma Lagerlöfs död fick huset förfalla. Men med bidrag från Länsstyrelsen i Värmland kunde huset renoveras, och invigdes 1 maj 2014. Här är berättelsen om livet på gården med utgångspunkt från dess arbetare.