Martina Holmberg – förlag

MAYFLY År 2012 kom Martina Holmberg ut med sin bok Fade to Black där hon använder sig av en polaroidfilm med samma namn. Filmen kom till genom ett misstag i produktionen och skapade en intressant slumpfaktor i bilderna. I Mayfly använder sig Martina igen av Fade to Black, men också polaroidfilm som är utgången eller överexponerad. Mayfly är en fristående fortsättning på Fade to Black. "Det som de nya bilderna lämnar kvar i betraktaren är en känsla av ödmjukhet inför livets ständiga mirakel och medvetenheten om vår förgänglighet. Hur vi alla hör samman och hur starkt och samtidigt bräckligt levandet kan te sig. I bild efter bild lever auran av både det fysiska ögonblick då bilden togs och vad den skapar genom sitt slumpmässiga kemiska brus, eller den ömtåligt flagnande bildytan som lika ofta som den förtrollar oss med sin illusion, blottar intigheten och livets villkor på jorden. Martina Holmbergs bildvärld fyller betraktaren med insikten om att vi lever i varje ögonblick. Slarva inte bort dem." /Stefan Nilson Foto- och konstkritiker, kulturskribent

Väsen gestaltar olika sinnesstämningar i vardagliga situationer; sådana som livet mest består av. Det handlar om väntan, kontemplation, att färdas från en punkt till en annan, att vara innesluten i sig själv och samtidigt delaktig i någonting större. Väsen handlar om allas våra väsen; om livet i dess enklaste form. Bilderna är svartvita och fotograferade under en tioårsperiod.

KONSNÄCKAN Konsnäckan, även kallad kägelsnäckan, tillhör en familj av olika släkten. Skalen skiftar till utseendet – en del pryds av mosaikmönster eller vågformade linjer i ockra och orange, andra är svagt rosa, prickiga, skirt gröna eller violetta. Skalens vackra mönster har gjort dem mycket populära bland samlare. Det som få däremot har kunskap om är att djuret tillhör ett av de tropiska korallrevens farligaste rovdjur. Giftet består av en komplex blandning av hundratals olika toxiner. En del kan vara livshotande för människor, eller orsaka andningssvikt, förlamning och synrubbningar. Den farligaste arten, Conus geographus, lever i Indiska oceanen och har orsakat flera människors död. Snäckan ligger vanligtvis nedgrävd på havets botten där den inväntar sitt villebråd. Ämnet som bytesdjuren avger under vattnet fångas upp av konsnäckans raffinerade luktorgan. Blixtsnabbt skjuter den ut sin snabel med den hullingförsedda gifttanden mot offret. Bara några sekunder efter att bytet träffats förlamas det och kan sväljas genom den tänjbara snabeln. Djurets karaktäristiska drag och beteende kan även genomskådas hos vissa människor. En relation med en sådan individ kan vara förödande och ta lång tid att läka ifrån.