Meänkielen Förlaaki – förlag

Bokstäver skapar ett andra liv. Meänkieli är livet som undertryckt konst. Svenska skriften präglade i oss en överlägsen skamkultur. Tornedalen fick bära en kuvad och en dominerande identitet. Två världar i en och samma värld. Konstens och vetenskapens sätt att se verkligheten: Barnets och akademikerns rakt motsatta världar. Don Quijote och den fula analfabeten Sancho Panza lever hos alla tvåspråkiga i Tornedalen. Det som lever i hembyn Kainulasjärvi finns i hela världen. Annars skulle inte tidlös konst finnas. Kulturer separerar och rangordnar. Naturen äger vi gemensamt. Oberoende om vi är ateister, muslimer eller kristna. Vi är syskon i den narrativbefriade verkligheten. Bönder har i alla tider vetat detta. Samma ordspråk och visdomar finns över hela världen. Bara metaforer når denna vidunderliga värld av enhet här och nu.

Författaren är docent i meänkieli. Ett innovativt samhälle behöver fler som förstår med verb och färre som resonerar med substantiv. Det är skolans och ideologiernas främsta uppgift. Dagens förvaltarkultur är orsak till växande extremism. Klassisk liberalism var visionärt: Frigöra den autonoma individen från sociala konstruktioner. Anarkisten Luther befriade oss från det katolska latinegot. Dagens liberaler projicerar sin egen egosocialism där den inte finns. Kapitalism: Egot söker alltid att bli det hen inte är. Ett attraktivt påhitt skapat av utbildning. Egot är en självgående och tänkande bokhylla. Akademikern ser med samhällsögon. Den egna spegelsalen är överbyggnadens opium. Därför är egosocialismen även sin egen motkraft. Kapitalismen söker alltid såga av den gren hen sitter på. Idag har vi en växande mångfald egoanarkism och lyxsjukdomar som söker ny väg.

Elämän yksinkertaisuus on se vaikea. Teksti on ette tietää taitheen. Tiete ei koskhaan saata tutkia kokonaisuutta. Vain sanaparret, arvoitukset ja kuvaukset ulottuvat sinne. Kasuvet ei mene kertoa. Taije on kehno osissa. Tykkäämä tetaljista, vaikka tunnema mysiikin. Ihminen on kuin symfuniorkesteri joka pellaa kaikkia instrymenttiä samala aikaa. Met saatama vain kuunella yksityisiä fiuulia, trympeettiä ja baasia. Tiete kertoo instrymentistä jokka pellaavat nuotitten mukhaan. Taije hahmottaa symfuniin ja orkesterin ilman nuottia jonka pittää tuntea ja kokea. Tietheentaije kerrää toortanpalasia toorthaan jota koko aijan leivothaan. Kirja yhistää taitheen muotossa mitä olen kirjottanu sosialistisesta individualismista ja luovuuesta. Niin kans alkuperäsestä luojankielestä ja uuesta johtajankielestä mitä opima koulussa. Osa 1 neljästä.

Livets enkelhet är det svåra. Texter är att veta konsten. Vetenskapen kan aldrig studera helheten. Bara ordspråk, gåtor och liknelser når dit. Vi kan aldrig beskriva ansiktet. Konsten är ofta dålig på delarna. Vi gillar detaljer, trots att vi känner för musik. Människan är en symfoniorkester som spelar alla instrument samtidigt. Vi kan bara höra enskilda violiner, trumpeter och basfioler. Vetenskapen beskriver instrument som spelar efter noter. Konsten gestaltar symfoninorkestern utan notapparatur som måste kännas och upplevas. Vetenskapskonsten samlar tårtbitar till en tårta som ständigt bakas. Boken sammanfattar i konstform vad jag skrivit om socialistisk individualism och nyskapande. Liksom om ett ursprungligt skaparspråk och ett nytt förvaltarspråk som vi lär oss i skolan. Del 1 av 4.

Forskare kan inte se vetenskapen från konstens perspektiv. Därför förstår man inte den oförmedlade människan som styrs av en naturkraft. Samhället ser bara kulturmakten. Av den anledningen har vi ekonomiska och politiska kriser. Ekonomer, politiker och ideologer inser inte att egoismen och girigheten har en motkraft. Individualistisk socialism är vetenskapskonst som öppnar dörren till en bättre värld. Det finns bara två sätt att förstå. Antingen är samhällets samtid sammanhanget som du förstår med. Eller det spontant sinneserfarna. Det moderna sekulära samhället vill att vi alla blir Lordens hovmästare, dennes servitörer, springsjasar och kockar. Skolan kräver att vi med flitig träning lär oss hylla textbeläten, våra heliga kor. Att vi alla blir till goda bokstavsdrängar. Nyskapande är att vara fri från denna dyrkan av heliggjorda texter av olevt liv.

Tutkijat eivät näe tiedettä taiteen näkökulmasta. Siksi he eivät käsitä sitä välitöntä ihmistä, jota ohjaa luonnon voima. Yhteiskunta näkee vain kulttuurivallan. Sen takia meillä on taloudellisia ja poliittisia kriisejä. Ekonomit, poliitikot ja ideologit eivät tajua itsekkyyden ja ahneuden vastavoimaa. Individualistinen sosialismi on tieteentaide mikä aukasee oven parempaan maailmaan. Yhteiskunta haluaa, että tulisimme kaikki Lordin hovimestareiksi, sen tarjoilijoiksi, juoksupojiksi ja kokeiksi. Koulu vaatii, että opimme suurella vaivalla ja väsymättömällä harjoituksella palvelemaan ja ihailemaan kirjoituksia, jotka ovat vain heijastuksia todellisesta elämästä. Että meistä tulee kelvollisia kirjoitusten renkejä. Luovuus on että vapaudumme näistä kuvien palvelemisista, todellisuuden jäljennöksistä. Koulujen pyhitettyjen kirjoitusten elottomasta elämästä.

Kirjailija on meänkielen dosentti: Luova yhteiskunta tarvitsee enemmän heitä, jotka ymmärtävät verbeillä ja vähemmin heitä, jotka analysoivat substantiiveilla. Tässä on koulun ja ideologioiden tärkein tehtävä. Verbit tuottavat luovuutta. Substantiivit kehittävät byrokraatteja ja hallitsijoita. Koulu tunnustaa vain pyöräilijän ja halveksii pyöräillä. Substantiivi luonto on yksi verbi. Taiteen kokonaisuus on verbejä. Tieteen osat on substantiiveja. Kapitalismin eteenpäin vievä voima: ego pyrkii aina tulemaan siksi, mitä se ei ole. Kirjoituksien keksimä sosiaalinen luomus. Sen tähden ego on myös kapitalismin vastavoima. Ideologinen kehitys kulkee individualismista egososialismiin. Kapitalismi rakastaa egososialismia. Siksi julkinen sektori laajenee. Ääri-ideologiat haluavat aina vallankumouksia, kun kirjahyllykulttuuri ei kuvasta yhteiskunnatonta selvää järkeä. Luther oli ensimmäinen anarkisti. Aina on sama syy, miksi etsitään uusia ideologioita: Egososialismi on etääntynyt arkipäivän ihmisestä.

Elämän yksinkertaisuus Taide kuvaa kokonaisuutta. Tiede tutkii osia. Tieteentaide yhdistää molemmat, leipoo ja jakaa kakkua. On katsottava taidetta. Ei taideteosta, vaan sitä mitä kuvataan. Mitä ei voi kertoa. Tiede ei koskaan voi tutkia kokonaisuutta, koska meillä ei ole kieltä, jolla voisi välittää puhdasta luontoa. Sinne ulottuvat vain sanaparret, arvoitukset ja kuvaukset. Kasvot ei voi kertoa. Siksi taiteen kieli on myös tiedettä. Sen mitä olen kirjoittanut alkuperäisestä luojankielestä, individualistisesta sosialismista ja luovuudesta kirja yhdistää taiteen muodossa. Uusi johtajankieli, mitä opimme koulussa, hylkää, halveksii ja kieltää taiteen ajattelun. Osassa 1/5.

Kirjailija on meänkielen dosentti. Kirja ei ole taidetta, ei tiedettä, ei taiteentiedettä. Vaan tieteentaidetta. Katso osia kokonaisuuden kautta, Ei toisin päin. Kaksi kieltä, kaksi todellisuutta, taiteen ja tieteen elämänmuodot: 1. Puhekieli ymmärtää subjektiivisesti verbeinä. Verbin pitää elää. 2. Kirjakielellä ymmärrät koettavilla substantiiveilla. Kvanttifysiikka sanoo että atomi on sekä verbiä että substantiivia. Kuin kahdet kielimuodot. Kirjaimet on keksintö, joka loi uuden elämänmuodon. Tekstisanat kansallistavat mieltä ja heijastavat yleistä. Tekee meistä joukkoeläimiä. Tekstittömät ajattelevat yksittäisesti. Ego koostuu enimmäkseen teksteistä, jotka saavat merkityksensä koulussa ja luovat julkisen yhteiskunnan. Ajatteleva kirjahylly, joka analysoi diskurssien kautta. Lukulasit, sanovat kyläläiset. Ego on sosiaalinen rakenne, joka lepää koetun tyhjyyden perustalla, jolla ei ole sukupuolta. Kehittyi kirjapainojen kanssa. Jättimäinen kasvu 1800-luvun yleisen koulutuksen seurauksena. Kulttuurin kehitys kulkee katuluovuudesta kateederi-älykkään egoon. Yksityisestä luojankielestä yleiseen johtajankieleen. Taide sanoo että luovuus on olla oppimaton ja tekstitön. Äkkipikaiset ja lukihäiriöiset ovat paremmat tässä. Koulutetut samastavat itsensä tekstien kanssa ja ajattelevat tekstisanoilla helikopterin näkökulmasta. Masennus on egon pyrkimys tappaa sielu. Egokuolema on tekstikuolema. Yhteiskunnan kulttuuri tuhoutuu. Sinä menet takaisin paljasjalkaiseen elämään ja ajattelet kuin kyläläiset alhaalta ylös. Egokuolema on kuvattu kaikissa kirjakulttuureissa. Ei ole tekstittömissä kulttuureissa.

Författaren är docent i meänkieli. Liberal socialism förenar den autonoma individen med samhället. I en blind natur är vägen både mål och medel. Den tredje vägen mellan kapitalism och socialism ökar innovation, hälsa och välfärd. Språket är antingen en samhällsgast eller levt liv. Textspråk socialiserar medvetandet. Talspråk individualiserar. Språkvetare, pedagoger och sociologer kan inte konsten och säger att det är tvärtom! Samhällets minsta hörnsten är bokstäver. Textord skapar materialism och tron på att naturens minsta del är ett föremål. Textlösa förstår språket med subjektiva verb. Språkvetenskapen studerar ”objektiva” substantiv. Så som du förstår språket så blir din ideologi om människan och samhället. Klassisk liberalism var liberal socialism, men är nu egoliberalism. Ateister tror på vetenskapliga gudar. Moderna liberaler är övertygade om att Sanningen gömmer sig i textmassor. Ju större kunskapssamhälle desto fler är kollektiviserade medlemmar av offentlighetens skriftkultur. Antingen direkt i samhällstjänst eller via näringslivet. Motkraften är extremism och lyxsjukdomar.

Kirjailija on meänkielen dosentti. Liberaali sosialismi yhdistää omaperäisen yksilön ja yhteiskunnan. Sokeassa luonnossa tie on sekä väline että tavoite. Sosialismin ja kapitalismin välinen kolmas mahdollisuus antaa luovuutta, terveyttä ja hyvinvointia. Kieli on joko yhteiskuntahaamu tai elettyä elämää. Kirjoitettu kieli kansallistaa mieltä. Puhekieli yksityistää. Kielitieteilijät, kasvattajat ja sosiologit eivät ymmärrä taidetta, vaan sanovat, että asia on päinvastoin! Yhteiskunnan pienin osa ovat kirjaimet. Kirjakieli luo materialismia ja uskoa, että luonnon pienin osa on esine. Lukutaidottomat ymmärtävät kielen subjektiivisilla verbeillä, kielitiede tutkii ”objektiivisilla” substantiiveilla. Niin kuin ymmärrät kieltäsi, siten muodostuu sinun aatemaailmasi ihmisestä ja yhteiskunnasta. Klassinen liberalismi oli liberaalia sosialismia, joka on nykyisin egoliberalismi. Ateistit uskovat tieteellisiin jumaliin. Modernit liberaalit ovat todenneet, että kirjastoissa piilee Totuus. Mitä laajempi tietoyhteiskunta, sitä enemmän on kirjakulttuurin julkisuuden sosialisoituja jäseniä, joko suoraan yhteiskunnan palveluksessa tai elinkeinoelämän kautta. Vastavoima on ääriajattelu ja hyvinvointisairauksia.

Tarmo Ahonen har varit på många sätt aktiv i svenskt samhällsbygge under hela sitt vuxna liv. Under mer än 60 år har det skett en stor utveckling i staden Göteborg där jag bott hela tiden. Det finns en stor finskspråkig minoritet i Sverige, varav 90 % av dessa är svenska medborgare. Bland annat min familjekrets som idag består av 6 generationer. Trots officiellt erkännande av den finskspråkiga minoriteten och särskild lagstiftning har Sverige gjort alltför litet för att leva upp till de åtaganden som man har förbundit sig att genomföra för att rädda det finska språket och dess kultur i Sverige. Som även utgör en del av det svenska kulturarvet. Samhället försöker med en rad fördolda metoder tvinga oss att överge vårt språk som utgör en central del av vår identitet.

Författaren är docent i meänkieli (språk). Boken är inte konst, inte vetenskap, inte konstvetenskap. Men vetenskapskonst. Se delarna via helheten. Inte tvärtom. Två språk, två livsformer: 1. Talspråk är verb där formen bär innehållet. Du förstår med enskilda sinnesintryck subjektivt. Textlösa tänker förnuftigt i en levd värld. 2. Textord är substantiv. Som i en spegel förstår du med substantiv. Avvisar verb. Kvantfysiken säger att universums minsta föremål är både verb och substantiv. Konstens helhet och vetenskapens delar. Bokstäver är påhitt som skapade en ny livsform. Texter socialiserar medvetandet och speglar det all-männa. Gör oss till flockdjur. Egot består av texter som getts mening i skolan och skapar det offentliga samhället. En allmänbildad självgående bokhylla som tänker i hierarkiska diskurser. Läsglasögon säger bönder. Textintellektet är en social konstruktion som vilar på en upplevd genuslös tomhet. Utvecklades med boktryckarkonsten. Stärktes massivt av allmän skolgång. Den kulturella evolutionen går från natursmart själv till katedersmart ego. Från enskilda verb i ett skaparspråk till allmänna substantiv i ett förvaltarspråk. Nyskapande är att tänka textlöst. Egoisten är en egosocialist. Välutbildade identifierar sig med böcker och tänker med textord utifrån ett helikopterperspektiv. Depressioner är egot som vill mörda själen. Egodöd är textdöd. Samhällskulturen utplånas. Du återgår till ditt barfotaliv och tänker som bönder nerifrån och upp. Egodöd är välkänt i alla skriftkulturer. Finns förstås inte hos textlösa kulturer.

Att våga tänka som olärda är det svårt enkla. Då blir himlen till ett eko för din röst. Birger Winsa är docent i meänkieli. Född i Pajala. Jag var analfabet i mitt modersmål ända till vuxen ålder. På meänkieli är jag befriad narrativ och ser i bilder textlöst samhället och Homo sapiens. På svenska äger jag skriftkulturens förförståelse som skolfröken gav mig. Då ser jag Homo academicus. Dessa är konstens och vetenskapens perspektiv på verkligheten. Evolutionen går från pannkaka till receptet, och sedan slår pendeln tillbaka mot pannkakan. 1. Berättande aforismer förenar konst med vetenskap. Naturens två eviga motkrafter. 2. Sammanhanget som vi ser metaforer med är en ideologi: individualistisk socialism. 3. Språket bär ett original och ett plagiat som kristna kallar för avbild. Lucifer är ett Hen, en placebo som lever den kön- och kulturlösa kosmopoliten i akademiska sällskap. Hens hörnstenar är bokstäver och grammatik. Med dessa förstatligar hen medvetandet och för samhället mot konflikt.

Forskningsrapporten redovisar fyra samman-hängande undersökningar: 1. Andelen finska (och utländska) namnformer bland förtro­endevalda i LO-fackförbunden 2. Andelen personer födda i Finland (och övriga länder) i kommunal-, landstings- och riksdagspolitiken. 3. Antalet tornedalingar och ledamöter med finska namn i riksdagen. 4. Andelen tornedalingar och sverigefinländare födda i Sverige eller Finland i olika yrkeskategorier. Resultat: En påtaglig underrepresentation av personer med finska namnformer bland LO-fackförbundens förtroendeuppdrag. Sverigefin- ländare och tornedalingar generellt som ofta inte längre har färdigheter i finska/meänkieli, eller har svenska som dominerande modersmål men som behållit finska namnformer, antas ha svårare att bli nominerade och valda pga. namnformen. Andelen personer födda i Sverige, med minst en förälder född i Finland, i högre offentliga tjänster är låg. Den första generationens utanförskap och låga utbildningsnivå kan möjligen ha omvandlats till ett socialt arv som nästa generation tillägnar sig. Diskriminering kan vara en ytterligare bidragande orsak.

Om du vågar tänka som olärda blir himlen ett eko för din röst. Birger Winsa är docent i meänkieli. Född i Pajala. Jag var analfabet i mitt modersmål ända till vuxen ålder. På meänkieli är jag befriad narrativ och ser i bilder textlöst samhället och Homo sapiens. På svenska äger jag skriftkulturens förförståelse som skolfröken gav mig. Då ser jag Homo academicus. Dessa är konstens och vetenskapens perspektiv på verkligheten. Gud lockade Lucifer att avslöja en hemlighet. Hen går som bekant alltid i moderna Armani kostymer. Nu lever Hen den kön- och kulturlösa kosmopoliten i akademiska sällskap. Ett tomt essenslöst genus. Lucifer berättar att hens hörnstenar är bokstäver och grammatik. Dessa instrument formar en Placebo som förstatligar och intellektualiserar medvetandet och för samhället mot konflikt. Hen betonar ett ordspråk som Hen gett människan: – Trappan neråt belägger jag alltid med trycksvärta!

Du kan med vetenskapens narrativ se på konsten. Få har prövat att se på vetenskapen med konstens allomfattande öga. Efter att ha sammanställt åtta delar om Vetenskapskonst har en brokig skara underliga spänger lagts där inga vägar finns. Ju mer man skriver om nuflödet desto smalare och krokigare blir stigen. Språket är ihopvävd med livets kulturväv. Ryck i en tråd och tusen följer. Man kan plocka delar och skapa ett synsätt som blir till ett narrativ. Det narrativlösa seendet kan inte berättas. I en serie i sex delar om Konstens natur formas Konstens berättelser om 1. Språket, 2. Ideologier, 3. Konsten, 4. Vetenskap, 5. Religioner och 6. Pengar, 7. ? Författaren är docent i meänkieli/tornedalsfinska.

Sanaparsitten merkityksiä ei mene opet-taa. Sie et saata sanoa lapsile eli raahvaile mikä ilo, mysiikki ja suru on. Ruusun haijua ei mene selittää. Met emmä saata lukemalla oppia kuinka lapsi ymmärtää kieltä. Sen pittää ellää. Olema unhouttanheet mitä kerran tiesimä. Se tieto on viishaus koska se käsittelee verbiä. Sama metafooritten kans. Net on kehittynheet tuhansitten vuositten aikana elämän kovassa koulussa missä sanan merkitys sisältää sen kalvepuolen, joka antaa ymmärystä. Silti suuriin osa ihmisistä on täysin varmoja ette het ymmärtävät kohtapa kaikki sanaparret. Niihin ei tartte viishautta. Miksis niin? Kaikki sanaparret, kuvaukset ja aforismit saavat sen takia yhen yksinkertasen meininkin mudernissa yhteisössä. Alkupe-räinen merkitys menetethään. Sanaparsi kuvvaa kokonaisuutta joka elläää verbiä. Tansija ei ole tansia.

Skriftspråkets ålder och form invävd i en religion bestämmer kulturens förmåga att utvecklas i kapitalism. Principen styr konst, ideologier, vetenskap och ekonomi. Greker och kineser upptäckte universums två världar: konstens och vetenskapens. Newton bestämde dem som en naturlag: kraft och motkraft. Från religionens mörker till vetenskapens ljus. Sammanvävda natur och kultur utvecklar ideologier, konflikter och samhällen. Kulturens utveckling går från talets verb till skriftens substantiv som förtingligar medvetandet. Nuflödets vara omvandlas till varat. Vi förstår verkligheten med lärdom. Sekularisering följer i humankapitalismens narrativ. Ideologier är moderna religioner som lever språkets epigenetik. Kulturpendeln svänger tillbaka till det jordnära bondförnuftet. Samhällets teknokratiska överbyggnad skall åter rivas. I en serie om sju delar om Konstens natur formas narrativlösa berättelser om: 1. Språket 2022 2. Ideologier 2023 3. Konst 2024 4. Vetenskap 5. Religioner 6. Pengar 7. Utbildning

Författaren är docent i meänkieli/tornedalsfinska. Blått är rött och rött är blått Instrumentaliseringen av individen samlar althögern. Bara Mittens väg finns där partierna trängs. Humankapitalism mot anti-intellektualism är ”klasskampen”. Två eviga motkrafter. Inte höger-vänster, religion-ateism eller stad-land. Humankapital urbaniserar, nihilismerar, hierarkiserar och konserverar ideologier, religioner och konsten. Två identiteter formas: individualism i folkgemenskap och egoism i instrumentell gemenskap. Vetenskap mot tidlös konst är pendeln mellan medborgare och (fejk)samhälle. När lära skiljs från liv växer reaktionen. I politiken är det ett kulturlöst genus mot svagt läshuvud. Inget nytt: församlingen mot rabbiner, anarkisten Luther mot påvens geschäft, professor Don Quijote mot olärda Sancho Panza, nationalekonomen Dr Jekyll mot populisten Mr Hyde. S tjänar humankapitalismen som föraktar den egna medlemsbasen, gatans intellektuella röstar SD. LO-folk mot intellektualism. Althögerns plattform är nihilism, kulturrädsla och intuitiv samhörighet. Sakprosa fördjupar klyftan mellan stad och land och socialiserar individen. Postmodernisten föredrar att äta matlistan och avvisar rätterna. Industriepokens politik blir teknokratisk korruption i Sakprosastaten. Intellektualism kräver det politiskt korrekta, PK. Välutbildade röstar alltmer vänster och blir gruppindividualister. Fd socialister och landsbygd röstar oftare SD. Tvärtom 100 år tidigare. Globalisering likriktar ideologier, reducerar demokratin, minskar civilsamhället och kräver starkare stat. Från äldsta skrifttid har vi två livsformer: 1. Snabbt tänkande på en väglös väg, vetenskapens flow. Vägen som mål är intuitivt förnuft. 2. Långsamt tänkande intellektuella säger: Vi är alltid på väg mot framtida mål. Transportsträckan är asfalterad med humankapital. Textens form – inte innehållet – utvecklar Kunskapsträdets skeptiska tomhet där det väglösa avvisas. Teorier formas av hur politiker förhåller sig till dessa två livsformer. Att cykla eller vara cyklisten som följer algoritmer, är frågan som Shakespeare ställde. Politiker speglar amatörens livsform, som skolan utvecklar. Katedersmarta visar vägen. Svaga läshuvuden avvisas. Den enda vägen för politiker, teknokrater, byråkrater, ekonomer och statsvetare. Homo economicus skugga är Darwins blinda natur. Akademiker avvisar den tidlösa gestalten. Professionella i idrott, konst, entreprenörskap och hantverk – utom högutbildade – anser att amatörens narrativ är en betongsugga. Under detta brunnslock växer althögern. Människan förnekas av vetenskapen!

Tarmo Ahonen har arbetat hela sitt liv på Volvo i Göteborg och varit synnerligen aktiv i finska föreningar och i fackföreningsrörelsen. Boken är en översättning från svenska Sanningen om svensk minoritetspolitik

Min plikt mot mitt folk Jag har haft möjligheten följa upp hela den svenska samhällsutvecklingen på utsiktsplats. Frågan om folkrätten och mänskliga rättigheter kom in i bilden på 70 talet. Sverige och Finland har haft samma värdegrund men nu kan jag konstatera att det är skillnaden som natt och dag mellan dessa två länder. Nordens största minoritetsspråk håller på att elimineras helt och hållet genom och den förbjudna assimilations politiken fortsätter att skörda frukt. Jag har följt utvecklingen för finska språket i Sverige och kan konstatera att Sverige aldrig har avsett att finska skulle kunna användas i Sverige i normala sammanhang. Med den kunskapen som jag har av svenska myndigheternas agerande anser jag att det är min plikt att avslöja detta. Sverige: varför gör du så här mot mitt folk?