PerArt Förlag – förlag

"Jag var åtta år och jag älskade den. August Strindbergs skärgårdsklassiker "Hemsöborna" blev därför den första romanen jag ägde, och den första jag läste. Min pocketversion var illustrerad med teckningar, kallades "TV-favoriten" och såldes 1966 för 5.40 inklusive oms. Framsidan pryddes av ett fotografi på brudparet, madam Flod (Sif Ruud) och Carlsson (Allan Edwall). Allt var bra, förutom det dystra slutet. Jag var övertygad om att det skulle komma en del två, att det skulle visa sig att att Carlsson faktiskt överlevde. Jag väntade i drygt 50 år. När det aldrig kom någon del två, bestämde jag mig för att skriva den själv. Anders Källgård"

Birgitta Lindqvist har bott halva sitt liv i Paris vilket har format hennes tankar och präglat hennes person. ”Bron över Seine” är en samling noveller som utgör ett avsked och en hyllning till den eviga staden Paris i vars vapen det finns ett skepp som aldrig går under. ”Känner du till ön, mitt i staden där allt är lugnt i all oändlighet.” så diktade Louis Aragon om Île St. Louis där Birgitta bodde i trettio år och där hennes dröm om att skapa musiksalonger gick i uppfyllelse. Gångbron Pont Saint-Louis är huvudscenen i flera berättelser. Där utspelar sig magiska händelser rakt framför hennes fötter. Under den kalla Parisvåren med våldsamma demonstrationer och brinnande bildäck visar det sig att det kinesiska språket kan vara Räddaren i nöden. Så lyckas Birgitta skapa mystik i det som först verkar vara banala händelser. Trots att hon levt hälften av sitt liv i det franska språket är det på svenska som hon skriver sina berättelser. Hon brukar säga att modersmålet är det enda av hennes många språk som bor i både hjärna, hjärta och mage. ”Bron över Seine” är Birgitta Lindqvists fjortonde bok.

Bengt Viklander med hustru Clare Harney vandrade från Treriksröset med målet Grövelsjön under två sommarmånader. I boken beskrivs deras vandring, ett kraftprov för ett par där båda närmade sig 60 års ålder. Bengt har tidigare givit ut sex böcker, två av dessa intervjuböcker med irländska kvinnor, en är en bok om den tid de tillbringade i Thailand och arbetade med Burmesiska flyktingar, Clare undervisade i engelska och Bengt grävde brunnar och startade bibliotek på skolor i området. De bor nu på Runmarö och vinterhalvåret på La Gomera "Vandrarnas ö"