Röda Rummet – förlag

Var andra världskriget en kamp mellan demokrati och fascism? Mellan godhet och ondska? Handlade kriget om militär snillrikhet och individuellt hjältemod? Var det en strid mellan personligheter? Den belgiske marxisten och ekonomen Ernest Mandel (1923 -1995) låter sig inte nöja med någon av dessa förklaringar. Med materialistisk historieskrivning som verktyg analyserar han i denna bok (först publicerad på engelska 1986) kriget som en kamp om världsherraväldet. Han härleder kriget ur det imperialistiska världssystemet, och visar hur ekonomin, industrins utveckling och olika klassers positioner bestämde dess förlopp och resultat. Och han skisserar sambandet med den kalla krigsvärld som växte fram ur kriget. Inte minst lyfter Mandel fram andra världskrigets mest glömda aktörer: de folkliga motståndsmän och -kvinnor från Jugoslavien till Kina, från Italien till Indokina, som ville gå längre i sin kamp än världens ledare ville tillåta. I den svenska utgåvan publiceras även en senare text av samma författare om Förintelsen och dess samhälleliga och ideologiska förutsättningar.

Rainer Andersson, författaren till " Om bara vi vill, så går det" är född 1957. Uppvuxen i ett arbetarhem och är som tågvärd på pendeltågen i Stockholm känd för sin fackliga aktivitet. Rainer andersson har tidigare givit ut " Vad gjorde du i Finland, far"? En bok om den svenska inblandningen i det finska inbördeskriget. "Om bara vi vill så går det" är en dokumentärroman om en arbetarfamilj i Stockholm åren 1879 - 1919. Utifrån familjen Öhrnlunds fattiga och många gånger tragiska levnadsvillkor ges här en faktaspäckad redogörelse för Stockholms, arbetarrörelsens och rösträttens utveckling under de kanske mest dramatiska och händelserika åren i svensk historia. Via arbetarrörelsens första staplande steg, industrialiseringen och jättelika demonstrationer når berättelsen sin kulmen den 5 maj 1917, då en av familjen Öhrnlunds döttrar, Clara, utpekas som anstiftare av hungerkravallerna på Nytorget. "Potatisupproret" på Södermalm uppmärksammades stort i medierna men hamnade senare i glömska och det är först med denna bok som händelsen får sin rättmätiga uppmärksamhet. "Om bara vi vill så går det" tar oss med på en historisk resa bland huvudstadens allra fattigaste, med perspektivet inställt på inte minst de arbetarkvinnor som åldrades i förtid av slitet på fabriker och i hushåll. Mödrarna som fyllde barnhemmen med oäktingar. Öltapperskorna, sömmerskorna och gummorna med reumatisk värk som låg på knä om vintern och tvättade i en vak. Bokens Clara Öhrnlund blev en symbol för många av de kvinnor och män som inte längre kunde tiga utan hävdade sin rätt till ett anständigt liv.

Diskrimineringen och förföljelsen av judarna i Tyskland övergick i samband med kriget på östfronten till något som trotsade all ekonomisk rationalitet. Istället för att producera för krigsmakten och hemmafronten, började en del läger att enbart framställa död. Lik staplades på lik och brändes industriellt i speciella brännugnar. Den skillnaden mellan det judiska folkmordet och andra storskaliga folkmord har ofta debatterats. Är Förintelsen unik i historien, eller finns det jämförbara vidrigheter? Marxister har alltför länge varit tysta i den debatten. Enzo Traverso har i en rad böcker försökt råda bot på den tystnaden. Han vill förstå folkmordet och relatera det till kampen för socialism och de förtrycktas intressen. Enzo Traverso är född i Italien men bosatt och verksam i Frankrike. Han har varit universitetslektor i judiska studier vid Ecole des Hautes Etudes en Sciences Sociales i Paris och undervisar för närvarande i statsvetenskap vid Jules Verne-universitetet i Amiens.