Skissernas Museum – förlag

Isaac Grünewald målade för hundra år sedan en samling fantasifulla sagodjur. De ringlade och krälade, de var vackra, knasiga och livsfarliga. Under en enda skimrande festkväll visades de upp. Sedan rullades de ihop och glömdes bort. Strax ska en av dem vakna. Det här är berättelsen om vad som hände sen. Tillsammans med Skissernas Museum har Cecilia Heikkilä skapat en färgstark bilderbok om Isaac Grünewalds sagodjur. Om en Myrhund som vaknar i ett arkiv långt efter att lyktorna släckts och musiken tonat ut. Om en Snedgångare inlåst i en tavla och vad som händer om man sover i hundra år och nästan glöms bort.

Likt årsringarna på ett träd har hus lagts till hus och Skissernas Museum består idag av byggnader från sex olika epoker. Boken Skissernas Museum – arkitektur, plats, process har fokus på museets arkitektur, från en gammal gymnastiksal till den prisbelönta ut- och ombyggnaden från 2017. Boken är skriven av arkitekturhistoriker Hjördis Kristenson och är ett samarbete mellan Skissernas Museum och Lunds universitetshistoriska sällskap (årsbok 2020). Skissernas Museum grundades som ett arkiv av Ragnar Josephson, professor i konsthistoria vid Lunds universitet, och öppnade som ett museum för allmänheten 1941. Kristenson gör en grundlig och målande beskrivning av museets läge på Allhelgonabacken i Lund, museets tillkomst och de omständigheter som gjort att Skissernas Museum ser ut som det gör idag. Ett rikt bildmaterial ger en historisk kontext. Boken fokuserar på museets arkitektur men innehåller också bilder från utställningssalarna idag och höjdpunkter från samlingen. Hjördis Kristensen är docent i konstvetenskap vid Lunds universitet, där hon varit verksam som lektor. Hennes undervisning har främst gällt 1800- och 1900-talen, främst arkitektur och stadsbyggnad. Under några år var hon även lärare vid Arkitektskolan vid LTH. Kristenson disputerade 1990 på avhandlingen Vetenskapens byggnader under 1800-talet: Lund och Europa. Hennes forskning har även rört områden som stadsbyggnad och, som titeln på hennes licentiatavhandling anger, Statlig och facklig konstpolitik i Sverige under tiden 1923-1933.