Stockholmia – förlag

Varför heter något Böcklingbacken, Långpannestigen eller Ånghästparken? Vilka var Mamsell Josabeth, Staffan Sasse och Vackra Nanna som fått ge namn åt platser i staden? Vad betyder Akalla, Rinkeby och Skarpnäck? Namnen berättar om stadens ursprung,  historia och utveckling. De är en del av Stockholms och stockholmarnas identitet och bidrar till den hembygdskänsla som också finns i en stad. I Stockholms gatunamn förklaras de drygt 5 400 namn på gator, torg, parker och andra allmänna platser i Stockholms 117 stadsdelar, som var fastställda vid utgången av år 2020. Första upplagan flera gånger mellan 1982 och 1984. Tio år senare kom en andra, reviderad upplaga.. Författarna var de mest kompetenta man kan tänka sig: författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström, ortnamnsforskaren Nils-Gustaf Stahre, förre chefen för Stockholms medeltidsmuseum Jonas Ferenius samt Gunnar Lundqvist, i flera årtionden handläggare av namnfrågor på stadsbyggnadskontoret. Alla fyra var under lång tid verksamma i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning. Staffan Nyström, professor i nordisk namnforskning och i 25 år verksam i namnberedningen, bl.a. som dess ordförande, svarade för den tredje upplagan 2005. Detta är bokens fjärde upplaga.  . Ursprungsförfattarnas texter finns kvar i boken, men har uppdaterats, kompletterats och i viss mån moderniserats av Staffan Nyström. Nya regelverk och arbetssätt beskrivs och nya namn, tolkningar och forskningsresultat har infogats. Två fylliga register gör boken lätt att söka i.

Stockholms första kooperativa bostadsförening för småhus med självbyggeri, Hem genom eget arbete u.p.a., bildades för hundra år sedan i stadsdelen Enskededalen. Genom bland annat ett unikt material från en av föreningens ursprungliga medlemmar, beskriver författaren hur föreningen bildades och området utvecklades. Diskussioner förs också om varför den kooperativa idén ersattes av egnahemstanken i området. Siv Schéele har tidigare varit anställd i Stockholms stad som ansvarig för befolkningsprognoser och bor själv i ett av de småhus som Hem genom eget arbete u.p.a. färdigställde för exakt hundra år sedan.

I Harmoniska sällskapet träffades amatörer och professionella över stånds- och klassgränser. De möttes i musiken. Ambitionen med sällskapet var att sprida god kultur till de breda folklagren. Det var i en tid när en progressiv borgerlighet med liberala ambitioner formerade sig. Martin Wottles essä ”Harmoniska sällskapet i Stockholm, 1820– 1865” är publicerad på Stockholmia förlag, 2020. Martin Wottle är docent och forskare i historia.

Mellan 2020 och 2022 arbetade Stadsmuseet i Stockholm i ett kunskapsuppbyggande projekt i samverkan med minoriteterna. Projektet bar namnet Nationella minoriteter och urfolket samer i Stockholm. Denna skrift är ett kunskapsunderlag från forskare och publiceras i Stockholmia förlags skriftserie Stockholmia essä. Projektet resulterade även i en utställning på Stadsmuseet med titeln: Vems är du? Utställningen pågick mellan 29 januari och 21 augusti 2022.

Vill du förstå stadens själ, är kyrkogården platsen du ska börja på. Det är lätt att tro att allt som är gammalt alltid sett likadant ut. Kanske gäller det särskilt kyrkor och begravningsplatser. Man kan tro att tidens tand mest tärt på gravstenarnas form och text. Men myterna om kyrkogårdens oföränderlighet avfärdas i denna bok. Under perioder har stadens kyrkogårdar rymt bodar med försäljning, fattighus och prästbostäder. Man har byggt staket för att skydda mot allt som kunde ske i nattens mörker. Så kom tider då nätternas busliv ändå flyttade in bakom staketen och då öppnades kyrkogårdarna igen. Nu är det 2000-tal, och det är vår tids trender inom arkitektur och konst som påverkar. Hur kommer framtidens begravningsplats att se ut?Till minne av livet är en lättillgänglig antologi om kyrkogårdar och begravningsplatser i Stockholms stift. Om historia, begravningsskick och seder i förändring. Om det mångkulturella och mångreligiösa Stockholm, och om det gröna kulturarv våra kyrkogårdar förvaltar. Texter om sorg och kyrkogården som ett läkande rum ger styrka och tröst, likaså korta texter av biskop emerita Caroline Krook.

Med utgångspunkt i enskilda kvinnors levnadsöden berättar historiker Maja Hultman om judarnas historia i Stockholm. Mellan 2020 och 2022 arbetade Stadsmuseet i Stockholm i ett kunskapsuppbyggande projekt i samverkan med minoriteterna. Projektet bar namnet Nationella minoriteter och urfolket samer i Stockholm. Denna skrift är ett kunskapsunderlag från forskare och publiceras i Stockholmia förlags skriftserie Stockholmia essä. Projektet resulterade även i en utställning på Stadsmuseet med titeln: Vems är du? Utställningen pågick mellan 29 januari och 21 augusti 2022.

KLÄDER, SHOPPING OCH FLÄRD ger en helhetsbild av modebranschens komplexa förändring i Stockholm från andra världskriget fram till i dag. Det är berättelsen om boutiquer, om NK:s historia som modeledande varuhus och inte minst om Hennes & Mauritz betydelse för branschens utveckling. Boken är också den första sammanhängande studien över hur svensk beklädnadsindustri försvann och hur kedjeföretagen växte fram. Den röda tråden i framställningen utgörs av hur de centrala aktörerna inom tillverkning och handel med kläder i Stockholm arbetade med mode.

Finns det en storstadsidentitet, utmejslad av det urbana tempot och manifesterad i en orädd och tuff attityd? Är Stockholm detsamma som innerstadens välkända platser eller finns det som titeln på denna bok antyder andra platser, flera städer inom staden? I jakten på andra Stockholm resonerar forskare och studenter om hur liv, plats och identitet formas och äger rum i en stor stad: Hur man blir stockholmare, vad det innebär att Stockholm har en sexualiserad geografi, hur staden kan uppfattas som ljudlandskap och som alternativt nattlandskap, vilka platser som har präglats av sötsaker … Boken är ett samarbetsprojekt mellan Etnologiska institutionen på Stockholms universitet, Nordiska museet och Stockholms stadsmuseum.

I denna skrift berättar arkeolog och docent Jonas M. Nordin om samernas historia i Sverige och Stockholm. Mellan 2020 och 2022 arbetade Stadsmuseet i Stockholm i ett kunskapsuppbyggande projekt i samverkan med minoriteterna. Projektet bar namnet Nationella minoriteter och urfolket samer i Stockholm. Denna skrift är ett kunskapsunderlag från forskare och publiceras i Stockholmia förlags skriftserie Stockholmia essä. Projektet resulterade även i en utställning på Stadsmuseet med titeln: Vems är du? Utställningen pågick mellan 29 januari och 21 augusti 2022.

I denna skrift berättar språkvetaren Constanze Ackermann-Boström om tornedalsk närvaro i Stockholm med utgångspunkt just i språket. Mellan 2020 och 2022 arbetade Stadsmuseet i Stockholm i ett kunskapsuppbyggande projekt i samverkan med minoriteterna. Projektet bar namnet Nationella minoriteter och urfolket samer i Stockholm. Denna skrift är ett kunskapsunderlag från forskare och publiceras i Stockholmia förlags skriftserie Stockholmia essä. Projektet resulterade även i en utställning på Stadsmuseet med titeln: Vems är du? Utställningen pågick mellan 29 januari och 21 augusti 2022.