Várdduo - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet – förlag

Skogssamisk vilja är en jubileumsantologi till hundraårsminnet av att den skogssamiska läraren Karin Stenberg med hjälp av författaren Valdemar Lindholm gav ut skriften Dat läh mijen situd (det är vår vilja). En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Det är en politisk kampskrift om den skogssamiska situationen i Sverige för hundra år sedan som på många sätt är aktuell också idag. Antologin inleds med ursprungstexten Dat läh mijen situd men innehåller ytterligare tolv bidrag som på olika sätt tar utgångspunkt i Stenbergs skrift, person och kunskaper om samernas historia. Kapitlen som följer med sina olika inriktningar utgör en fortsättning på Karin Stenbergs pionjärinsats för det skogssamiska folket. Bidragen omfattar även studier om Karin Stenberg som barn och vuxen. Bland kapitlen finns fem bidrag skrivna av skogssamer som träffade henne i vardagen, är släkt med henne eller varit hennes elever. Vi får vidare följa hennes litterära samtid i texter om samerna. Karin Stenberg hade troligen redan under 1920-talet förvärvat kunskaper om samernas utbredning söderut. Forskningens framsteg till idag hade säkerligen fångat hennes intresse. Redaktionskommitténs förhoppning med denna bok är att den fångar intresset för skogssamisk historia, ger den samiska läsekretsen ny kunskap men framförallt fångar de ungas intresse för skogssamerna.

InnehållsförteckningArtiklar som ingår i denna avhandling Förord AbstractČoahkkáigeassuPopulärvetenskaplig sammanfattning1. Inledning Syfte och frågeställningar DelstudierAvhandlingens upplägg 2. Tidigare forskning Utbildningsreformer och utbildningspolitik Utbildning för samer i Sápmi Utbildningsinnehåll för och om samer Utbildning och urfolks rättigheter och status Utbildning för samer i SverigeFrån kyrklig till statlig styrning av samisk utbildningOlika motiv bakom skapandet av nomadskolanNomadskolans innehåll och verksamhet fram till 1962Nomad- och sameskola efter 1962Undervisning i samiska Avhandlingens vetenskapliga bidrag3. Bakgrund Effekter av moderna staters bildande Kyrklig inverkan på samers utbildning i Sverige Olika modeller för samers utbildningStatlig inverkan på samers utbildning under 1900-talet Svensk politik gällande samefrågor Nomadskolan ifrågasatt från sin start Förändrad politik gällande samefrågor Utbildning för samer – en mix av svensk skolpolitik ochrennäringsfrågorSvensk skolpolitikRennäringsfrågors inverkan på utbildningNomadskolutredningen Utbildning för samer följer de svenska skolreformernaUtbildningsväsende för samer utreds igen Förändring i huvudmannaskap gav utrymme för samisk prägel4. Teoretisk ansatsUtbildningens syfte och målsättningLäroplansteoriUtbildningsdomäner enligt Biesta Utbildning i relation till samhälletIdentifikation och föreställda gemenskaper Kultur och utbildning Samisk kultur och kulturarv Samiska kunskaper och kunskapssystem5. Avgränsning, material och metod AvgränsningarLäroplanstexter och arkivmaterialKomparativ metod Tematisk analys Textanalys och analys av arkivmaterial Etiska överväganden6. Avhandlingens delstudierDelstudie I – The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969Delstudie II – Samiska fältstudier: Undervisningspraktikeroch principer för kunskapsöverföring i nomadkunskapsämnets implementering ca 1950–1975Delstudie III - Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper – Sák 96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo 94Delstudie IV – Swedish School curricula and Sámi selfidentification. The syllabus from 1960s to 2011. Ansvarsfördelning i delstudier7. Utbildning för samer: En sammanfattande diskussion Undersökningsperioden – samers utbildning och det allmänna skolväsendets demokratiseringSkolreformer och nya läroplaner Reducering av kursplaner i undervisning för samerUtbildningsinnehåll för nomad- och sameskolanRenskötselkunskap övergår till samekultur Konkurrensen om naturresurser som ständigt aktuellReducering av kunskaper skapar ett nytt kulturbegreppFrån renskötsellagstiftning till urfolksrättKursplanen i samiska språk bär det kulturella ansvaretKollektivt identitetsskapande genom utbildningsdirektivAvhandlingens bidrag i relation till tidigare forskning Utvärdering av de teoretiska utgångspunkternas bidrag till avhandlingen Slutord och framtida forskning SummaryReferenser Umeå Studies in History and Education. A Book Series in Educational History, History Education, and Historical Culture Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning