Institutet för språk och folkminnen, Uppsala – förlag

I andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon behandlas mer än 6 000 olika namn på städer, kommuner, samhällen, socknar, sjöar, älvar, berg m.m. i Sverige. Varje namn får en kortfattad förklaring enligt de senaste forskningsrönen. Vissa återkommande namnleder, till exempel bol, säter och ånger behandlas utförligt i särskilda artiklar.

Det här är en bok om förnamnen i dagens Sverige. Den vänder sig till dig som söker efter namn till ditt barn eller till dig själv men också till dig som är intresserad av olika namns betydelse och ursprung. I lexikondelen kan du slå upp vad ett förnamn betyder, varifrån det kommer, hur länge det har funnits i Sverige, när det har varit mest populärt och hur vanligt det är. Alla förnamn som minst 400 personer i Sverige har som tilltalsnamn idag är förklarade, liksom en del mer ovanliga namn som finns i almanackor. Ungefär 1800 förnamn och många varianter till dem finns med. Boken innehåller också en kort historik över förnamnen i Sverige och berättar om hur namnförrådet i almanackan har förändrats över tid. Ett avsnitt ger en översiktlig beskrivning av vad personnamnslagen säger om förnamn och om hur förnamnsskicket i Sverige regleras. Boken är en reviderad och avsevärt utökad ny upplaga av Eva Bryllas Förnamn i Sverige, kortfattat namnlexikon som utkom 2004 och den bygger på aktuell forskning om förnamn. Om författarna: Författaren till första upplagan, Eva Brylla (1944–2015), var docent i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning och forskningschef för Namnarkivet vid Isof. Hon forskade kring historiska och moderna personnamn, var rådgivare i frågor om personnamnslagen och deltog i utarbetandet och förvaltandet av almanackans nuvarande namnlängd. Katharina Leibring (f. 1958), som reviderat och utökat denna nya upplaga, är docent i nordiska språk och tidigare förste forskningsarkivarie vid Isof. Hon har forskat kring moderna personnamn och djurnamn och är Isofs representant i den kommitté som förvaltar almanackans namnlängd.

I dagens urbana miljöer skapas många nya namn. Namnen länkar samman dåtid med nutid och berättar om en stads utveckling. Vem var Erik Benedicti, som fått ge namn åt en medeltida nu försvunnen gränd? Vad syftar namnet Dragarbrunnsgatan egentligen på? Hur fick Geometriparken sitt namn? I Uppsalas gatunamn ges en heltäckande genomgång av namn på gator, torg, broar, kvarter och stadsdelar i Uppsala – från medeltiden fram till i dag. Även inofficiella namn och namn på kända gamla hus och krogar tas upp, liksom namn i kommunens alla kransorter. Uppsalas gatunamn utkom med sin första upplaga 1994. I denna reviderade och kraftigt utökade andra upplaga har fördjupande fakta samt en stor mängd nytillkomna namn lagts till. Här finns nu över 3 500 namn – med förklaringar och historia.

Lexikonet omfattar 1500 namn på personer, över hundra ortnamn och därutöver namn på gestalter från nordisk mytologi och kristendom. Personnamnens ursprung och betydelse förklaras liksom vad olika enskilda namnleder betyder. I lexikonet framgår i olika tabeller även vilka namn som förekommer oftast, var de olika namnen är belagda och vilka sammansättningar som finns. Också hittills oförklarade belägg förtecknas för att inspirera läsaren till att bidra med nya tolkningar. Lena Petersson är professor emerita i nordiska språk vid Uppsala universitet. Hon är en av de främsta kännarna i Norden av vikingatida runinskrifter och har publicerat en lång rad skrifter om dessa.

Den 25–26 augusti 2022 arrangerade Isof ett välbesökt, tvärvetenskapligt symposium, där olika kulturhistoriska och samtida perspektiv på träd presenterades och diskuterades i fjorton föredrag. Föredragshållarna kom från olika håll och arbetar till vardags som landskapsarkitekt, dialektolog, botaniker, etnobiolog, naturgeograf, agrarhistoriker, religionshistoriker, folklorist, skogshistoriker, namnforskare, etnolog respektive slöjdare. Det övergripande temat var träd i Sverige och Svenskfinland och den tvärvetenskapliga bredden bland föredragshållarna gjorde att en rad olika ämnen och infallsvinklar togs upp. Föredragen belyste trädens betydelse för människan i vid bemärkelse och sträckte sig tidsmässigt ända från spår av träd från omkring 1600 f.Kr. och fram till modern tid. I boken Träd i Sverige presenteras nio av de fjorton föredragen. Symposiet om träd var inspirerat av två tidigare symposier (år 2015 och 2018), vars teman var getens respektive nötkreaturens betydelse i Sverige. Dessa symposier resulterade i böckerna Geten i Sverige och Nötkreatur i Sverige, och vi är glada att nu kunna fortsätta denna bokserie med Träd i Sverige.

Jägarna och makterna handlar om den utförliga ceremoniel, som en gång kringgärdat björnjakten hos framför allt samer och finnar. Om detta finns ett rikt material ända från 1600-talet till våra dagar. Likartade skildringar från hela det cirkumpolära området fullständigar bilden. Om tecknisk skicklighet och magiska åtgärder inte räckt till, har jägaren som en sista utväg vänt sig till osynliga makter, som råder över villebrådet. Björnen har uppfattats som en frände till människan och man har måst urskulda sig för att man nödgats fälla honom. Det dödade djuret har mottagits som en ärad gäst och efter festen återsänts till nytt liv i sitt rike. rester av ett sådant synsätt är bevarade i folkliga bruk och sägner i europeisk allmogekultur, i fastlagsseder, bröllopsupptåg, tron på skogsrået och ättesagor, där björnen hör till anfäderna. Författaren är norrlänning, religionsvetare, folklorist och ofta anlitad föreläsare, bl.a. i radion. Har varit verksam som professor i religionshistorie vid humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Denna bok behandlar alla personnamn som förekommer i runinskrifter från det medeltida Sverige: 140 namn och 185 namnbärare. Inskrifterna har sin tyngdpunkt i 1100- och 1200-talets Västergötland och är viktiga dokument från en annars mycket källfattig period av vår historia. Inhemska namn som knyter an till det vikingatida namnskicket dominerar ännu, samtidigt som inlånade namn börjar vinna mark. Flera namn är ovanliga och vissa är unika. Stor vikt läggs vid namnbeläggens fonologi och morfologi. Boken fyller en lucka mellan Lena Petersons ”Nordiskt runnamnslexikon”, som behandlar de vikingatida namnen, och ordboken ”Sveriges medeltida personnamn”, som är baserad på skriftliga källor på pergament och papper, huvudsakligen från 1300-talet och framåt. Lasse Mårtensson är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet.

Per-Anders Östling, fil.dr. i etnologi, gjorde i början av 2000-talet, bland annat med hjälp av veckopressen, en insamling av människors berättelser. Berättelserna förvaras idag i Dialekt- och folkminnesarkivets samlingar i Uppsala och utgör grunden till denna bok.

Visionsdikt och sjukdomsbot i Gotländska trolldomsprocesser

I Övre Dalarna under 1800-talet följde sockenborna vad vi i dag kallar for en dräktalmanacka, en samling regler som beskrev klädseln för både högtider och vardagar. Dräktplaggen var de enda kläder som användes - till helg, vardag och arbete - och de utgjorde en hel garderob. Klädseln varierade efter kyrkoårets helger och efter andra särskilda tillfällen som dop, bröllop och begravning. Den här boken beskriver dräktskicket och dess variationer i Boda socken, Dalarna, under perioden 1820-1870. Boken, som är rikt illustrerad med foton på dräkter och plagg, bygger huvudsakligen på uppteckningar i arkiven vid Institutet for språk och folkminnen och Nordiska museet.

Sveriges medeltida personnamn (SMP) innehåller i princip alla personnamn som har bevarats i skriftliga källor från det medeltida Sverige. Grunden är samlingarna i Uppsala, som innehåller närmare en miljon kort med belägg på namn från medeltiden och 1500-talet. Ordboken ska uppta samtliga personnamn, både förnamn och tillnamn, som under medeltiden har brukats i Sverige inom dess nuvarande gränser och i Finland, med undantag av rent finskspråkiga namn. År 1520 gäller som ungefärlig gräns framåt i tiden för de medeltida beläggen. Även namn från de gamla danska och norska landskapen tas med: Skåne, Blekinge och Halland samt Bohuslän, Jämtland och Härjedalen.

Studie över svenska sjönamn. Avhandling.

Lingon, Meccano och folkdräkter från Färöarna - vad har de gemensamt? Vad berättar maträtter och fågelskådning om identitetsskapande? Hur kan en rekonstruerad Pink Floyd-konsert ge näring åt minnesproduktion och nostalgi? Vilken funktion har berättelsen om en sprucken guldklänning eller en gammal prästkappa? Frågor som dessa diskuteras i den här boken, som handlar om hur materiella ting kan ge innehåll och form åt olika slags berättelser. Tolv etnologer och folklorister från tre nordiska länder presenterar här sin forskning om materialitet och narrativitet. Artiklarna bygger på fältarbeten och arkivstudier.

Alla Hjärtans Dag och Halloween- två nya festseder i Sverige Ger Du rosor till den Du tycker om på Alla Hjärtans Dag den 14 februari? Eller brukar du klä ut Dig til häxa eller spöke och gå på maskerad på Halloween+ I så falla är Du just nu med och skapar tradition. Alla Hjärtans Dag och Halloween är nämligen två nya fesseder som på alvar slagit igenom i Sverige på 1990-talet. De firas framför allt bland barn och ungdomar. De väcker olika känslor hos människor: en del tycker att vi behöver nya fester att lysa upp vardagen med, andra menar att det är fel att importera seder från andra länder. I boken presenteras de bägge sedernas framväxt i Sverige. Tonvikten i undersökningen ligger dels på hur köpmän av olika slag medvetet valt att införa Alla Hjärtans dag och Halloween, dels på hur människor uppfattar festerna. I boken kommer både forskare och pressen till tals, men framför allt är det helt vanliga svenskars åsikter om festerna som diskuteras. Varför tycker vi om Alla Hjärtans Dag och Halloween- eller varför gör vi det inte ?

Richard Broberg var förste arkivarie vid dåvarande Dialekt- och filkminnesarkivat i Uppsala. Detta ingår numera i Språk- och folkminnesinstitutet.

Vilken är den gemensamma nämnaren för exmera, hinkiet, pargasj, paschas och sjangtil? Jo, alla är franska lånord som tecknats upp bland dialekttalande på olika håll i Sverige. I riksspråkilig form liknar de mera sina franska motsvarigheter estimer, inquiet, babage, passage och gentil. Orden lånades i första hand in i svenskan under den 200-årsperiod(ca 1600-1800) då det franska inflytandet på vårt svenska språk var som störst. I dialekterna traderades de muntligt och har i några fall fått starkt förändrade former och betydelser. Ur flera olika aspekter redogörs här för ett antal franska låneord i de svenska dialekter som alltjämt används av personer på landsbygden.

presenterar ordskatten i dialekterna i 21 socknar i Ovansiljan, Nedansiljan och västerdalarna. Ordboken bygger på ett omfattande underlagsmaterial som till största delen insamlats från 1800-talets slut till senare delen av 1900-talet och som förvaras i Instutionen för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. Förutom uttalsformer och noggranna betydelseuppgifter anför ordboken ett urval språkprov som exempel på ordens användning och i särskilda häften presenteras ett rikt bildmaterial. Ordboken lämnar också en mängd hänvisningar till ord som utgör synonymer eller på annat sätt anknyter till betydelseinnehållet i det enskilda ordet.

Lyssna på svenska dialekter! vänder sig till dig som är intresserad av svenska dialekter och vill veta mer om hur de skiftar över landet. Den är också användbar i undervisning på olika nivåer. innehållet i inspelningarna är fängslande och varierande och du får en inblick i hur man tänkte och levde förr. Det berättas bl.a. om hur det gick till att slakta grisar och stöpa talgdankar, vad som fanns att köpa på marknader och hur man fångar och tillagar stenbit Boken är illustrerad med äldre foton.

ortnamn kan beskrivas som små, tätt komprimerade texter, som berättar om landskapet och om människor som levt och verkat där. Samtidigt är många ortnamn så gamla att de är svåra att tolka utan ingående kännedom om äldre skrivformer och språk historia. I denna del av serien Sveriges ortnamn förklaras namnen på byar, samhällen, socknar och härader i Mörbylånga kommun på södra Öland. I en fyllig inledning diskuteras namnen och namntyperna mot bakgrund av områdets bebyggelsehistoria.

Del 39 i serien, hela serien 1-39 kan köpas till paketpris. Utgiven 1961-2010 och fortsätter att utges.

Illustrations del s-stupteln

Ortnamn

Bebyggelsenamn från Ragunda kommun

I den här volymen ges bl.a: Kortfattad historisk och bebyggelsehistorisk bakgrund Förklaring av namnet Värmland Förnyad genomgång av samtliga häradsnamn och sockennamn i läner förklaringar av olika namnelement I och med denna volym är serien komplett. Läsaren får i häradsdelarna en redovisning av respektive häradsnamn, samtliga sockennamn och jordeboksnamn i häradet samt en genomgång av ett urval av häradets naturnamn. I redovisningen ingår bl.a. äldre skrivningar av respektive namn, dialetuttal samt en språklig förklaring av namnet och en tolkning av dess betydelse.

Ortnamnsarkivet i Uppsala Sveriges ortnamn Ortnamnen i Östergötlandslän

Arbetet redovisar samtliga namn på byar och kameralt självständiga gårdar eller andra bebyggelser i senaste jordebok (1879) och i jordregister.

Avhandling. Terrängbetecknande ord. Att inom ett geografiskt begränsat område undersöka alla ord i de två semantiska fälten ´höjd; förhöjning mot omgivande terräng´och ´sluttande mark; lutande terrräng´, för att fastställa deras exakta betydelse i de två funktionerna som appellativ och som ortnamnselement.