Emma Ericson – illustratör

– Men, kom nu då Alex … Amanda lät lite irriterad. Ska du sitta kvar i bilen hela dagen eller tänker du hjälpa oss att bära in?

Alex såg surt på Amanda som stod vid bron som gick över vattengraven och ledde in mot borg- gården. Han hade, efter mycket övertalning, följt med till Vadstena tillsammans med Amanda och mig för att tillbringa en del av sommarlovet på Vadstena slott. Han hade inget emot oss eller att bo på slott, men mindes alltför väl det mystiska telefonsamtalet han hade fått efter spökäventyret förra sommaren.

Oscars pappa, som är snickare, har fått ett nytt uppdrag. Den här gången ska han renovera Vadstena slott. Spökena som härjade på Örebro slott förra sommaren verkar dessvärre vara på plats i Vadstena och de har kontaktat Alex och välkomnat honom, Amanda och Oscar dit. Inte för att de plötsligt är vänliga. Nej, de vill hämnas och har en plan för hur de ska göra det.

– Jag hittar inte på det här. Ni vet att jag inte skulle försöka lura er med någon historia om spöken. Jag vill inte att ni ska tro att jag är galen.

– Vi tror inte att du är galen, säger Amanda. Men du måste ju förstå att det du berättar är lite underligt. Jag tror att både jag och Alex är ganska säkra på att det inte finns några spöken.

– Jag vet att det låter konstigt men ni måste tro mig. Det enda sättet att få er att fatta att jag inte hittar på är att ni också får se. Jag har en idé. Ni kommer båda med hem och sover över hos mig så är vi uppe hela natten och utforskar slottet.

Oscar bor tillfälligt på Örebro slott tillsammans med sina föräldrar. Hans pappa, som är snickare, har fått i uppdrag att renovera det nordvästra tornet och Oscar och hans vänner, Alex och Amanda, får uppleva saker som nästan skrämmer vettet ur dem. Onda krafter härjar på slottet och de tre vännerna försöker jaga bort dem och får hjälp från oväntat håll.

- Jag hittar inte på det här. Ni vet att jag inte skulle försöka lura er med någon historia om spöken. Jag vill inte att ni ska tro att jag är galen. - Vi tror inte att du är galen, säger Amanda. Men du måste ju förstå att det du berättar är lite underligt. Jag tror att både jag och Alex är ganska säkra på att det inte finns några spöken. - Jag vet att det låter konstigt men ni måste tro mig. Det enda sättet att få er att fatta att jag inte hittar på är att ni också får se. Jag har en idé. Ni kommer båda med hem och sover över hos mig så är vi uppe hela natten och utforskar slottet. Oscar bor tillfälligt på Örebro slott tillsammans med sina föräldrar. Hans pappa, som är snickare, har fått i uppdrag att renovera det nordvästra tornet och Oscar och hans vänner, Alex och Amanda, får uppleva saker som nästan skrämmer vettet ur dem. Onda krafter härjar på slottet och de tre vännerna försöker jaga bort dem och får hjälp från oväntat håll. Del 1 i serien (se även Svart katt)Läs mer hos förlaget, www.dittbokforlag.se

Hörde ni det där? frågade Alex och såg skräckslaget på mamma och mig. Hörde vadå? undrade mamma. Rytandet, sa Alex. Ni måste ha hört det. Han stirrade förvånat på oss och slog uppgivet ut med armarna. Det kan ju inte bara vara jag som hör allt konstigt.  Jag hörde inget, sa jag. Ett rytande säger du. Som från ett lejon? Ja, eller en tiger eller något, sa Alex. Inte vet jag. De låter väl ungefär likadant? Kan det vara så att det bara är livlig fantasi, sa mamma och blinkade med ena ögat mot Alex. Nej, absolut inte, svarade han och lät förnärmad.   Oscars pappa har ännu en gång fått ett snickarjobb. Den här gången är det ett rum på Gripsholms slott som behöver fixas. Familjen åker till Mariefred tillsammans med Oscars bästa kompisar, Amanda och Alex, för ett avgörande äventyr. Spökena blir förvånade när de dyker upp men samtidig nöjda. Nu har de chansen att göra upp med människorna en gång för alla.   Tredje delen i serien. Svart natt, Svart katt, Svart hatt.  Läs mer hos förlaget, www.dittbokforlag.se