Jenny Sjödin – illustratör

Välkommen till Hundhotellet, där Viras knasiga gäster fyller varenda ett av de tio rummen! Här får du träffa en hungrig labrador, två dansande vinthundar, fyra rädda schäfrar och fler därtill.

En räknesaga på rim, där både hundar och annat går att räkna! 

"Hundhotellet är en räknesaga som kommer att locka till många skratt."

Helhetsbetyg: 4.

Christina Wedenmark, BTJ-häfte 10, 2025

När Albin satt med mamma och mormor och tittade i ett fotoalbum pekade mormor på en bild av Albin som bebis, skrattade och sa: Titta, Albin hade allt en stor liten näsa redan då.  En stor liten näsa, tänkte Albin. Redan då? Menade mormor att han hade en stor näsa nu också? Och i så fall, hur stor? De kommande dagarna snurrade frågorna i Albins huvud. Och det kändes som om näsan växte. Snart skulle han behöva köra näsan i en skottkärra, så stor som den var!

Hur känns det när man tror att man inte är som alla andra?  Om man tror att alla omkring en, syskon, föräldrar, kompisar och klasskamrater tycker att en själv är lite annorlunda. 

Det här är en berättelse om att få syn på sig själv, och om att förstå att varje människa är unik.

Hela helgen har jag längtat efter veckans första dag. Äntligen ska vi till föris, mina kompisar och jag.Men när föris börjar skymta händer nåt med stämningen.Flamset tystnar, magen knorrar - det är dags för LÄMNINGEN.

Eli har en storebror. Det är det många som har förstås. Men inte många har en storebror som Elis. Han är som en gåta tänker Eli ibland. Brorsan. En gåta som inte går att lösa. Ofta oroar sig Eli för brorsan. Men de hör ihop. Brorsan och Eli. Det är bara så. Och inte många har en storebror som Elis. Så det så.

Eli har en storebror – en berättelse om syskonkärlek och hur det kan vara med ett syskon som har en annorlunda funktionsuppsättning, som till exempel autism. 

Hela helgen har jag längtat efter veckans första dag. Äntligen ska vi till föris, mina kompisar och jag.Men när föris börjar skymta händer nåt med stämningen.Flamset tystnar, magen knorrar - det är dags för LÄMNINGEN.

Hela helgen har jag längtat efter veckans första dag. Äntligen ska vi till föris, mina kompisar och jag.Men när föris börjar skymta händer nåt med stämningen.Flamset tystnar, magen knorrar - det är dags för LÄMNINGEN.

När Albin satt med mamma och mormor och tittade i ett fotoalbum pekade mormor på en bild av Albin som bebis, skrattade och sa:Titta, Albin hade allt en stor liten näsa redan då. En stor liten näsa, tänkte Albin. Redan då? Menade mormor att han hade en stor näsa nu också? Och i så fall, hur stor?De kommande dagarna snurrade frågorna i Albins huvud. Och det kändes som om näsan växte. Snart skulle han behöva köra näsan i en skottkärra, så stor som den var!

Hur känns det när man tror att man inte är som alla andra?  Om man tror att alla omkring en, syskon, föräldrar, kompisar och klasskamrater tycker att en själv är lite annorlunda. 

Det här är en berättelse om att få syn på sig själv, och om att förstå att varje människa är unik.

När Albin satt med mamma och mormor och tittade i ett fotoalbum pekade mormor på en bild av Albin som bebis, skrattade och sa:Titta, Albin hade allt en stor liten näsa redan då. En stor liten näsa, tänkte Albin. Redan då? Menade mormor att han hade en stor näsa nu också? Och i så fall, hur stor?De kommande dagarna snurrade frågorna i Albins huvud. Och det kändes som om näsan växte. Snart skulle han behöva köra näsan i en skottkärra, så stor som den var!

Hur känns det när man tror att man inte är som alla andra?  Om man tror att alla omkring en, syskon, föräldrar, kompisar och klasskamrater tycker att en själv är lite annorlunda. 

Det här är en berättelse om att få syn på sig själv, och om att förstå att varje människa är unik.

I den andra boken om Yassi får vi följa med på en helg-utflykt till Yassis farmor. Farmor tycker att det är trevligt att få besök, så trevligt att hon föreslår att Yassi ska stanna hos henne. Pappa protesterar. Yassi måste ju hem till skolan på måndag. Men det där med skola förstår sig farmor inte riktigt på. Ska det verkligen vara nödvändigt?

Vem är det egentligen som får bestämma? Har Yassi något alls att säga till om? Det beror nog på vem man frågar.

Men utan att Yassi riktigt förstår hur det gått till är hon plötsligt barfota. Och allt blir så fel. Alla är arga och ingen verkar fatta att Yassi är mest ledsen av alla. För det var ju hennes skor. Nu måste hon fixa det här. Och eftersom ingen annan i familjen vill hjälpa till får hon göra det på sitt eget sätt.

Boken om Yassi utspelar sig i centrala Afrika, men handlar om sådant som barn i hela världen kan känna igen sig i: att misslyckas, känna sig missförstådd och försöka ställa allt till rätta igen.