Torbjörn Östman – illustratör

Sociala byggnadskonstnärer. När myror och getingar kommer på tal väcks olika känslor inom oss. De kan vara av det negativa slaget om man fått myror i brallan av att ha suttit på en tuva med rödmyror eller råkat komma åt ett getingbo. Vid närmare bekantskap kanske motviljan byts i fascination över getingarnas mästerliga byggnadskonst eller myrornas välordnade samhällen. Den röda skogsmyran med sina stora stackar är kanske den mest kända myran för de flesta, men vad många inte vet är att endast 16 av våra 81 arter myror bygger stackar. Bara honorna har gadd En av de viktigaste funktionerna med getingarnas gadd är att den gör det möjligt för dem att paralysera byten och att försvara boet. De solitära arterna måste kunna se till att den egna larven har färsk mat att tillgå medan den växer. Att lägga upp ett skyddat näringsförråd för den egna avkomman förutsätter att bytet inte är dött, bara paralyserat. De samhällsbyggande sociala arterna lever nästan uteslutande som rovdjur. De dödar sina byten som de sen matar sina larver med. På det sättet får larverna en proteinrik kost och kan växa snabbt.

Jämfört med andra flugor är blomflugor lätta att studera. En varm vårdag flyger årets första blomfluga på jakt efter nektar och pollen bland markens blommor eller högt i trädens kronor, och så fortsätter det ända in på hösten. Ändå har blomflugorna länge svävat omkring oräknade och namnlösa. Inför arbetet med de två volymerna av Nationalnyckeln har många blomflugor fått nya svenska namn, kanske kan det vara till hjälp för blivande entusiaster. 

Myror och getingar har spännande och brokiga levnadssätt. Visste du till exempel att det finns myror som är både parasitiska och håller slavar? Eller att getingar kan leva helt för sig själva och inte bara tillsammans i samhällen?