Visar resultat för..."Bomben"

Året är 1972: Ett modifierat Viggenplan startar från Kallinge utanför Ronneby. På fyrahundra meters höjd går något fel och piloten blir tvungen att skjuta ut sig. Nutid: Alina är polis och jobbar på kontraterroristenheten i Skåne. Under ett jourpass dyker det upp underrättelseinformation om vad som skulle kunna vara en terroristcell. Samtidigt som Alina bearbetar informationen nås en journalist av hemligstämplad information om vad Viggenplanet som lyfte från Kallinge 1972 egentligen var till för och vad det bar i sin last. När Alina och hennes team följer upp terroristcellsinformationen hamnar de mitt i en eldstrid och i kölvattnet efter den börjar alltifrån ryska intressen till hemliga svenska militärgrupperingar att röra på sig, både innanför och utanför landets gränser. Vad är det egentligen som ligger bakom allt detta? Och vad fanns ombord på planet som kraschade 1972?  

Den trettonde bomben är en högoktanig blandning av polisroman och technothriller.

MATS SVENSSON är född 1973 och utbildad civilingenjör. Han bor på landet utanför Sjöbo i Skåne tillsammans med sin fru. Den trettonde bomben är hans debutroman.  

"en stark debut och har du minsta intresse för genren är det en uttalad läsrekommendation [...] 'jag vill ha mer, mycket mer'!" Daniel Gunnarsson, LitteraturMagazinet  

"Temposnabbt och actionfyllt" Bengt Eriksson, Ystads Allehanda  

"Författaren har inte fallit för att briljera i vapenförkortningar och konstiga organisationsnamn. Det är annars lätt gjort i en thriller av detta slag. Det är istället mycket spännande" Nisse Scherman, Dast Magazine

Den 2 augusti 1980 klockan 10.25 ­detonerar en våldsam spräng­laddning på centralstationen i Bologna i Italien. Explo­­sio­nen totalförstör bygg­na­den på en sträcka av 30 meter och 85 per­soner dödas. Vilka var det som låg bakom? ­Var det anar­kister eller fascister? PLO eller Mossad? Väns­ter­terro­­ris­­ter eller CIA? ­Teo­rierna är otaliga och fastän fem personer blivit dömda kvarstår många oklarheter. I Bomben i ­Bologna berättar historikern Kaj Janzon vad vi vet om denna dramatiska händelse och dess långa rättsliga efterspel. Han menar att de italiens­ka myndigheterna inte på ett övertygande vis har kunnat slå fast vilka som bär ansvaret. I ett slut­kapitel presenterar han en hypotes om vad som egentligen hände i Bologna den ödesdigra dagen.

Kaj Janzon är historiker, genealog och författare specia­liserad på svensk medeltid och Italiens moderna historia. Tidigare har han utgivit boken De gråtande terroristerna: Röda brigaderna och mordet på Aldo Moro (2022). Kaj Janzon var i drygt 30 år verksam inom Riksarkivets forskningsprojekt Det medeltida Sverige. Han är ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.

»En sak som framgick tydligt, efter tusentals timmar av läsning och lyssnande på ljudinspelningar från rättegångarna, var att det italienska rättsväsendet inte har agerat förutsättningslöst från allra ­första början. I stället för att undersöka alla relevanta ledtrådar och bevis bestämde utredarna sig tidigt för att de skyldiga måste vara ­fascis­ter. Därefter fokuserade rättsväsendet på att hitta bevis som kunde binda någon eller några sådana vid dådet. Andra viktiga spår lämnades outredda eller utreddes betydligt mindre noggrant än det svarta spåret . Den slutsats jag slutligen hamnade i, efter att ha undersökt saken på det sätt som en historiker normalt arbetar, var lika oundviklig som förbluffande: Ingen kompetent instans, allra minst det italiens­ka rättsväsendet, har på allvar försökt få fram hela sanningen om vad som verkligen hände i Bologna den 2 augusti 1980. Det politiska narrativet om händelsen har av de anhörigas intresseorganisation upphöjts till en dogm, en sanning som inte får ifrågasättas: Det som hände var ett terrorattentat och de skyldiga måste vara fascister, punkt.« Kaj Janzon

När Rakhmat Akilov utför sitt terrordåd på Drottninggatan år 2017 sätter han Uzbekistan på kartan för många svenskar. Men faktum är att utvecklingen i den forna sovjetiska delrepubliken har påverkat framväxten av det svenska skuggsamhället under lång tid.

Uzbekiske oppositionspolitikern och demokratiaktivisten Pulat Ahunov har vigt sitt liv åt kampen mot radikal islamism i såväl hemlandet som i Sverige. När hans egen son, uppvuxen i Sverige, också fastnar i islamisternas nät höjs insatsen ytterligare. Ska han lyckas hindra honom från att bli nästa Akilov? 

"En berättelse där det personliga och nationalhistoriska vävs samman för att kasta ljus över vår samtid. Det finns ingen bättre lämpad att skriva den än Norman, en faktajagande journalist med en poets känsla för hjärta och själ." - Benjamin R. Teitelbaum. 

"Kajsa Norman är en kraftful författare" - The Guardian

Vill du leva länge? Skaffa hund! En hund hemma ger samma effekt som närheten till andra människor och det (corona)ökande intresset för att skaffa hund är utgångspunkten för Kerstin Uvnäs Mobergs aktuella bok.

Det finns ett stort intresse för hundars beteende (deras bedjande ögon, huvudet på sned, viljan att bli klappad) som vuxit fram på ett sätt som skapar anknytning och ökar oxytocinhalten i hjärnan. Hundstund handlar om hunden som husdjur och sällskap, dess betydelse för att få människor att må bra och den avstressande, lugnande, läkande, blodtryckssänkande, aggressionsdämpande påverkan hunden har på oss människor. Hundstund är vetenskap applicerad på vardagslivet – en bok som ger en psykologisk-biologisk vinkel på hundlivets positiva inverkan på liv och hälsa. För alla som är hundintresserade och alla som tycker om lugn och ro.