Visar resultat för..."Fanny"

”Fanny Nilssons reportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on”Aftonbladet, 5 av 5 i betyg"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."Läkartidningen

"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"BTJ Betyg 5/5Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp – inte minst att träffa en läkare.

Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskar i reportageform fyra olika sjukvårdssystem  – Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien – hur idén om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden.

Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot.

I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar – ofta till höga kostnader i pengar och tid – väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård?

Detta är Fanny Nilssons första bok – en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt. "Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket Åk till akuten är en ovanligt initierad startpunkt."Expressen

"Boken lyckas med konststycket att skriva om sjukvårdspolitik på ett upphetsande sätt och lämnar mig som läsare med en rad tankar och funderingar."Mariestads tidningen

Det här är en bok som innehåller ytterst få siffror. Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon.

Hans Rosling

Det var fakta som hjälpte honom att förklara hur världen fungerar. Men det var nyfikenhet och engagemang som gjorde Hans Rosling till vår tids mest folkkära forskare.

Hur jag lärde mig förstå världen är Hans Roslings egen berättelse om hur en ung man från enkla omständigheter kunde använda vetenskapen för att ta sig ut i världen och förklara den på nytt. Han skriver öppet och personligt om sitt liv och sina svåraste beslut - oavsett om de fattades på akutmottagningen i Moçambique, med makthavarna i Davos eller i den egna familjevardagen.

I samarbete med journalisten Fanny Härgestam har Hans Rosling skrivit sina memoarer med samma berättar­glädje som fick en hel värld att lyssna när han talade.

Hans Rosling (1948-2017) var professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Han var också medgrundare av stiftelsen Gapminder, och en enormt uppskattad föreläsare och folkbildare. Under det sista året av sitt liv arbetade han parallellt med två böcker. Factfulness, skriven med Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund, handlar om varför vi människor har så svårt att förstå världen och kommer ut våren 2018. Hur jag lärde mig förstå världen är Hans Roslings memoarer.

Fanny Härgestam är journalist och författare. Hennes första bok Det här är vår tid, som handlar om livet för Tunisiens kvinnor efter den arabiska våren, gavs ut 2014 och nominerades till Stora Journalistpriset. Hon är idag verksam i Paris och arbetar främst för Sveriges Television.

... en imponerande livsresa och fascinerande karriär. Men största behållningen med Hur jag lärde mig förstå världen är ändå den ödmjuka tonen.

Expressen

"Spännande som en äventyrsberättelse ... underhållande och konkret i detaljerna."

Dagens Nyheter

En fantastisk historia... Ingenting är omöjligt! Det förstår man när man läser den här boken.

SVT Gokväll

… stramt men med sinne både för pedagogik och dramatik … Helt osentimentalt, och kanske därför så mycket mer gripande, skildras patienter, personal och människoöden. Som i en thriller

Göteborgs-Posten

En äventyrlig historia, väl berättad, som bör läsas av alla som tror att världen snart går under. Roslings budskap är nämligen det motsatta, att åtskilligt har blivit bättre. Det är den hårda sanningen som kräver en pedagog utöver det vanliga.

SvD

Hur som helst slukar jag boken ... Hans Rosling hade förmågan att vända en dyster bild till en framgångshistoria.

Aftonbladet

Det är rakt, genuint och journalistiskt rappt

BTJ

"Denna bok är en kärleksförklaring till ett barn och en fröjd för ögat."

Nina Jonsson, BTJ

Jag älskar dig i alla väder är en varm bilderbok om kärlek och närhet. Fanny Flink och Amanda Berglund skildrar ett barn och en vuxen genom olika stämningar och årstider. Oavsett om de plaskar i pölar, jagar höstlöv, badar i sommarsolen eller söker skydd när åskan mullrar, finns samma budskap där: du är älskad, alltid, i alla väder.

En rimmad berättelse med fantastiska bilder för de yngsta om trygghet och att vara tillsammans.

Svenska designern Fanny Zedenius har återupplivat makramékonsten och gett den en modern twist. I Makramé finner du över 20 vackert designade projekt som du kan skapa till ditt hem, tillsammans med allt du behöver veta för att bemästra konsten att knyta kreativt.

Med hjälp av endast dina händer och lite snöre kan du  göra amplar, väggbonader, drömfångare och mycket mer. Makramé är verkligen ett hantverk för alla oavsett om du är en inbiten pysslare eller inte. Fannys inspirerande bok förser dig med alla verktyg du behöver för att plocka fram din skaparglädje och börja knyta.

Fanny Zedenius är bosatt i Stockholm. Hon är kreatören och makramékonstnären bakom det populära Instagramkontot @createaholic. Hon har under lång tid utvecklat ett unikt förhållande till detta hantverk. Hon håller workshops och driver en webbshop från vilken hon säljer sina skapelser till världens alla hörn. Fanny blir inspirerad av de närmast oändliga kombinationsmöjligheter som gör det möjligt att skapa unika och moderna inredningsdetaljer, och hon har varit drivande i den pågående makramérenässansen. Fanny Zedenius har skrivit flera böcker om makramé varav bästsäljaren Makramé: kreativt knytande till hemmet har blivit översatt till tolv språk.

Vet du vad, skit i omslaget och läs vad som står i boken istället. Där lär du dig skilja det viktiga från det oviktiga, så att du vågar vara dig själv. Ibland kanske det innebär att vara en jobbig jävel. En sådan som inte ger upp av att möta lite motstånd.

Skitsammafilosofin kommer inte med några enkla råd för hur du snabbt stärker din självkänsla, blir framgångsrik eller når dina mål. Den handlar istället om att helt enkelt skita i vad folk tycker. Att inte bry sig om alla människor som dömer boken efter omslaget, utan gå sin egen väg -- och se livet rakt i ögonen.

*

Fanny Widman är samhällsdebattör och opinionsbildare. Hon driver podden Fannys förebilder.

Stockholm 1904. Einar Nyman är nybliven journalist och har åtagit sig att forska i de mystiska omständigheterna kring den uppburna sångerskan Fanny Wallners död. Hur kom det sig att hennes kläder fattade eld mitt under ett framträdande? Stämmer det att hon tidigare hade fått en förgiftad bukett levererad till sin loge? Och vem var mannen i cylinderhatt som stod gömd i kulisserna när hon så tragiskt förolyckades?

För att komma Fanny Wallners bekantskapskrets inpå livet ikläder sig Einar Nyman rollen som kuplettförfattare och börjar söka efter sanningen bland huvudstadens sångerskor, musiker och varietéartister. David Nessles fjärde historiska deckare, denna gång med en ung Einar Nyman i huvudrollen, är en humoristisk och stilsäker Stockholmsskildring från ett händelserikt år i början av förra seklet.

»Jag blir gladare när jag tar på mig nåt starkt. Och rosa är väldigt starkt och glatt för mig. Jag tänker att även andra blir glada när man syns eller när man har nåt fint på sig.«

Rosa är en färg som väcker känslor, alltifrån vällust och begär till avsky och hat. Men vad är det som gör färgen så laddad? Varför kan en man bära rosa skjorta utan att väcka uppmärksamhet i vissa sammanhang, men anses provocerande om han gör det i andra? Vad betyder rosa för unga feminister? Och varför är en del föräldrar tveksamma till att klä sina döttrar i rosa medan flickorna själva gärna frossar i färgen?

I Rosa: Den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson ta reda på vad människor menar när de säger sig älska rosa, och vad de hatar och känner sig äcklade av. Genom att undersöka betydelsen av en rosa herrskjorta, den rosa prinsessfasen och rosa motstånd granskar hon vad färgen står för här och nu. Och vad människors attityder till rosa säger oss om vår samtid.

Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusforskare vid Stockholms Universitet. År 2004 utkom hennes hyllade doktorsavhandling I en klass för sig. Hon har bland annat skrivit Vad är queer? (2006) samt medverkat i antologierna Queersverige (2005), Motstånd (2009), Livslinjer (2010) och Den moderna homofobin (2011). Hon är bosatt i Stockholm.

Oaktat sin lågmälda, lugna ton förblir boken riktigt spännande och nervkittlande rakt igenom, men också förtröstansfull trots varningar om nästa pandemi. Boken är mer än läsvärd. Möjligen för att vi alla relaterar till pandemin, kanske för att Tegnells personlighet återspeglas väl med hjälp av Härgestams tveklöst enastående jobb.

BTJ

Tegnell oväntat ärlig om coronastrategin

Svenska dagbladet

"Förhoppningsvis kan boken vara en pusselbit när man i framtiden vill förstå vad som hände under de här åren och, kanske ännu viktigare, att den kan bidra till lärdomar inför nästa pandemi."

I Tankar efter en pandemi ger Anders Tegnell sitt perspektiv på covid-19-pandemin, på vägvalen som gjordes och vikten av långsiktiga perspektiv.

I maj 2023 meddelade WHO att covid-19 inte längre är en global hälsokris. Det innebar i praktiken ett slut på pandemin, som plågat världen i tre år. Anders Tegnell var mellan 2013 och 2022 statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, och blev under pandemin ansiktet utåt för Sveriges hantering av covid-19.

I boken, skriven i samarbete med journalisten Fanny Härgestam, förmedlar han sina erfarenheter av denna dramatiska tid. Han diskuterar de vägval Sverige gjorde, tankarna kring försiktighet och risk, och intresset för hans person som väcktes i hela världen.

Tankar efter en pandemi skildrar också Anders Tegnells egen resa, den kringflackande uppväxten, i bland annat Etiopien, tiden som nykläckt läkare i Laos och arbetet med ebola under 1990-talet. Den beskriver hans livslånga arbete och fokus på folkhälsa; hur de långa perspektiven aldrig får glömmas bort.

Tankar efter en pandemi är skriven i samarbete med Fanny Härgestam, journalist och författare till två kritikerrosade böcker om Tunisien och Frankrike, samt författare till Hur jag lärde mig förstå världen, Hans Roslings memoarer.

Boken bör läsas av alla i sjukvården och äldreomsorgen, men också av ansvariga politiker och tjänstemän utan egen vårderfarenhet. Förhoppningsvis kan den också leda till en mer kritisk attityd till högljudda grupper som, utan vetenskapligt stöd, propagerade för drakoniska nedstängningar och senare mot vaccinationer. Framför allt bör vi ta Anders Tegnells vädjan om att med erfarenheterna från covid19 förbereda oss inför nästa pandemi på största allvar.

Läkartidningen

Språkkunskaper har fått en central roll i de senaste årens samhällsdebatt. Att lära sig språket upplevs av många som ett viktigt steg in i en ny kultur, men trots det tycks möjligheterna och resultaten skilja sig avsevärt åt mellan olika individer, grupper och länder.

I Kameleonter och kosmopoliter undersöker Fanny Forsberg Lundell utlandssvenskar i Paris och inflyttade fransmän i Stockholm. Hon jämför deras erfarenheter av språket och mötet med den nya kulturen, liksom de två ländernas skilda inställningar till andraspråksinlärning. Vilka förutsättningar – både personliga och samhälleliga – krävs för att i vuxen ålder lära sig behärska ett nytt språk? Och vilken betydelse har språket för samtidens stora utmaningar kring migration och integration?

"Det här är en bok som innehåller ytterst få siffror. Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon." - Hans RoslingDet var fakta som hjälpte honom att förklara hur världen fungerar. Men det var nyfikenhet och engagemang som gjorde Hans Rosling till vår tids mest folkkära forskare.Hur jag lärde mig förstå världen är Hans Roslings egen berättelse om hur en ung man från enkla omständigheter kunde använda vetenskapen för att ta sig ut i världen och förklara den på nytt. Han skriver öppet och personligt om sitt liv och sina svåraste beslut - oavsett om de fattades på akutmottagningen i Moçambique, med makthavarna i Davos eller i den egna familjevardagen.I samarbete med journalisten Fanny Härgestam har Hans Rosling skrivit sina memoarer med samma berättar­glädje som fick en hel värld att lyssna när han talade.Hans Rosling (1948-2017) var professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Han var också medgrundare av stiftelsen Gapminder, och en enormt uppskattad föreläsare och folkbildare. Under det sista året av sitt liv arbetade han parallellt med två böcker. Factfulness, skriven med Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund, handlar om varför vi människor har så svårt att förstå världen och kommer ut våren 2018. Hur jag lärde mig förstå världen är Hans Roslings memoarer.Fanny Härgestam är journalist och författare. Hennes första bok Det här är vår tid, som handlar om livet för Tunisiens kvinnor efter den arabiska våren, gavs ut 2014 och nominerades till Stora Journalistpriset. Hon är idag verksam i Paris och arbetar främst för Sveriges Television.

"... en imponerande livsresa och fascinerande karriär. Men största behållningen med Hur jag lärde mig förstå världen är ändå den ödmjuka tonen." - Expressen"Spännande som en äventyrsberättelse ... underhållande och konkret i detaljerna." - Dagens Nyheter"En fantastisk historia... Ingenting är omöjligt! Det förstår man när man läser den här boken." - SVT Gokväll"… stramt men med sinne både för pedagogik och dramatik … Helt osentimentalt, och kanske därför så mycket mer gripande, skildras patienter, personal och människoöden. Som i en thriller" - Göteborgs-Posten"En äventyrlig historia, väl berättad, som bör läsas av alla som tror att världen snart går under. Roslings budskap är nämligen det motsatta, att åtskilligt har blivit bättre. Det är den hårda sanningen som kräver en pedagog utöver det vanliga." - SvD"Hur som helst slukar jag boken ... Hans Rosling hade förmågan att vända en dyster bild till en framgångshistoria." - Aftonbladet"Det är rakt, genuint och journalistiskt rappt" - BTJ

UR HANS ROSLINGS FÖRORDEtt telefonsamtal den 5 februari 2016 gjorde det bråttom att skriva böcker. Min läkare ringde och berättade att jag hade bukspottkörtelcancer. Jag var förberedd på de dåliga nyheterna. Samtalet den eftermiddagen var bara bekräftelsen på vad som gradvis blivit uppenbart för mig under de senaste dagarnas läkarundersökningar. Prognosen var dålig. Jag hade ungefär ett år kvar att leva.Jag grät största delen av den fredagskvällen. Som tur var hade jag Agneta, min ungdomskärlek och fru. Med henne som tröst, och med våra barns och vänners stöd, kunde jag anpassa mig till den nya verkligheten. Jag skulle inte dö kommande månad. Livet skulle fortsätta trots den dödliga sjukdomen. Jag skulle kunna njuta av livet åtminstone under våren och sommaren.Cancern har gjort min dagsform oförutsägbar. Därför har också mitt arbete förändrats. Bara några dagar efter sjukdomsbeskedet ställde jag in samtliga föreläsningar samt film- och TV-produktioner. Detta var ledsamt att göra, men jag hade inget val. Dessutom kunde jag stå ut med den dramatiska förändringen av en specifik anledning. Någonting annat stod nämligen överst på min önskelista: att få skriva boken Factfulness tillsammans med min son Ola och hans fru Anna. Vi har jobbat ihop med folkbildning i 18 år och tillsammans grundat stiftelsen Gapminder.Det var under hösten 2015 som Anna och Ola kom på bokkonceptet och titeln. Boken var redan tänkt att skrivas av oss tre under kommande år, parallellt med vårt pågående arbete för Gapminder. Min cancer gjorde det bara än mer brådskande för mig.Snart visade det sig att materialet skulle räcka till två böcker. Medan Factfulness handlar om varför vi människor har så svårt att förstå utvecklingen i världen, handlar den här boken om mig och hur jag kom att förstå världen. Det här är alltså en bok som innehåller ytterst få siffror. Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon. Fått mig att tänka om.Hans Rosling, januari 2017Factfulness utkommer våren 2018.

”Fanny Nilssons reportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on”Aftonbladet, 5 av 5 i betyg"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."Läkartidningen

"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"BTJ Betyg 5/5Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp – inte minst att träffa en läkare.

Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskar i reportageform fyra olika sjukvårdssystem  – Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien – hur idén om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden.

Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot.

I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar – ofta till höga kostnader i pengar och tid – väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård?

Detta är Fanny Nilssons första bok – en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt. "Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket Åk till akuten är en ovanligt initierad startpunkt."Expressen

"Boken lyckas med konststycket att skriva om sjukvårdspolitik på ett upphetsande sätt och lämnar mig som läsare med en rad tankar och funderingar."Mariestads tidningen

Efter att ha läst den här boken kommer du inte att se på världen på samma sätt igen. Queer ger redskap att ifrågasätta det vi upplever som naturligt och självklart, vare sig det handlar om genus, sexualitet eller så kallad normalitet.

Frågor som rör lhbtq-personer har på många sätt tagit steget från barrikaderna in i den etablerade offentligheten. Lagar har ändrats så att samkönade par kan gifta sig, personer som genomgår könsbekräftande kirurgi avkrävs inte längre sterilisering och lesbiska par har tillgång till insemination och assisterad befruktning. Samtidigt kvarstår stigmatisering och utanförskap. Vad är egentligen queer i dagens Sverige?

Fanny Ambjörnsson har nu uppdaterat sin lättillgängliga introduktion i ämnet. Utifrån vardagsförankrade exempel beskriver hon rörelsens politiska bakgrund, dess teoribildning och den samtida queeraktivismen. Framför allt visar hon att queer är djupt samhällsrelevant. 

I den lilla byn Brachay i Champagne bor inte ens hundra personer. Där finns borgmästaren Gerard Marchand och hans fru Brigitte som håller på att lära sig simma. Där finns Råttan och Korpen som är grannar i byns utkant och som har bott i byn i hela sina liv. Och till Brachay kommer inför varje valrörelse Marine Le Pen för att starta upp Nationella frontens valkampanj. Brachay är ett belysande exempel på "det bortglömda" Frankrike där Nationella fronten växer.

Genom att följa livet i en by i Champagne under fem år skildrar Fanny Härgestam ett allt mer polariserat Frankrike. Där landsbygden avfolkas och rädslan för det främmande växer. En by i Champagne skildrar tålmodigt och med skarp blick livet i en by i Frankrike.

Fanny Härgestam är journalist och författare. Hennes debutbok Det här är vår tid nominerades till Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare. Tillsammans med Hans Rosling skrev hon Hur jag lärde mig förstå världen som givits ut på ett tiotal språk i världen. Fanny Härgestam arbetar bland annat för Sveriges Radio och bor i Stockholm. 

Robert är lagerarbetare, 42 år och gift med Gudrun. På måndagarna besöker han sin far på sjukhuset. En dag skjutsar han hem en sköterska som heter Fanny. Mellan dem växer snabbt en värme och trygghet som Robert aldrig upplevt.Fadern, som länge dominerat Roberts liv, efterträds av Fanny. Men deras förhållande ställer också krav som kommer Robert att vackla. Hon får honom att äntligen våga visa sina känslor och tankar.Måndagarna med Fanny (1974) är en av den svenska litteraturens finaste kärlekshistorier. Med innerlighet, värme, humor och ironi skildrar Per Gunnar Evander två människor som förts samman av slumpen, som står varandra mycket nära och som möter faror, dolda i deras eget inre.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Medverkande: Alva Isaksson, Anna-Maria Sandström, Ann-Sofie Lövqvist, Beatrice Lindberg, Benny Fröjd, Björn Velander, Daniel Brandt, Elin Westerberg, Elisabeth Magnusson Rune, Fanny Lundgren, Inger Lernevall, Jenny Jansson, Jessica Berggren Turban, Jessica Bylund, Johan Engman, Johanna Hildebrand, Julia Mäkkylä, Jörgen Leidebrant, Karin Eriksson, Katherine Walsh, Katja Slonawski, Lisa Valtersson, Marika Gellerstam, Nour Al-houda Kanjo, Per Lindskog, Peter Westberg, Rikard Slapak, Robert Lingstedt, Sabine Schulz-Svensson, Sandra Nordqvist, Sanna Ivarsson och Snezana Lindskog.