Visar resultat för..."Klostret"

 Min kära, du kommer måhända förvånas av de lärdomar jag delar med mig av, och av att höra en flicka på knappt tjugo år ge sken av att vara lärd, och höra henne tränga in i klosterlivets mest dolda hemligheter.

I Venus i klostret (1683) bjuds läsaren in till fem hordialoger mellan de två unga nunnorna Angélique och Agnès. I klostrets dunkla vrår samtalas det om kärlek, sex, onani och lesbianism.

Maresi utgör den första delen i Maria Turtschaninoffs hyllade fantasytrilogi. 

Maresi Enresdotter nedtecknar denna dramatiska händelse i det nittonde året av den trettioandra Moderns styre. Hon har själv tillbringat fyra år i det Röda Klostret, men allt började när Jai kom till ön. 

Maria Turtschaninoff är lovordad av såväl läsare som kritiker.

"Subtilt väver Sofia Nyblom samman de två pojkarnas öde med världen runt omkring. Det är både vackert och skickligt."DN"Kremsmünster. Det var namnet på klostret i Österrike dit min farfar skickades 1913 för att studera. Som barn smakade jag ofta på ordet utan att förstå vad det stod för. Det klingade både märkvärdigt och intetsägande, och hade en smak av något dolt och en smula bittert. Det skulle dröja innan jag förstod vad namnet gömde." ur Pojkarna i klostretDet här är historien om bröderna Peder och Staffan, och deras sex år långa vistelse på klostret Kremsmünster i en tid då Europa stod i brand. Berättelsen utgår från författarens farfar, som tillsammans med sin bror skickades från Stockholm till en österrikisk klosterskola när de var 10 respektive 11 år gamla. När första världskriget bryter ut blir pojkarna fast i Österrike. Samtidigt som terror och övergrepp dominerar livet i klostret, så ger sig deras klasskamrater iväg för att dö för fosterlandet. Först våren 1919 tar sig bröderna hem genom ett Europa som härjas av revolution, svält och en pandemi: spanska sjukan.Bröderna finner och förlorar både kärleken och hoppet under åren i klostret.Välberättad och gripande om kärlekens offer och tystnadens pris.

"Subtilt väver Sofia Nyblom samman de två pojkarnas öde med världen runt omkring. Det är både vackert och skickligt."DN"Kremsmünster. Det var namnet på klostret i Österrike dit min farfar skickades 1913 för att studera. Som barn smakade jag ofta på ordet utan att förstå vad det stod för. Det klingade både märkvärdigt och intetsägande, och hade en smak av något dolt och en smula bittert. Det skulle dröja innan jag förstod vad namnet gömde." ur Pojkarna i klostretDet här är historien om bröderna Peder och Staffan, och deras sex år långa vistelse på klostret Kremsmünster i en tid då Europa stod i brand. Berättelsen utgår från författarens farfar, som tillsammans med sin bror skickades från Stockholm till en österrikisk klosterskola när de var 10 respektive 11 år gamla. När första världskriget bryter ut blir pojkarna fast i Österrike. Samtidigt som terror och övergrepp dominerar livet i klostret, så ger sig deras klasskamrater iväg för att dö för fosterlandet. Först våren 1919 tar sig bröderna hem genom ett Europa som härjas av revolution, svält och en pandemi: spanska sjukan.Bröderna finner och förlorar både kärleken och hoppet under åren i klostret.Välberättad och gripande om kärlekens offer och tystnadens pris.

Det Röda klostret är en tillflyktsort för utsatta flickor och kvinnor, där den hemliga kunskapen om Gudinnans tre ansikten bevaras. Maresi har kommit till ön på flykt undan svälten. Hon är utsvulten på fler än ett sätt: hon är hungrig, men framför allt vill hon läsa - läsa precis allt som finns i biblioteket i Kunskapens hus.

Livet på Klostret skakas i grunden när Jai anländer till ön. Jai, vars far begravde Jais syster levande mitt framför ögonen på Jai. Nu är fadern ute efter henne, och en dag dyker ett skepp upp vid horisonten. Våldet stiger i land. Maresi måste lämna böckernas trygghet och tvingas möta det hon är allra mest rädd för.

Maresi, nu i nyutgåva, utgör den första delen i Maria Turtschaninoffs hyllade fantasytrilogi. Maresi Enresdotter nedtecknar dessa dramatiska händelser i det nittonde året av den trettioandra Moderns styre.

Tant Safiyya och klostret är en uppgörelse med Egyptens trauman, motsättningar och den snabba förändringen av det egyptiska samhället. Det är också en skildring av en våldsam, vansinnig kärlek värdig en grekisk tragedi.

Nyutgåva av Stendhals klassiska roman. Kartusianklostret i Parma är en av de första moderna romanerna. Författaren skildrar sina gestalter i full storlek utan att anpassa dem efter den goda smakens eller moralens diktat. Läsaren får följa den vackra Sanseverinas intriger och den djärve Fabricio del Dongos öden från nederlaget vid Waterloo till den stilla klosterfriden i Parma i denna lysande sedeskildring från Italien vid 1800-talets början.

Stendhal (pseudonym för Henri Beyle, 1783–1842) är en av 1800-talets viktigaste franska författare. Kartusianklostret i Parma fick inte någon större framgång under författarens livstid och han tillägnade den därför ”the happy few”. Men eftervärlden har räknat honom till de verkligt stora författarna och hans läsare räknas i miljoner. Stendahl sa själv att han avskydde ”den tillkrånglade stilen … När jag skrev La Chartreuse brukade jag för att träffa den rätta tonen varje morgon läsa ett par sidor ur civillagen”. Hans verk kännetecknas av skarp psykologisk analys och en tydlig, distinkt stil.