Visar resultat för..."Konflikter"

Den 7 oktober 2023 mördades 1 200 människor i den brutalaste attacken mot judar sedan Förintelsen. Men kriget som följde utkämpades inte bara i Gaza och så småningom i Iran – utan också i medier, på universitet, i internationella domstolar och i den västerländska offentligheten.

Statsvetaren och mellanösternexperten Magnus Norell visar hur ett Tunnelseende vuxit fram – ett sätt att se på konflikten där komplexa skeenden reduceras till enkla förklaringar. Han analyserar Hamas attack, Israels krig mot Hamas och den ideologiska och mediala reaktion som följde. Hur juridiska och moraliska principer satts under press och hur antisemitism normaliserats i delar av västvärlden.

Men konflikten stannar inte där. Iran – som finansierat och beväpnat Hamas och andra proxygrupper – försvagades samtidigt. Massiva protester mot regimen under 2025–2026, brutalt nedslagna, har sammanfallit med ökade militära spänningar och omfattande intervention från Israel och USA. Regionens maktbalans är i rörelse. Och världens.

Från massakern i Hebron 1929 till Gaza 2023 löper en historisk linje. Från Gaza till Iran sträcker sig konsekvenserna.

Tunnelseende är en genomlysning av det militära kriget – men också av kriget om verkligheten och de geopolitiska skiften som nu formar Mellanöstern.

»Det är en oerhört ambitiös och välskriven bok som vänder sig till en bred grupp av läsare med intresse för konflikten som sådan och hur vi i Sverige förhållit oss till den.« - BTJTrots att tre tusen kilometer skiljer Sverige från Israel, Västbanken och Gazaremsan har vårt land en anmärkningsvärt nära relation till regionen. Engagemanget i den israelisk-palestinska konflikten har gjort Mellanösternpolitiken till en av våra mest omdebatterade utrikesfrågor under efterkrigstiden – och utlöst hårda inrikespolitiska motsättningar. Från Stockholm till Jerusalem ger en genomgripande skildring av Sveriges relation till Israel och Palestina – från Tage Erlanders efterkrigsår till Ulf Kristerssons regering, från Israels grundande 1948 till det dagsaktuella kriget i Gazaremsan. Boken bygger på femton års forskning, tidigare opublicerat arkivmaterial och över hundra djupintervjuer med nyckelpersoner som format och bevittnat svensk Mellanösternpolitik. I Stockholm, Jerusalem, Washington och Ramallah berättar statsministrar, utrikesministrar, ambassadörer och ledande politiker om sina erfarenheter – och avslöjar vad som faktiskt utspelade sig bakom kulisserna under sju dramatiska decennier.

"Alla som vill uttala sig om den här konflikten kan med fördel börja här."Weekendavisen

När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.

Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.

I Hamas ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

En man och två kvinnor.  

En av dem rymde hemifrån som pojke för att utkämpa ett heligt krig, fängslades, frigavs, och är nu krigsherre med två fruar. En annan fick polio som flicka, lärde sig läsa Koranen med kvinnlig blick, blev högt uppsatt politiker och sedan flykting i en stad norr om polcirkeln. Den tredje är en snart färdigutbildad student, ivrig att få ta sin examen och bli en del av samhället men som skickas hem och får besked om att hon ska gifta sig med en främmande man. Detta är Afghanistan efter talibanernas återkomst. Tre öden i ett land som varit uppmarschområde och spelplan för olika stormakter sedan Alexander den stores dagar.  

Afghanerna är Åsne Seierstads återkomst till landet tjugo år efter Bokhandlaren i Kabul. Hon berättar historierna om de som flydde undan talibanerna och om de som blev kvar. I en bok som är både informativ, medryckande, välformulerad och djupt empatisk tecknar hon inte bara porträtt av tre människor som alla väljer sin egen väg, utan följer trådar tillbaka i landets historia som förklarar varför Afghanistan ständigt är i krig med sig självt och omvärlden.

"Åsne Seierstads grepp att skildra Afghanistan under talibanregimen utan att döma är omöjligt att värja sig emot." SvD 

En urviktig insyn i hur kvinnorna, redan som små flickor, målmedvetet skolas in i männens maskulina apartheidsystem  Expressen

"Seierstad är mästerlig i boken om afghanerna" Aftonbladet   

  "Åsne Seierstad har en fantastisk förmåga att blåsa liv i individer" DN

"Seierstad är oerhört skicklig på gestaltning. Afghanistan kommer verkligen till liv genom de porträtterade människornas mycket olika sätt att tolka och tänja sina omständigheter och sin kultur." Sydsvenskan

"Det är en mycket stark bok, som är lättläst och som nästan omärkligt skiftar från de storpolitiska till de vardagligaperspektiven." BTJ-häftet nr 2, 2023

Kriget i Ukraina har förändrat vår bild av modern krigföring i grunden. Det som började som ett konventionellt anfallskrig har stegvis förvandlats till ett drönarnas krig. Tusentals drönare produceras varje dag och gör det nästintill omöjligt att röra sig vid fronten.

I Drönarnas krig visar Marcus Lindqvist hur drönartekniken ritat om slagfältet. Genom intervjuer med frivilliga soldater med rötter i Sverige och Finland får vi vittnesmål direkt från frontlinjen i Ukraina, där drönare styr striderna med kylig precision och brutal effektivitet. Samtidigt pekar Lindqvist mot en snar framtid, där autonoma vapensystem och AI snabbt utvecklas av stormakter som Kina.

Är länder som Sverige och Finland anpassade för att försvara sig mot en potentiell storskalig drönarattack? Vad innebär denna nya form av krigföring för Europas säkerhet och för de demokratiska samhällen som nu måste försvara sig mot teknologiskt överlägsna angrepp?

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:

Varför startade kriget?

Vad handlar det om?

Vad säger folkrätten?

Hur kommer kriget att sluta?

Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.

Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter.

OLA TUNANDER:»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".

Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet.

När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

Som tjugotreårig korrespondent är Åsne Seierstad stationerad i Moskva. Tjetjenien invaderas av ryska styrkor och hon reser till Kaukasus för att bevaka kriget i mitten av 90-talet. Tio år senare återvänder hon till Ryssland för att försöka ta reda på vad som hänt under det decennium som gått, med fokus på barnen och deras utsatta situation. Vad händer med barn som växer upp i krig? Som vänjer sig vid våld och förlorar sin barndom?

"Ängeln i Groznyj" (på sv. 2008) är både en rapport från Tjetjenienkrigen på 1990-talet och en återblick på den ständiga kampen mellan frihetskämparna och imperiet.

Åsne Seierstad, prisbelönt norsk journalist och författare, fick ett stort genombrott med den uppmärksammade reportageboken "Bokhandlaren i Kabul" (2002). Hon har varit korrespondent i Ryssland och Kina och bland annat rapporterat från krigshärdar på Balkan, i Afghanistan och Irak.

"Detta är en strålande reportagebok om ett krig som kommer att definiera vår tid!"  Peter Englund

"Osminkat och angeläget från krigets verklighet."  Lars Wilderäng

"Av allt jag sett och läst om kriget är denna text kanske den som drabbar mig hårdast ..."  David Björklund, BTJ (Betyg 4 av 5)

Som alla andra tog Jonas M del av nyheterna om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Under hans uppväxt hade ett kommande krig med Ryssland alltid funnits med i beräkningen. Nu hade det blivit verklighet men också personligt. Jonas hade tränat i 20 år för detta inom den svenska Försvarsmakten. Hans anfader, som kämpade mot ryssen under Karl XII:s ryska fälttåg, tillfångatogs efter nederlaget vid Poltava 1709. Men hur skulle han bäst kunna hjälpa till?

Han införskaffade en Nissan Navara, lackade den militärgrön och fyllde den med taktisk utrustning och sjukvårdsmateriel, som han sedan körde ner till Ukraina. Väl på plats levererade han både bilen och all packning.

Detta blev början på en enastående volontärinsats: Fram till i dag har Jonas kört ner över 49 gånger med mer än 50 fullastade fordon direkt till de stridande förbanden vid fronten, som inte bara slåss för sin egen frihet utan också för vår. Han har med egna ögon fått bevittna hur kriget har förändrats på de olika fronterna under två års tid. För att citera överstelöjtnant Joakim Paasikivi:

"Jonas visar med sitt personliga exempel och med dem som ser till att samla in pengar och hjälpa till på andra sätt att alla kan göra något."

En tidig aprilmorgon 2022 cyklar den 28-årige Edvard från lägenheten i Uppsala till sin moster för att låna hennes skrivare. Dokumenten han vill skriva ut visar sig vara brev till hans mamma, pappa och syster. Brev med instruktioner för hans begravning. Brev att läsa om han inte kommer hem igen.

Nästa dag reser löjtnant Edvard Selander Patrignani till Ukraina för att slåss mot det invaderande Ryssland. Mindre än tre månader senare dödas han av ryska styrkor nära staden Siversk.

Edvard är den första svenska soldat som stupar i strid under det pågående kriget i Ukraina. Journalisten Jon Forsling vill ta reda på vem Edvard var. Varför väljer en ung, svensk man att lämna sin ordnade tillvaro och riskera sitt liv för att försvara ett annat land? Vilken verklighet var det Edvard mötte i Ukraina, sina sista månader i livet?

I möten med arbetskamrater, andra soldater och framför allt med Edvards familj tecknas en bild av en ovanlig ung man, i en ovanlig tid för Sverige, när kriget i vårt närområde givit oss anledning att bygga upp vårt försvar igen. Det är en bok som ställer frågan: Vad är vi beredda att offra för ett lands frihet? Och vem av oss skulle göra det Edvard gjorde? Som Edvard själv sa till sin familj innan han reste: "Om inte jag, vem annars?"

Den sanna historien bakom kidnappningen som skakade Nordirland

I december 1972 förs den 38-åriga änkan Jean McConville bort från sitt hem i Belfast av ett maskerat gäng, inför ögonen på sina tio barn. Hon kommer aldrig tillbaka. Försvinnandet – och det ouppklarade mordet – blir ett av de mest omtalade fallen under konflikten i Nordirland, det som kommit att kallas The Troubles. Ett öppet sår i en konflikt präglad av rädsla, lojaliteter och tystnad.

I Säg inget (originaltitel Say Nothing) väver Patrick Radden Keefe samman Jean McConvilles öde med en större berättelse om IRA, motståndskamp, hemliga operationer och moraliska gråzoner. Genom intervjuer, arkivmaterial och en journalistisk precision i världsklass blottlägger han hur våldet normaliserades – och hur tystnaden blev ett vapen.

Det är både en nervkittlande true crime-berättelse och en djuplodande skildring av konflikten i Nordirland, där gamla lojaliteter fortfarande påverkar dagens politik i Storbritannien och Irland. Samtidigt är det en modern detektivhistoria som steg för steg närmar sig sanningen om vad som hände Jean McConville.

Säg inget har hyllats internationellt som ett banbrytande reportage och en av de främsta böckerna om The Troubles. En omskakande och tankeväckande berättelse om skuld, idealism och priset för politisk övertygelse.

Året är 2016. Transportstyrelsen har röjt den svenska underrättelsetjänstens hemliga agenter och för första gången på flera decennier står Sverige utan ögon och öron på marken. När en oväntad upptäckt görs på Gotland skickas Hanna Hjerta, vid specialförbandsystemets sektion för operativ teknik, dit för att delta i utredningen. Underrättelsetjänster från världens alla hörn vänder sina blickar mot Gotland, samtidigt som världsläget blir alltmer spänt. Insatsen visar sig bli mer omfattande än Hjerta först trott, och hon dras allt djupare in i en storpolitisk konflikt vars konsekvenser riskerar att bli förödande. En plan med allt större insatser tar sin form, men kommer de att lyckas innan det är för sent?Drönarhjärta är en ny technothriller och spionroman av Lars Wilderäng, författaren till Stjärnklart, Höstsol och Redovisningsavdelning Marviken. Tio år efter debutromanen Midvintermörker återvänder han nu till Gotland i en rafflande spänningsroman, den första i en ny thrillerserie som tar avstamp i en händelse som ligger obehagligt nära verkligheten.

För judarna i Palestina var 1948 året då de vann sin frihet och självständighet. För palestinierna innebar händelserna ­detta år att de förlorade sin frihet och ­större delen av sitt land.

Länge har historiker tvistat om vad som egentligen hände detta år. Enligt en under lång tid dominerande israelisk historieskrivning, som också haft stort genomslag i Västvärlden, så flydde pale­stinierna frivilligt eller på order av invaderande arabiska arméer. Denna uppfattning kom senare att ifråga­sättas, inte bara av pale­stinska histo­riker, utan även av ­israeliska. En av de mest framträdande bland dem är Ilan Pappe.

I det internationella standardverket Den ­etniska rensningen av Palestina hävdar Ilan Pappe att händelserna 1948 bäst kan beskrivas som en regelrätt etnisk rensning.

Palestiniernas väpnade styrkor ska utplå­nas och den palestins­ka be­folkningen ska fördrivas till utanför statens gränser.

Så var det centrala budskapet i den så kallade Plan Dalet, som utarbeta­des av det judiska ledarskapet i Palestina i mars 1948. Planen­ förverkligades och resulterade i att närmare en ­miljon ­palestinier­ tvingades fly sina hem, att tusentals civila ­mas­sa­­krerades, att hundratals byar, stadsdelar och städer förstördes eller tömdes på sin arabiska befolkning.

Att beskriva och erkänna detta brott mot mänsklighe­ten , menar Ilan Pappe, är ett nödvändigt första steg mot fred och försoning mellan de båda folken.

Ilan Pappe, född 1954 i Haifa, Israel, är professor i historia och föreståndare för European Centre for Palestine Studies vid University of Exeter, England. Han har tidigare varit verksam vid bland annat Hebrew University, Jerusalem, University of Oxford och Haifa University. Ilan Pappe har skrivit en rad böcker om Israel, Palestina och Mellanöstern,  bl.a. Lobbying for Zionism on Both Sides  of the Atlantic (2024), Tio myter om Israel (på svenska 2020), The Rise and Fall of a Pale­stinian Dynasty: The Husaynis 1700-1948 (2017), The Biggest Prison on Earth: A His­tory of the Israeli Occupation of Palestine (2015), The Making ­of the Arab-Israeli Conflict, 1947-1951 (2015) och The Idea of Israel (2014).

Även om boken inte är det sista ordet, är den ett betydande bidrag till en debatt som kommer att fortsätta och som måste fortsätta. Så länge spökena från 1948 fortfarande vandrar omkring finns inget hopp för varaktig fred i Mellan­östern. Stephen Howe i Independent

Pappe går i polemik mot sin historikerkollega Benny Morris, pionjären för den nya historien som har trängt undan den rosenskimrande versionen av Israels födelse, i vilken oförsonliga araber i huvudsak bara hade sig själva att skylla sin olycka på. Om Morris underminerade de gamla myternas grundvalar och slog sönder stora delar av väggarna, är Pappe den som får taket att rasa in Ian Black i Guardian

Pappe baserar sin argumentation på väletab­lerade internationella definitioner av etnisk rensning, bland annat från FN. Han granskar på ett plågsamt detaljerat sätt den israeliska militärens förstörelse och avfolkning av hundratals byar och deras fördrivning av hundratusentals invånare. Boken är en lättillgänglig kunskapkälla som ger viktiga bidrag till hur man ska förstå den historiska bakgrunden till ­dagens konflikt. Publishers Weekly

För 20 år sedan öppnade Benny Morris arkiven om rensningarna i en klassisk bok som skakade om hela Israel. Några år senare kom Walid Khalidis All That ­Remains, en tung gravsten över förödelsen. Men Pappes bok är ändå kontroversiell. Kompromisslöst lämnar han Morris bakom sig och driver israelisk historieskrivning framåt: tillspetsat och hänsynslöst. Det är plågsamt att läsa. Belysningen blir så stark att ögonen svider. Per Wirtén i Expressen

Med minutiös noggrannhet går Pappe igenom by för by, stad för stad i Palestina och bevisar genom dokument hur soldaterna for fram. Israelerna kallade det befrielsekrig. Palestinierna det för den stora katastrofen. Idag skulle det fört de ansvariga till Haagdomstolen skriver Pappe. Evert Svensson i OBS Kulturkvarten

När jag läser Ilan Pappe, som är israelisk historiker, så kommer mycket nytt i da­- gen. Hans bok Den etniska rensningen av Palestina går i närkamp med åren i slutet av 1940-talet då palestinierna fördrevs. Pappe är noga med källorna, håller ­hellre igen än drar på, och ändå känns det i nästan alla ord att här kommer en ­hi­storieskrivning som inte går att bläddra sig förbi. Stig Hansén i Helsingborgs Dagblad

Den etniska rensningen av Palestina är som titeln kan ge en vink om en mycket smärtsam bok. Att läsa om etnisk rensning, om hur ett folk berövas sitt liv, sin historia och alla sina materiella tillgångar kräver att man sätter sig över de känslor som kan drabba en. Men den israeliske historikern Ilan Pappes bok är en nödvändig läsning. Den ger en viktig del av orsakssammanhanget bakom den allt mer oförsonliga konflikten mellan judar och palestinier. Många skulle nog mena, ­palestinierna gör det, att det som Pappe beskriver utgör konfliktens grundbult. Åke Svidén i Sundsvalls Tidning

Sedan slutet av 1980-talet har också israeliska historiker grävt i arkiv och påvisat att massflykten drevs fram av massakrer, våldtäkter, summariska avrättningar. Men inte förrän nu, genom den israeliske historikern Ilan Pappes nyutkomna bok, klargörs bortom allt tvivel att utdrivningen inte bara berodde på krigets fasor utan ­också var resultatet av centralt israeliskt beslutsfattande och noggrann förhands­­pla­nering. Per Gahrton i Aftonbladet

Ilan Pappe har skrivit en extraordinär bok med stor relevans för de historiska, de nuvarande och de framtida israelisk-palestinska relationerna.   Richard Falk, professor i internationell rätt vid Princeton University

Ilan Pappe är Israels skarpaste, modigaste och mest principfasta historiker. John Pilger, författare och journalist

En utomordentlig bok och ett mäktigt kraftprov; ett verk utfört med stor vetenskaplig noggrannhet, biblisk moralisk skärpa och medmänsklighet. Walid Khalidi, tidigare forskare vid Harvard University

Om det någonsin kommer att bli fred i Palestina/Israel, så kommer den moraliska energin och intellektuella skärpan som utmärker Den etniska rensningen av Pale­­stina att bidra till den på avgörande sätt. Adhaf Soueif, författare

Pappe har åstadkommit ett märkvärdigt arbete för alla som är intresserade av ursprunget till Israels invasion och den följande brutala ockupationen av Pale­stina. James Abourezk, Washington Report on Middle East Affairs

»Boken som på kort tid ger dig en mycket pedagogisk och intressant genomgång av Israel-Palestina-konflikten« Marcus Oscarsson, TV4

»Mycket pedagogiskt och välskrivet« Svenska Dagbladet

ISRAEL PALESTINAFRÅGAN INIFRÅN

I Den perfekta konflikten skildrar Johan Berggren - tidigare rådgivare till Tony Blair och stabschef vid Kvartetten i Jerusalem - vår tids mest svårlösta konflikt.

Boken bygger på författarens erfarenheter från fyra år i konfliktens fysiska epicenter, från tjänstgöring och resor runt om i Israel, Västbanken, Gaza och regionen samt ett sextiotal intervjuer med allt ifrån religiösa israeliska bosättare till radikala palestinier. Berättelsen, som blickar både bakåt och framåt, kombinerar historiska skildringar, initierade politiska analyser och personliga betraktelser.

Här beskrivs en närmast perfekt konflikt - territoriell, existentiell, religiös - med två sidor som båda ser sig som offer, som tolkar historien diametralt olika och som misstror varandra fundamentalt. Men kan en historia av krig och lidande förbytas i en ljusare framtid och vilka är vägarna bort från politiska låsningar och ständiga våldscykler?

"Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? [...] Vi har tagit deras land."

Så sade David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister. 1917 hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, trots att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber.

Det hävdades då, och än idag, att Palestina var "ett land utan folk för ett folk utan land". Palestiniernas motstånd mot koloniseringspolitiken kunde därmed avfärdas som terrorism, trots att man insåg hur situationen skulle komma att utvecklas.

I Folket som inte fick finnas skildrar den tidigare diplomaten Ingmar Karlsson den mer än hundra år gamla konflikten ur ett palestinskt perspektiv. Han berättar om en sedan länge bortglömd del av den palestinska och israeliska historien och bidrar därmed till att förklara de nutida motsättningarna mellan landets befolkningsgrupper.

I Operation Z gör Jacques Baud en inträngande analys av Ukrainakriget­ och dess bakgrund.

- Han sätter in kriget i sitt historiska sammanhang alltifrån Ukrainas ­själv­ständighet 1991 över Majdanhändelserna och inbördeskriget i Donbass 2014 till den dramatiska upptrapp­ningen i ­februari 2022.

- Han belyser de stridande styrkorna på båda sidor och deras politiska ideal och ­militära strategier.

- Han diskuterar Sveriges och Finlands Natoansökan.

- Han tar upp propagandakriget och det ekono­miska kriget.

- I ett för den svenska utgåvan nyskrivet kapitel kommenterar han höstens ukrainska motoffensiver och sabotagen mot Nordstream och Kertjbron.

Den detaljerade beskrivning av krigets orsaker, förlopp och möjliga slutpunkt som Jacques Baud gör, utifrån i huvudsak västliga och ukrainska källor, skiljer sig på flera punkter ifrån den som hittills varit dominerande i väst.

VÄST har hävdat att den ukrainska armén, med vapenstöd från Nato, kan vinna över den ryska.

BAUD menar att de idag existerande styrkeförhållandena snarare talar för att Ryssland kommer att uppfylla åtminstone delar av sina krigsmål.

VÄST har motsatt sig att Zelenskyj förhandlar med Moskva.

BAUD ifrågasätter om denna policy varit klok med tanke på att den hittills för Ukraina inneburit ökade förluster både av soldater och territorier.

VÄST har drivit linjen att ekonomiska sanktioner kommer att få Ryssland på fall.

BAUD pekar på att Väst­europa i flera avseenden är mer beroende av Ryssland än tvärtom och att kriget förvisso har lett till ekonomisk kris, men inte i Ryssland som det var tänkt, utan i Väst­europa.

»Om du varken känner din fiende eller dig själv, så kommer du att besegras i varje slag«, skrev den kinesiske militärstrategen Sun Tzu.

Denna lärdom tycks ­väster­ländska politiska ledare inte ha tagit till sig när det gäller Ukrainakonflikten, menar Jacques Baud. I brist på djupare kunskap om konfliktens rötter, om kombattanterna och om krigets utveck­ling har de inte förmått att agera rationellt. Därigenom har de, para­doxalt nog, skadat både Ukrainas och ­Väst­europas sak, skriver han.

OM JACQUES BAUD 

Jacques Baud, född 1955, är författare och fri­stående konsult i Bryssel inom underrättelse- och säkerhets­området. Han har tidigare bl.a. innehaft följande tjänster:

- Överste i schweiziska armén 1998-2020.

- Säkerhetsrådgivare, ansvarig vid Nato för att bekämpa spridning av handeldvapen 2013-2017, bland annat med uppdrag i Donbass.

- Natorådgivare åt Ukraina i dess uppbyggnad av de väpnade styrkorna.

- Chef för FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (UN DPKO), New York, 2009-2011.

- Militär rådgivare till det schweiziska utrikesdepar­te­mentet 2002-2009.

- Medlem i den schweiziska generalstaben 1999-2002.

- Underrättelseofficer i Schweiz armé med ansvar för Warsawapakten 1983-1990.

JACQUES BAUDS TIDIGARE BÖCKER 

Jacques Baud har tidigare bl.a. publicerat följande böcker:

- Poutine: Maître du jeu? (Putin: Spelets mästare?) 2022.

- L'Affaire Navalny (Navalnyjaffären) 2021.

- Terrorisme: Mensonges politiques et stratégies fatales de l Occident (Terrorism: västvärldens politiska lögner och ödesdigra strategier) 2016.

- Encyclopédie du renseignement et des services secrets (Encyklopedi om underrättelsetjänster) 2004.

- La Guerre asymétrique ou la Défaite du vainqueur (Asymmetrisk krigföring eller vinnarens nederlag) 2003.

- Les forces spéciales de l'organisation du Traité de Varsovie (Warszawapaktens specialstyrkor) 2002.

»Den är svår att lägga ifrån sig. Det är helt enkelt en skitbra bok.« Yukiko Duke, Gomorron Sverige

Om Krigets färger:

Som artonårig värnpliktig skickas ryssen Arkadij Babtjenko till kriget i Tjetjenien. De unga soldaterna misshandlas dagligen av veteranerna och traumatiseras för livet i striderna med den tjetjenska gerillan. Babtjenko tecknar våldets skoningslösa spiral: veteranerna pressar de värnpliktiga på pengar för att köpa sprit och heroin, de värnpliktiga säljer vapen till gerillan för att kunna betala, gerillan anfaller de ryska trupperna med deras egna vapen och veteranerna tar ut sin vrede på de värnpliktiga...

Efter fyra år i armén återvänder Babtjenko till Moskva, nedbruten men fast besluten att bli fri sina mardrömmar genom att skriva Krigets färger. Sedan dess har han tvingas fly från Ryssland och lever nu i Ukraina, där han verkar som oberoende krigsreporter. För de svenska läsarna är Arkadij Babtjenko inte minst känd för sina uppmärksammade artiklar i Dagens Nyheter under de senaste åren. 

Om Dagar i Alchan-Jurt:

»Runtomkring rasar kriget, och som vanligt  fattar inte en jävel någonting.« 

Januari år 2000. Ryska trupper belägrar en liten by i Tjetjenien, där sexhundra rebeller har förskansat sig. Soldaterna stelfrusna, hungriga, törstiga och trötta ligger i sina ställningar och väntar. Ingen vet vad de kämpar för, ingen vet vad som händer. Det är en av alla dagar i Alchan-Jurt, och regnet bara fortsätter falla.

Nyutgåvan innehåller både Krigets färger (2007) och Dagar i Alchan-Jurt (2014).

» när jag läser Arkadij Babtjenkos skildring av sin tid som rysk soldat i Tjetjenien är det som om tidigare vittnesbörd var rena romantiken. Remarque var en idylliker. Om man jämför. Apocalypse now en av de allra bästa krigsfilmerna blir med den läsarten något för 91:an Karlsson.« Doktor Gormander, Aftonbladet

Enligt Peter Beinart dominerar en berättelse det judiska samhällslivet: berättelsen om förföljelse och en offerroll. Det är en berättelse som utplånar nyanserna i den judiska religiösa traditionen och förvränger förståelsen av Israel och Palestina. Efter Gazas förstörelse, där judiska texter, historia och språk har använts för att rättfärdiga massmord och svält, måste judarna enligt Beinart berätta en ny historia. Efter detta krig, vars fasor kommer att eka i generationer, måste nya svar sökas på den existentiella frågan: Vad innebär det att vara jude? Beinart föreställer sig en alternativ berättelse, som kan bygga på andra nationers ansträngningar för moralisk återuppbyggnad, och som utgår från en annan tolkning av den judiska traditionen. En berättelse där israeliska judar har rätt till jämlikhet men inte överhöghet, och där judars och palestiniers säkerhet inte utesluter varandra utan är sammanflätade. En berättelse som erkänner faran med att vörda stater på bekostnad av människoliv.    

Att vara jude efter Gazas förstörelse är ett lidelsefullt men avvägt verk som förenar Beinarts personliga erfarenheter, hans imponerande historiska kunskap och hans skarpa förståelse för politiska och moraliska dilemman. Därtill inne­håller boken en tydlig vision för framtiden.

Peter Beinart är en amerikansk författare och professor i journalistik och statsvetenskap vid City University i New York. Detta är hans första bok på svenska. Den har översatts av Daniel Pedersen.

Palestinska Hamas’ anfall mot Israel den 7 oktober överrumplade en hel värld. Hur var något sådant möjligt?

Idag ser vi att 7 oktober 2023 blev början på en omvälvning som påverkar hela världen.

Världens mest trafikerade farled, Röda havet och Suezkanalen, har blockerats av palestiniernas allierade, houthierna i Jemen.

Plötsligt talar hela världen om nödvändigheten av en palestinsk stat.

Inte bara Israel, utan även stormakten USA, finner sig isolerade i världen och i FN.

Statsvetare diskuterar om Hamas’ anfall den 7 oktober i förlängningen kan kosta Biden segern i presidentvalet.

Men vad var det som utlöste den 7 oktober?

Och vad var det egentligen som hände den 7 oktober?

Ernesto Katzenstein, själv med judiska rötter, har sakligt gått på djupet i rapporteringarna om vad som hände och vad som påstods ha hänt. Deras analys och dekonstruktion visar övertygande, och med tydliga källhänvisningar, att den bild som presenterats i stora och viktiga avseenden måste modifieras.

Här presenteras också den objektiva historiska bakgrunden, en analys av båda sidors motiv och målsättningar, samt en diskussion om språk som fängelse och fälla.

Bland bokens digra bilagor finns bland annat både israeliska Likudpartiets och Hamas’ aktuella program i svensk översättning, en beskrivning av Dahiya- och Hannibaldoktrinerna, samt en grundlig genomgång om källkritiska principer.

Boken uppehåller sig kring konflikten i Mellanöstern, men dess slutsatser och lärdomar är tillämpbara på andra storpolitiska frågor.

Detta är en bok för alla som är intresserade av storpolitik, propagandans effekter och hur man kan se bortom propagandan.

"Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? ... Vi har tagit deras land."

Så sade David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister, redan 1919. Två år tidigare hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, trots att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber.

Det hävdades då, och än idag, att Palestina var "ett land utan folk för ett folk utan land". Palestiniernas motstånd mot koloniseringspolitiken kunde därmed avfärdas som terrorism, trots att man insåg hur situationen skulle komma att utvecklas. Det är en sedan länge förträngd del av den palestinska och israeliska historien som tidigare diplomaten Ingmar Karlsson nu belyser i sin bok.

Under sin mångåriga diplomattjänstgöring har Ingmar Karlsson på olika poster följt övriga arabstaters försök att ta kontroll över den nationella palestinska rörelsen och de interna motsättningar som försvårat för palestinierna att få förståelse för sin sak. I Folket som inte fick finnas skildras nu den mer än hundra år gamla konflikten ur ett palestinskt perspektiv.

Dålig stämning, tysta och obekväma möten, grupperingar och skitsnack eller rent av öppna bråk - allt detta påverkar arbetsmiljön för alla på en arbetsplats. Inget slukar så mycket energi som konflikter på jobbet.

I När samarbetet skaver ger en av Sveriges främsta konflikthanterare konkreta råd om hur du som ledare förebygger och hanterar konflikter. Hon visar på vanliga typer av konflikter och ger dig verktyg för att hantera dem. Det förebyggande arbetet beskrivs så att du som ledare lär dig att se och fånga upp signaler i tid. Det ger ett ledarskap med stabilare bas. När konfliktsituationen går från låsta positioner, rädda sinnen och spända kroppar spirar något nytt, något positivt. Lösta konflikter kan stärka relationer och samarbeten och därmed lägga en grund för bättre arbetsresultat. För paradoxalt nog kan konflikter - eller snarare det som sker när vi tar itu med dem - vara en nyckel till utveckling.

TAMARA MAŠKOVIĆ WÄNGBORG är specialist på konflikthantering, internationellt ackrediterad medlare och föreläsare. Hon är medgrundare av Medlingscentrum och har även varit verksam internationellt på Balkan och i södra Afrika.

Sagt om boken"Lyssna, följa upp, dokumentera är nyckelbegrepp, liksom att inte fastna i ultimativa krav, eller frestas till "snabba lösningar" är några av slutsatserna i denna angeläget viktiga bok med välvald litteraturlista samt noter." /BTJ nr 1 2024