Visar resultat för..."Lill"

Specialpedagogik och funktionsvariationer är en gedigen grundbok som belyser de vanligaste funktionsnedsättningarna ur olika specialpedagogiska perspektiv. Boken ger rikligt med återkoppling till den pedagogiska praktiken samt tillgång till förklaringsmodeller för att möta elevernas behov och skapa en inkluderande lärmiljö.

Nytt i denna reviderade utgåva är att innehållet uppdaterats utifrån aktuell forskning och lagstiftning samt styrdokument. Termer och begrepp har moderniserats och genom fler konkreta exempel och diskussionsfrågor har boken blivit än mer praktiknära.

Boken ger en gemensam kunskapsgrund och ett bra underlag för att bemöta frågor kring funktionsvariationer. Den vänder sig till blivande och verksamma lärare inom alla skolformer, liksom till speciallärare och specialpedagoger, skolledare och elevhälsoteam.

Lillie och Britta växer upp tillsammans med flera syskon i en liten by utanför Karlskrona på 1950-talet. Deras mor Vivianne och mormor Emelia är båda sjömanshustrur, vilket leder till stora tragedier för familjerna. Modern bär på en hemlighet som hon inte vill ska komma ut, och mormodern är präglad av sitt hårda liv.

Trots slit och oro finns mycket kärlek i familjen, och vardagslivets små glädjeämnen löper som en röd tråd genom berättelsen, vilket ger en optimistisk underton. Det starka bandet mellan systrarna knyts allt hårdare, och balansen i deras relation förändras stegvis när det står klart att Britta inte är som de flesta andra.

Flera av kapitlen kan läsas som egna små noveller, och stor vikt har lagts vid det samtida språkbruket.

Samerna har tvångsförflyttats, förlorat sina marker, placerats i internat och utsatts för rasbiologi. Språket har tryckts undan och samer har beskrivits som primitiva och exotiska. Hur påverkar historien det samiska folket och hur mår det samiska samhället idag?

Inifrån Sápmi samlar över tjugo berättelser om att bli berövad sin identitet, växa upp utan att kunna sitt språk och om att inte betraktas som tillräckligt mycket same. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter och om förtryck och motstånd, förr och nu.

Samerna har haft sitt hem här långt före nationalstaterna och är ett av världens urfolk. Sápmi sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är ett gränsöverskridande landområde, med en kollektiv historia och gemensamma minnen. Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.

Med Anna-Lill Drugge, Patricia Fjellgren, niilas helander, Lis-Marie Hjortfors, Roman Iakovlev, Pedar Jalvi, Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Lea Simma, Sigbjørn Skåden, Niillas Aslaksen Somby, Inga Marja Steinfjell, Karin Stenberg, Paulus Utsi, Nils-Aslak Valkeapää, Áilu Valle, Oktjabrina Voronova, Annica Wennström, Helga West och Åsa Össbo.

Redaktörerna Patricia Fjellgren (f. 1976) har arbetat med revitalisering av de samiska språken och belönades med Språkrådets Minoritetsspråkspris 2017 och Malin Nord (f. 1973) är författare och dramatiker och ingår i Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.

Vilka kunskaper behöver du som lärare när du möter barn i svåra livssituationer? Hur kan du samverka med andra professioner och föräldrar? Vilket stöd har du rätt till när svårigheter uppstår? Dessa viktiga frågor behandlas i boken Samverkan kring barn och unga. 

Ett gott samverkansklimat innebär att du inte lämnas ensam med svåra beslut. Du får stöd i de ställningstaganden som du ställs inför och kan på så sätt ge barn och unga möjligheter till en bättre tillvaro.Målet med samverkansarbetet är att alla delar på ansvaret, barnets perspektiv tas tillvara och de vuxna intar ett barnperspektiv som bidrar till att skapa den goda jordmån som ett barn behöver. I Samverkan kring barn och unga problematiseras och förtydligas de områden som gör att samverkan blir ett framgångsarbete. 

Boken Kollegialt lärande i praktiken – kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? förklarar hur kollegialt lärande kan bidra till att lärare, elever och deras föräldrar får reellt inflytande på undervisningen. Med avstamp i praktiknära studier i utbildningssammanhang och utifrån en praktikteoretisk ansats – teorin om praktikarkitekturer – analyserar och problematiserar Lill Langelotz fenomenet kollegialt lärande, samt belyser både emanciperande och stigmatiserande processer. Boken visar även hur demokratiska praktiker med elevers lärande i fokus möjliggörs. Då det svenska utbildningssystemet ska genomsyras av en demokratisk undervisning utgör boken därmed ett unikt, teoretiskt och viktigt bidrag till litteraturen om lärares kompetensutveckling.

Lill-Zlatan älskar att vara med sin morbror raring. De fikar, går och simmar och gör roliga saker. Men en dag sitter någon i morbrors kök. Han heter Steve och kommer från nåt Trelleborg. Lill-Zlatan tycker att han kan åka tillbaka till det där Trelleborg. Men Steve vill inte flytta på sig i första taget. Lill-Zlatan är svartsjuk!

Lennart Lill-Järven Larsson fick ett par hemsnickrade skidor som liten gosse. Det blev kärlek vid första stav­taget. En kärlek som hållit i sig. 

På nära håll har Lill-Järven följt skidsportens utveckling från Utterns dagar till dagens kanoner med Kalla i spetsen. Under 1950- och 1960-talet tävlade han mot de bästa i världen, och han blev själv världsmästare i stafett. Efter den aktiva karriären utsågs han till Sveriges förste förbundskapten för längd­åkarna och därefter skidtränare.

Här berättar Lill-Järven om sitt livs skidlopp. Det tar sin början i byn Granbergsträsk i Jörn i Västerbotten. Med oslagbart minne för detaljer får vi möta barnmorskor och skolbarn, kolare och timmerhuggare, tjuvjägare och valla­experter, skidkungar och skiddrottningar.  

Lill-Hans mamma och pappa  har kommit bort. Nu är Lill- Hans alldeles ensam i skogen.

Om Barbro Lindgrens och Aron Landahls tidigare bok Titta Rödluvan (2020):

"Hur klarar sig då den pekbokifierade Titta Rödluvan i det ständiga flödet av nya Rödluvor? Synnerligen väl, vill jag påstå. Få bemästrar konsten att koka ner en berättelse till några sparsamma, förtätade strofer som Barbro Lindgren. Från det inledande Titta Rödluvan/Rödluvan snäll till att Jägargubben knivar vargen sitter tonträffen och fraseringen på millimetern rätt. Aron Landahls suggestivt murriga bilder innehåller all den dramatik som undertrycks i texten. Liksom Hamlet, lämpar sig sagan om Rödluvan väl att återberätta på nya, överraskande sätt eftersom den är så välkänd. Titta Rödluvan väger upp sagans otäcka sidor med en orädd Rödluva, varm humor och ett försonande slut de tar pekboken till nya höjder." Maria Lassén-Seger i Opsis Kalopsis

"Texten berättar oskuldsfullt à la Max: Kommer ­vargen . Fast helheten är ohygglig: skogen är mörk och farlig, vargen stor och grå. Aron Landahl sparar inte på krutet med utglesade bilder av dunkel utsatthet i ett centraleuropeiskt landskap. Landahl pimpar dock med lite dansant Chagall-stämning, det tackar man för Barbro-fans kan lägga ännu en kultbok under kudden; vi är ju rätt många." Margareta Sörensen i Expressen