Visar resultat för..."Nya svenska"

Bostadsbristen blir alltmer akut, priserna skenar och svenskarnas skuldberg bara växer. Finanssektorns tillgångar överstiger Sveriges samlade BNP fyra gånger om. Var och en av de fyra storbankerna beskrivs som too big to fail, så stora att de måste räddas av staten vid en kris. Finns det en bostadsbubbla, och vad händer om den spricker?

Kasinolandet: Bostadsbubblan och de nya svenska modellen visar hur bostadspriser eldas på av spekulation och förväntningar på stigande priser, som snabbt kan förbytas i sin motsats. Här beskrivs också de politiska förändringar från 90-talet och framåt som banat väg för bostadskrisen och gjort svenskarna till ett av världens mest skuldsatta folk.

Men boken presenterar också idéer och förslag om hur vi kan undvika framtida finanskrascher och lägga grunden till en hållbar och rationell bostadsmarknad.Per Björklund är journalist som bevakat bostadsmarknaden i flera år. Han har tidigare gett ut reportageboken Arvet efter Mubarak: Egyptens kamp för frihet.

I närheten av Skellefteälvens mynning händer något unikt: Sverige står, drygt hundra år efter att den första Volvon rullade ur fabriken, inför en ny industrirevolution. Företaget Northvolt och tidigare Teslachefen Peter Carlsson siktar med 40 miljarder i investeringar på att ta en världsledande position inom batteritillverkning.

Varför händer detta just nu och här, i Sverige? Vad händer med bilbranschen när elbilarna tar över? Och hur påverkar det oss som privatbilister ute på de svenska vägarna?

Motorjournalisten Jan-Erik Berggren tecknar en karta över elbilsrevolutionen, människorna bakom förändringen och det dramatiska skeendet i en av världens största och mest bety­delsefulla industrier.

*

Jan-Erik Berggren (f. 1965) är en av Sveriges mest erfarna och uppskattade motorjournalister. I över 20 år har han recenserat och rapporterat om bilar och bilbranschen för tidningar som Expressen, Dagens Nyheter och Teknikens Värld. Berggren sitter också i juryn för det prestige­fyllda priset Car of the Year.

Gastronomisk kalender 2021

Våra svenska matvanor är alltid i rörelse. Den globala utvecklingen, om än för tillfället bromsad, gäller både införsel av spännande råvaror från världens alla hörn, och det faktum att många av oss rest och upplevt nya matkulturer, som vi tagit till oss. Vi får influenser från all världens kulturer, såväl religiösa som kulinariska. Även om eko-vågen är i avmattande är vegotrenden desto mer påtaglig. Hälften av all fisk vi äter är idag odlad och utvecklingen fortsätter nu på landbacken. Samtidigt minskar köttkonsumtionen något, medan vegetariska "köttalternativ" tillkommer. Den så kallade medelhavsliknande kosten vi upplevt vid våra resor söderut kan idag skapas även av svenska råvaror. Rapsoljans sammansättning är nästan identisk med olivoljans. Vi dricker mindre alkohol; glädjande är att detta särskilt gäller ungdomen. Men viktproblemen tilltar och därmed dess hälsovådliga konsekvenser, så den gastronomiska utmaningen blir att njuta av den nya maten men ändå må bra.

Detta är vad som behandlas i 2021 års upplaga av Gastronomisk kalender, därtill som alltid finns en presentation och intervju med Årets kock och andra gastronomiska pristagare.

Redaktörer för årets kalender är Charlotte Birnbaum, konsthistoriker och matkonnässör, professor emeritus Stephan Rössner, expert på frågor om kost, motion, livsstil och hälsa samt Karsten Thurfjell, välkänd kulturjournalist på Sveriges Radio och matskribent.

Vilken bild har LO av invandrare och invandrararbetare? Diana Mulinari och Anders Neergaard har forskat om nätverket FAI Fackligt Aktiva Invandrare och erfarenheter av kamp inom facket. Hur kan man jobba fackligt om man inte betraktas som en riktig arbetare? Hur skapas medvetanden som samtidigt spänner över klass, kön och etnicitet?

Med hjälp av begreppen rasifiering och kulturrasism analyseras den problematiska relationen mellan LO och fackligt aktiva invandrare. Författarna visar hur denna grupp marginaliseras inom fackföreningsrörelsen, men också hur en bredare etnisk mobilisering kan åstadkommas på den fackliga arenan.

Kärleken ger aldrig upp. Kärleken bryr sig mer om andra än om sig själv. Kärleken vill inte åt det den inte har. Kärleken spänner sig inte. Den gör sig inte märkvärdig. Den tränger sig inte på. Den tränger sig inte före. Den håller inte på att gå upp i limningen. Den håller inte räkning på andras fel. Den har inget till övers för orättvisan, men den firar när sanningen segrar, står upp i alla väder, litar på Gud i alla lägen, ser det ljusa i alla situationer, ger sig aldrig någonsin utan kämpar in i det sista.

ur Paulus första brev till korinthierna  

Budskapet, The Message, är en bibelöversättning. Den tar sitt avstamp i Nya testamentets grekiska och landar rakt i vår tid. Välkända berättelser och förmaningar får starkare och delvis nya färger. Den använder samma ord som vi.  

Eugene Peterson (1932 2018) undervisade unga teologer i hebreiska och nytestamentlig grekiska i många år innan han blev församlingspastor. The Message började växa fram i församlingsarbetet, och efter 30 år tog den form som en ny bibelöversättning. Den har spridits över hela den engelskspråkiga världen. 2012 lanserade Libris den svenska översättningen Nya testamentet The Message på svenska och på hösten 2015 kom samlingsvolymen The Message på svenska: Nya testamentet, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren (nu slutsåld). Libris planerar för en helbibel av The Message på svenska under november 2021.

Nya Insikter Tarot – Mini Pocket Tarot är en vackert illustrerad tarotlek i ett mindre, smidigt format – perfekt att ta med överallt.

Med 78 genomtänkta kort, inspirerade av nordisk natur och inre visdom, hjälper denna tarotlek dig att fördjupa förståelsen för dig själv och människorna i ditt liv. Kortleken har en exklusiv finish med glansig UV-yta och guldfolierade kanter, vilket gör den lika vacker att se på som att arbeta med.

Oavsett om du är nybörjare eller erfaren tarotläsare, ger miniupplagan av Nya Insikter Tarot dig möjligheten att utforska livets frågor och skapa djupare kopplingar – till dig själv, dina nära och kära, eller dina klienter.

Med fokus på kärlek, positivitet och personlig utveckling är denna lilla tarotlek ett kraftfullt verktyg för daglig reflektion, vägledning och transformation.

Utforska det bästa i dig själv och de omkring dig, och låt korten vägleda dig – vart du än går.

Svenska kvinnotidskrifter har en lång tradition. Det började med Tidskrift för hemmet 1859 och har sedan fortsatt med många viktiga tidskrifter som Hertha,Morgonbris, Tidevarvet, Vi mänskor, Kvinnobulletinen, Bang och de akademiska tidskrifterna som Tidskrift för genusvetenskap, den populärvetenskapliga Genus och fanzines av olika slag.

Det är en brokig skara tidskrifter: långvariga och kortvariga, borgerliga och socialistiska, politiska, kulturella och vetenskapliga, små och stora. Mycket skiljer dem åt, men en sak förenar: kvinnotidskriften har varit och är en viktig plats för kvinnofrågor i samhället, politiken och kulturen. Kvinnotidskrifterna har varit betydelsefulla som opinionsbildare, som kultur- och litteraturförmedlare, som mötesplats för kritisk tänkande, som informationsspridare, som identitetsskapare och som humoristisk arena.

I antologin Nya röster finns fjorton spännande bidrag av följande skribenter: Irene Andersson, Åsa Arping, Anna Bohlin, Eva Borgström, Monika Edgren, Maria Edström, Jenny Gunnarsson Payne, Kristina Hultman, Ingrid Holmquist, Katarina Leppänen, Anna Lena Lindberg, Ami Lönnroth, Birgitta Ney, Anna Nordenstam, Lina Samuelsson, Cristine Sarrimo, Lisbeth Stenberg, Margareta Stål, Birgitta Wistrand, Eva Åsén Ekstrand.

Det är dags att läsa Astrid Lindgrens texter med moderna vetenskapliga ögon! Astrid Lindgrens berättelser har under lång tid haft en given plats i skolans undervisning. Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap befäster detta men visar samtidigt att det finns många olika sätt att läsa Lindgrenberättelserna och att det finns mycket mer att upptäcka i dem.

Antologin belyser hur läsningen av Astrid Lindgrens texter påverkas av samtida perspektiv utifrån bland annat genus-, etnicitet- och flickforskning. Boken tar ett samlat grepp på Astrid Lindgrens författarskap och visar hur man kan arbeta med texterna i klassrummet.

Genom antologin får läsaren exempel på nya teoretiska ingångar. Här finns exempelvis en ekokritisk läsning av Ronja Rövardotter, ett intermedialt perspektiv på mamma Alma, liksom en jämförelse mellan grundskolans flitigt lästa LasseMaja-svit och Kalle Blomkvist. Vidare diskuteras frågor som hur text och bild hänger samman, vad en klassiker är samt vad som händer vid bearbetning av texter. Författarna visar hur man kan läsa Astrid Lindgrens berättelser på olika sätt och därigenom få en större förståelse för hur de är skrivna, i vilken kontext de finns och har funnits samt hur man själv bidrar till en text vid läsningen.

Antologin belyser att det är viktigt att prata om det man läser och hur man läser. Genom litteratursamtalen kan vi flytta blicken och upptäcka något nytt. Därför finns det i slutet av varje artikel i antologin också diskussionsfrågor som stöd för att diskutera och arbeta vidare med texterna.

Sagt om boken"Vi bjuds på moderna tolkningar av Lindgrens verk såsom en ekokritisk syn på Ronja Rövardotter och maktstrukturell titt på detektivromaner för barn utifrån Kalle Blomqvist. Texterna är relativt akademiskt hållna men välskrivna. Nästan alla kapitel avslutas med diskussionsfrågor. Innehållet är förvisso intressant men väldigt anpassat för bokens huvudmålgrupp. Är man bara allmänt intresserad av Lindgrens verk finns det mer lämpliga böcker. Men denna skulle helt klart kunna bli en kursbok på lärar- och litteraturvetenskapsutbildningar." Daniel Gustavsson, lektör, BTJ-häftet nr 3, 2016.

Om författarnaBokens redaktörer Helene Ehriander och Martin Hellström är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De har under flera år undervisat på kurser i Astrid Lindgrens författarskap. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander verksamma vid olika universitet.