Ånyorönersviten – serie

Förläggarens förord I begynnelsen upplystes Ordet av Den Stora Bangen (ev. Bangarna), ett månlamm bevittnade scenen. Om detta förlags förra utgåva Blundaren relaterade till Blandaren parafraserar denna Tom Wolfes Det målade ordet från 1975 där han påpekar konstens auktoritära struktur: relationen Tecken / Tydare. Enligt J. A. är boken - och, antar jag, hela den trilogi som ÅnyoRönerprojektet utgör- en kommentar till samtidens voluminösa kataloger med finstilt text illustrerad av frimärksstora bilder. En antites och uppmuntran att tänka med ögonen. Stänka. Bli stänkt av flödet. Den tematiska indelningen släpper in ljus, skapar en ordning som motverkar det slumpmässiga bläddrandet ty upplevelsen blir rikare om man tar uppslagen i nummerordning. Kanske som att zappa mellan Tv-kanalernas oändliga utbud. Men visst - som coffeetablebok kan den också fylla en funktion. Eller som braständare även om denna aspekt inte påverkat valet av papperskvalitet. Bokformens immanenta narrativ beaktas förvisso men den konstnärliga poängen är de associationer som kan uppstå i det dialektiska spelet. Elegi/burlesk. Bild/text. En metalogisk syntes, som då konditor Ofvandahl tar sig en Underberg och kavlar ut degen. Och på vilken hylla skall då denna bok placeras på biblioteket? Konstnären föreslår Artist´s books då han har gjort rubbet bortsett från tryckandet och har ambitionen att skapa just ett konstverk - men vad säger auktoriteterna? (Ett erkänt Artist book-objekt inleder bokens flöde på sid 2, f. ö. Trehundranittio sidor senare singlar det iväg som ett andeväsen, heligt eller inte.) Och på vilket bibliotek hittar man den kategorin? Alexandrias, Atlantis, Babels, Vagnhärads? Vissa uppslag skulle kunna placeras under alternativ kapitelrubrik men J. A. har gjort sina val och sista ordet är hans eller hur - belyst eller inte. Ånyo Röner, VHD den 20.8 2021 PS: En ev. fortsättning på förlagets verksamhet skulle kunna vara att be en större mängd människor från olika kategorier i samhället skriva ett förord om det material som avslutar boken. En variant på den klassiska Stilövningar av Raymond Queneau. Arbetstitel Förord.

Till den det vederbör: Jim Axéns VARIA är, enligt min mening, ett verk av hög poetisk halt. Jim Axén är en av de mest betydelsefulla konstnärerna i sin generation. Har humor och uppfinningsrikedom. Hans beska egensinne har kommit till fullt uttryck i VARIA. Jag har känt honom i många år och alltid häpnat över vad han gjort, över att han helt struntar i vad "stil" är; vare sig han målar, tecknar eller fotograferar känns den inre kontinuiteten i hans uttryck. Boken blir, tror jag, en klassiker. En ny OA. Stockholm den 11 oktober 2005 Ulf Linde