Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Bland allt material om Helsingegården som jag så småningom lyckas uppbringa saknades dock mer utförliga uppgifter och information om huvudpersonen själv – Agnes Sundberg. Det verkade som att ingen tidigare gjort efterforskningar för att dokumentera hennes bakgrund. Vem var Agnes, hur såg hennes familj och uppväxt ut? Vilka skolor hade hon gått i och vilka lärare och förebilder hade hon haft? Vilka nu levande släktingar finns det till henne, och har de något sparat som är av intresse för mig? Det var många frågor jag ville ha svar på. Jag ägnade större delen av året 2019 till efterforskningar kring dessa spörsmål. Agnes gifte sig aldrig och fick heller inga barn. Hon hade dock en bror och en syster. Brodern emigrerade till Brasilien, men bosatte sig snart i Argentina. Han dog där barnlös. Systern hette Valborg. Hon gifte sig och fick fyra barn. Av barnbarnen till Valborg var det främst en person som jag ville få kontakt med. Han var 73 år och bodde sedan 30 år i U.S.A. Han hade en del gamla album, men de fanns i hans sommarhus på Tjörn. Jag fick också tips om en 90-årig svärson till Valborg boende i Göteborg som länge varit intresserad av Sundberg-släkten. Sommaren 2019 träffar jag dem bägge två – en lyckträff för mig som släkt- och bygdeforskare. Jag gör även en del efterforskningar i Söderala och Mo socknar. Jag var till byarna Vansäter, Myskje, Söderala och Mobodarna. Här träffar jag tre släktingar till Agnes, två hembygdsforskare och en del andra personer, och från alla fick jag värdefulla bidrag. Information och uppgifter om Agnes Sundbergs skolor, lärare och tidigare arbetsplatser efterforskades och inhämtades genom besök vid Gävle kommunarkiv, Landsarkivet i Uppsala och Riksarkivet i Marieberg. I denna första del om Agnes Sundberg har jag sammanställt lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola. Det som nämns och omtalas har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten med bilder, dokument och faktamaterial. En liten bit av Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord. /Gunnar Bergman

Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Efter ett par intensiva år av efterforskningar lyckas jag uppbringa ett ganska omfattande och gediget källmaterial både om huvudpersonen själv och om Helsingegården och dess verksamhet. I en första del om Agnes Sundberg sammanställde jag lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola, åren 1884–1918. Boken publicerades i november 2023. Här kommer nu del 2 som en fortsättning. I denna del har jag sammanställt lite om Helsingegården de två första åren av verksamheten – om föreståndarinnan Agnes Sundberg, skolans styrelse, eleverna, lärarinnorna och gäster/besökare, gårdens upprustning, livet och rutiner på skolan – undervisningen, händelser i bygden, med mera, under sommar- och vinterkurserna I–IV som hölls 1918–20. Det som särpräglade Helsingegården från alla andra lanthushållsskolor som startat runt om i landet var just Agnes Sundberg i egen hög person. Hennes engagemang och intresse för skolan och eleverna var och är fortfarande enastående och helt unik. Detta insåg inte bara alla hennes elever och deras föräldrar, utan alla människor som kom i kontakt med henne. Underlaget för boken har inhämtats dels från Gävleborgs regionarkiv och Ljusdalbygdens museums arkiv, dels från en del släktingar till gamla elever och personal från nämnda kurser som tacksamt bidragit med dagboksanteckningar, brev och fotografier som i mer än hundra år sparats åt eftervärlden. Vidare har Helsingegårdens eget bevarade album för tidningsurklipp och Kungl. Bibliotekets tidningsarkiv använts för att dokumentera vad tidningarna skrev om verksamheten. Det som nämns och omtalas i boken har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten dels med ett rikligt bildmaterial som härrör från respektive kurs, dels dokument och faktamaterial. Ytterligare en liten bit av Järvsös, Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord. /Gunnar Bergman

Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Bland allt material om Helsingegården som jag så småningom lyckas uppbringa saknades dock mer utförliga uppgifter och information om huvudpersonen själv – Agnes Sundberg. Det verkade som att ingen tidigare gjort efterforskningar för att dokumentera hennes bakgrund. Vem var Agnes, hur såg hennes familj och uppväxt ut? Vilka skolor hade hon gått i och vilka lärare och förebilder hade hon haft? Vilka nu levande släktingar finns det till henne, och har de något sparat som är av intresse för mig? Det var många frågor jag ville ha svar på. Jag ägnade större delen av året 2019 till efterforskningar kring dessa spörsmål. Agnes gifte sig aldrig och fick heller inga barn. Hon hade dock en bror och en syster. Brodern emigrerade till Brasilien, men bosatte sig snart i Argentina. Han dog där barnlös. Systern hette Valborg. Hon gifte sig och fick fyra barn. Av barnbarnen till Valborg var det främst en person som jag ville få kontakt med. Han var 73 år och bodde sedan 30 år i U.S.A. Han hade en del gamla album, men de fanns i hans sommarhus på Tjörn. Jag fick också tips om en 90-årig svärson till Valborg boende i Göteborg som länge varit intresserad av Sundberg-släkten. Sommaren 2019 träffar jag dem bägge två – en lyckträff för mig som släkt- och bygdeforskare. Jag gör även en del efterforskningar i Söderala och Mo socknar. Jag var till byarna Vansäter, Myskje, Söderala och Mobodarna. Här träffar jag tre släktingar till Agnes, två hembygdsforskare och en del andra personer, och från alla fick jag värdefulla bidrag. Information och uppgifter om Agnes Sundbergs skolor, lärare och tidigare arbetsplatser efterforskades och inhämtades genom besök vid Gävle kommunarkiv, Landsarkivet i Uppsala och Riksarkivet i Marieberg. I denna första del om Agnes Sundberg har jag sammanställt lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola. Det som nämns och omtalas har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten med bilder, dokument och faktamaterial. En liten bit av Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord. /Gunnar Bergman

Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Efter ett par intensiva år av efterforskningar lyckas jag uppbringa ett ganska omfattande och gediget källmaterial både om huvudpersonen själv och om Helsingegården och dess verksamhet. I en första del om Agnes Sundberg sammanställde jag lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola, åren 1884–1918. Boken publicerades i november 2023. Här kommer nu del 2 som en fortsättning. I denna del har jag sammanställt lite om Helsingegården de två första åren av verksamheten – om föreståndarinnan Agnes Sundberg, skolans styrelse, eleverna, lärarinnorna och gäster/besökare, gårdens upprustning, livet och rutiner på skolan – undervisningen, händelser i bygden, med mera, under sommar- och vinterkurserna I–IV som hölls 1918–20. Det som särpräglade Helsingegården från alla andra lanthushållsskolor som startat runt om i landet var just Agnes Sundberg i egen hög person. Hennes engagemang och intresse för skolan och eleverna var och är fortfarande enastående och helt unik. Detta insåg inte bara alla hennes elever och deras föräldrar, utan alla människor som kom i kontakt med henne. Underlaget för boken har inhämtats dels från Gävleborgs regionarkiv och Ljusdalbygdens museums arkiv, dels från en del släktingar till gamla elever och personal från nämnda kurser som tacksamt bidragit med dagboksanteckningar, brev och fotografier som i mer än hundra år sparats åt eftervärlden. Vidare har Helsingegårdens eget bevarade album för tidningsurklipp och Kungl. Bibliotekets tidningsarkiv använts för att dokumentera vad tidningarna skrev om verksamheten. Det som nämns och omtalas i boken har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten dels med ett rikligt bildmaterial som härrör från respektive kurs, dels dokument och faktamaterial. Ytterligare en liten bit av Järvsös, Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord. /Gunnar Bergman