Arn Magnusson – serie

Nådens år 1150 föds Arn Magnusson på Arnäs gård, belägen vid Vänerns strand några mil nordost om Skara. Han är son till Sigrid och Magnus, båda av urgamla stormannaätter och befryndade med både norska och svenska kungaätter. Detta är berättelsen om hur Arn, sedan han blivit moderlös, tas om hand av cisterciensermunkarna vid Varnhems kloster och av dem får den yppersta av sin tids andliga och världsliga bildning. Av den väldige broder Guilbert de Beaune lär han sig också hantera båge och svärd som en riddare utan fruktan och tadel. Ty cisterciensermunkarna har förstått att Arn nog inte är ämnad att bli en klosterbroder utan skulle kunna göra mera nytta som en Kristi stridsman och trons försvarare i Det heliga landet. Om dessa planer är emellertid Arn okunnig när han som 17-åring återvänder till fädernegården, där han ofrivilligt dras in i de pågående intrigerna mellan rivaliserande tronpretendenter i ett av maktstrider sönderslitet Sverige. Efter sin uppväxt i klostret möter han också för första gången kvinnan, lustan och kärleken; två flickor är föremål för hans låga - men de är systrar! Något som enligt Västgötalagen är ett brott som kräver strängaste straff. Så vid 19 års ålder döms Arn för sin kärleks skull av kyrkan till botgöring som tempelriddare i Det heliga landet. Vägen till Jerusalem är anträdd. Vägen till Jerusalem är första delen i en trilogi från korstågstiden. Det är en storartad historisk roman med kraft och must och episk bredd som tål att jämföras med de klassiska föregångarna i genren. Och det är en magnifik återkomst av en Jan Guillou som demonstrerar en imponerande berättarglädje. Jan Guillou är född 1944. Han debuterade som författare med romanen Om kriget kommer 1971 och har sedan dess utgivit över tjugo böcker. De tio romanerna om Carl Hamilton har slagit upplagerekord i Sverige och sålt i sammanlagt ca 5 miljoner exemplar. Jan Guillou har varit verksam som journalist i tidningar, tidskrifter och TV sedan 1966 samt skrivit pjäser för scen och TV.

Tempelriddaren är den spännande fortsättningen på Vägen till Jerusalem. Arn är 27 år och redan en ärrad veteran bland korsfararna i Det heliga landet. Mycket har han hunnit lära sig under de tio år som gått sedan han red bort från Arnäs i Västergötland för sin tjugoåriga botgöringstjänst i Palestina. Den trosvissa övertygelse om uppdragets rättfärdighet som den 17-årige rekryten hade vid sin ankomst till korsfararriket har fått sig många törnar. Och nu, som borgherre i garnisonen i Gaza och med uppdraget att upprätthålla lag och ordning i trakten, får han allt oftare erfara att han har mera besvär med de nyanlända korsfararna – som antingen styrs av överdrivet kristet nit eller alltför ohöljd plundringslust – än med landets luttrade urinvånare. Hemma i Sverige har under tiden Cecilia, Arns ungdomskärlek som till straff för deras älskog sattes i det stränga Gudhems kloster, fött deras barn, en gosse som växer upp hos Arns farbror Birger Brosa. Cecilia ber om undret att Arn måtte komma åter, och även Birger som manövrerar slugt i de svenska maktstriderna hoppas på Arns återkomst. Jan Guillou är född 1944. Han debuterade som författare med romanen Om kriget kommer 1971 och har sedan dess utgivit över tjugo böcker. De tio romanerna om Carl Hamilton har slagit upplagerekord i Sverige och sålt i sammanlagt ca 5 miljoner exemplar. Jan Guillou har varit verksam som journalist i tidningar, tidskrifter och TV sedan 1966 samt skrivit pjäser för scen och TV.

Året är 1192 när Arn Magnusson efter tjugo års botgöringstjänst återvänder till Västra Götaland. Där råder tillfällig fred i väntan på det stora avgörandet. Arn är en av många tusen förlorare i det Heliga Landet. Med sig hem för han kunskap och invandrare som blir förutsättningen för en helt ny tid över hela Europa, och som av det lilla bondelandet Västra Götaland skapar det nya konungariket Sverige. Men riddare Arn och hans älskade Cecilia, som nu sköter all ekonomi och handel på Riseberga kloster, riskerar att störta landet i kaos och krig eftersom de båda är förvissade om att kärleken är större än politiken. Riket vid vägens slut är den tredje och avslutande delen i Jan Guillous berättelse om Arn Magnusson och Cecilia Algotsdotter och Sveriges tillkomst vid slutet av 1100-talet. Jan Guillou är född 1944. Han debuterade som författare med romanen Om kriget kommer 1971 och har sedan dess utgivit över tjugo böcker. De tio romanerna om Carl Hamilton har slagit upplagerekord i Sverige och sålt i sammanlagt ca 5 miljoner exemplar. Jan Guillou har varit verksam som journalist i tidningar, tidskrifter och TV sedan 1966 samt skrivit pjäser för scen och TV.

Nådens år 1150 föds Arn Magnusson på Arnäs gård vid Vänerns strand. Han växer upp hos munkarna i Varnhems kloster och får den yppersta av sin tids andliga och världsliga bildning. Han lär sig också hantera svärd och båge. Ty munkarna i Varnhem har förstått att Arn nog inte är ämnad att bli en klosterbroder utan bättre lämpad som en Kristi stridsman och tempelriddare i det Heliga Landet. När Arn som 17-åring lämnar klostret dras han in i de pågående intrigerna mellan rivaliserande tronpretendenter. Och han döms till tjugo års botgöring för sin kärlek till den ljuva Cecilia. Vägen till Jerusalem är anträdd... Vägen till Jerusalem är den första delen i Jan Guillous trilogi om Arn Magnusson och Cecilia Algotsdotter och Sveriges tillkomst vid slutet av 1100-talet.

Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Men med en hänsynslöshet som till och med skrämde hans samtid krossade Birger Magnusson maffiaväldet för all framtid. Och de lagar han stiftade om hemfrid, kyrkofrid och kvinnofrid blev rikets norm för 600 år framåt. Historien känner honom som Birger jarl, Stockholms grundare och Sveriges skapare. Men sagan om Birger är mycket större än så. Arn Magnusson må ha varit ett helgon. Det var sannerligen inte Birger. Men han var en segrare som inte vek undan för moraliska eller praktiska hinder på sin väg från yngling i Västra Götaland till riksbyggare. Arvet efter Arn är en vacker och blodig riddarsaga där marken skälver under dundrande hästhovar och skummet yr om korsfararnas fartygsbogar på väg österut. Det är också berättelsen om förlorad kärlek som en del av maktens höga pris. Detta är en fristående fortsättning på Jan Guillous trilogi om riddare Arn Magnusson. Trilogin har på bara några år sålt i över 1 miljon exemplar i Sverige. Böckerna är under utgivning i de nordiska länderna samt i Holland, Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien och England.

Nådens år 1177. Arn Magnusson har hunnit bli 27 år och är redan en ärrad veteran bland korsfararna i det Heliga Landet. Mycket har hänt under de tio år som gått sedan han förvisades från Arnäs i Västergötland efter den förbjudna förbindelsen med sin älskade Cecilia. Nu sitter han som borgherre i garnisonen i Gaza med uppdrag att hålla lag och ordning i trakten. Under tiden avtjänar Cecilia sitt straff i Gudhems kloster. Innanför klostermurarna härskar den stränga Moder Rikissa och utanför pågår ännu den blodiga maktstriden mellan de sverkerska och erikska ätterna. Cecilia ber dagligen i sina många böner om undret att Arn måtte komma åter. Tempelriddaren är den andra delen i Jan Guillous trilogi om Arn Magnusson och Cecilia Algotsdotter och Sveriges tillkomst vid slutet av 1100-talet.

Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Men med en hänsynslöshet som till och med skrämde hans samtid krossade Birger Magnusson maffiaväldet för all framtid. Och de lagar han stiftade om hemfrid, kyrkofrid och kvinnofrid blev rikets norm för 600 år framåt. Historien känner honom som Birger jarl, Stockholms grundare och Sveriges skapare. Men sagan om Birger är mycket större än så. Arn Magnusson må ha varit ett helgon. Det var sannerligen inte Birger. Men han var en segrare som inte vek undan för moraliska eller praktiska hinder på sin väg från yngling i Västra Götaland till riksbyggare. Arvet efter Arn är en vacker och blodig riddarsaga där marken skälver under dundrande hästhovar och skummet yr om korsfararnas fartygsbogar på väg österut. Det är också berättelsen om förlorad kärlek som en del av maktens höga pris. Detta är en fristående fortsättning på Jan Guillous trilogi om riddare Arn Magnusson. Trilogin har på bara några år sålt i över 1 miljon exemplar i Sverige. Böckerna är under utgivning i de nordiska länderna samt i Holland, Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien och England.

Året är 1192 när Arn Magnusson efter tjugo års botgöringstjänst återvänder till Västra Götaland. Där råder tillfällig fred i väntan på det stora avgörandet. Arn är en av många tusen förlorare i det Heliga Landet. Med sig hem för han kunskap och invandrare som blir förutsättningen för en helt ny tid över hela Europa, och som av det lilla bondelandet Västra Götaland skapar det nya konungariket Sverige. Men riddare Arn och hans älskade Cecilia, som nu sköter all ekonomi och handel på Riseberga kloster, riskerar att störta landet i kaos och krig eftersom de båda är förvissade om att kärleken är större än politiken. Riket vid vägens slut är den tredje och avslutande delen i Jan Guillous berättelse om Arn Magnusson och Cecilia Algotsdotter och Sveriges tillkomst vid slutet av 1100-talet. Jan Guillou är född 1944. Han debuterade som författare med romanen Om kriget kommer 1971 och har sedan dess utgivit över tjugo böcker. De tio romanerna om Carl Hamilton har slagit upplagerekord i Sverige och sålt i sammanlagt ca 5 miljoner exemplar. Jan Guillou har varit verksam som journalist i tidningar, tidskrifter och TV sedan 1966 samt skrivit pjäser för scen och TV.