Bachelard – serie

Lågan av ett ljus (1961) är en bok om dagdrömmeri. Inför lågan förmår människan drömma, den lockar henne att fantisera och ger såväl bilder som minnen. Det blev Bachelards sista bok och i det ett slags avslut på hans tänkande som antyder att människan själv förmår att skapa sin värld och att hennes främsta egenskap inte är förnuftet utan fantasin. Boken har ett nyskrivet förord av Jenny Helin.

Gaston Bachelard (1884.1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.

Vattnet och drömmarna (1942) är den första av Bachelards elementpoetologiska studier. »Det var nära vattnet som jag först förstod att dagdrömmeri är ett utflödets universum « säger han själv. Uppvuxen i det flod- och vatten­rika Champagne är detta kanske Bachelards mest personliga medidation över elementen. Spänningen mellan vattnets yta och djup, dess transformativa kraft och närheten till döden undersöks filosofiskt genom poetiska exempel. Boken har ett nyskrivet förord av Daniel Pedersen.

Gaston Bachelard (1884-1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierade vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier litteratur och särskilt åt det sätt som de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.

Rummets poetik (1957) kan läsas som en fortsättning på Bachelards undersökningar av de fyra elementen. Här inbjuds läsaren att undersöka världen utifrån en rad litterära bilder. Hur bebor man världen genom fantasin och hur utröner man rummets poetiska spatialitet är frågor som ställs. Svaren öppnar för nya filosofiska perspektiv, både på vår omvärld och hur vi förhåller oss till den. Boken har ett nyskrivet förord av Monika Kostera.

Gaston Bachelard (1884 1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.

Luften och drömmandet (1942) har undertiteln »Essä över föreställningen om rörelse«. Här fortsätter Bachelard sitt utforskande om elementens betydelse för den mänskliga fantasin. Den transparanta luften föder inte bara drömmen om att flyga, den blottar också himlen ovan och utgör en ogripbar höjd, en osynlig utsträckning. Boken har ett nyskrivet förord av Mathilda Dahl.

Gaston Bachelard (1884-1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.

Eldens psykoanalys (1949) är en studie av en kraft som fascinerat mänskligheten. Elden undersöks som mytisk kraft, rent vetenskapligt och som känsla. Vad är det med elden som tänder den mänskliga fantasin? Genom boken låter filosofen elden lysa upp det undermedvetna och läsaren får resa in i ett kollektivt psyke. Elden är grundläggande för människan och har format henne till den hon är idag. Boken har ett nyskrivet förord av Monika Kostera.

Gaston Bachelard (1884-1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.

Jorden och drömmerier om vila (1948) är en av Bachelards studier om fantasins materia och fantasin om materien. Här analyserar han drömmarna och psykologin bakom dessa krafter, eller som han själv formulerar det: »Det är dessa det absoluta omedvetnas värden som har väglett oss i sökandet efter det underjordiska livet som för så många människor är den idealiska vilan.« Boken har ett nyskrivet efterord av Pierre Guillet de Monthoux.

Gaston Bachelard (1884-1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierade vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier litteratur och särskilt åt det sätt som de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.