Brå rapport 2021 – serie

Brå har kartlagt vilka hinder för informationsdelning som polis, socialtjänst och andra aktörer identifierat i brottsförebyggande arbete kring i första hand barn och unga. I rapporten undersöks även kännedom och tillämpning av sekretesslagstiftning, vilka behov aktörerna har samt vilka förändringar som efterfrågas. Rapporten granskar även hur en sekretessbrytande bestämmelse som infördes 2013 har tillämpats. Den tillåter att socialtjänsten under vissa förutsättningar får lämna uppgifter om enskilda som inte fyllt 21 år till Polismyndigheten i brottsförebyggande syfte.

Hur yttrar sig hatbrott mot muslimer? Den frågan blir allt viktigare att besvara, i takt med en ökad rapportering om rasistiska och islamofobiska idéströmningar och hatbrott, både i Sverige och runt om i Europa. Det har desto större aktualitet ju fler personer i Sverige som är muslimer och ju fler som därmed kan utsättas för fördomar, diskriminering och hatbrott till följd av sin religiösa tro.

I denna rapport beskrivs de islamofobiska hatbrottens karaktär, var de begås och mot vem, samt vilka konsekvenser som dessa handlingar har för de utsatta. Rapporten belyser också ickebrottsliga uttryck för islamofobi, i form av negativa föreställningar och attityder som finns mot islam och muslimer.

Rapporten riktar sig främst till regeringen, men även till rättsväsendets aktörer och till dig som vill veta mer om islamofobins uttryck i Sverige. Rapporten visar på bredden i de islamofobiska uttrycken och utgör ett kunskapsunderlag för att kunna arbeta vidare med förebyggande åtgärder mot hatbrott, diskriminering och andra kränkningar som drabbar muslimer

Strategiska brott är ett begrepp som används för de brott i ungdomars första lagföring som starkast indikerar att de kommer att fortsätta på en högaktivt kriminell bana. Brå har undersökt vilka dessa brott är genom att studera ungdomars debutlagföringar under 2010-talet.

I denna rapport görs också en särskild uppföljning av den mest högaktiva gruppen från en tidigare studie. Rapporten innehåller även en sammanställning av forskningsresultat om faktorer som kan göra det lättare respektive svårare för brottsaktiva personer att sluta begå brott.

Begreppet terrorfinansiering kan föra tankarna till konfliktdrabbade länder långt borta, men i själva verket planeras, finansieras och genomförs terrordåd även i Sverige och andra europeiska länder. Dessutom samlas pengar ihop i Sverige, för att skickas till terroristorganisationer utomlands. Ändå finns det till dags dato få svenska domar avseende finansiering av terrorism. Rapporten beskriver hur arbetet mot finansiering av terrorism går till i Sverige. Vi börjar hos så kallade verksamhetsutövare (företag inom bank- och försäkringsbranschen samt kredit- och betaltjänster) som rapporterar misstänkta transaktioner, fortsätter med brottsutredningar enligt finansieringslagen och analyserar andra möjliga åtgärder, oftast olika slags administrativa åtgärder som vidtas av förvaltningsmyndigheter.

2019 inrättade Polismyndigheten i Stockholm Nord en särskild utredningsenhet, Sexualbrottsgruppen, som enbart handlägger våldtäkt samt försök till våldtäkt. Syftet med gruppen är att: