Emil i Lönneberga - Ljudsagor! – serie

Det vankas stort kalas i Katthult! Febril aktivitet råder för att få allt i ordning inför gästernas ankomst men just när Emils pappa ska hissa flaggan kommer Alfred springande och ropar “Kon kalvar, kon kalvar!”. Istället tar sig Emil an att hissa flagg.. Men det är inte svenska flaggan som vajar där i toppen när gästerna anländer, det är ju lilla Ida!

Ny inläsning av Emil i Lönneberga med stämningsfull ljudläggning!

Lilla Ida vill också sitta i snickerboa, som Emil. Men då måste hon förstås göra ett hyss. “Jag ska försöka hitta på ett”, säger hon till Emil. Men hyss tänker man inte ut – di bare blir. Något som både Krösa-Maja och Halta Lottas ägg snart kommer bli varse.

Ny inläsning av Emil i Lönneberga med stämningsfull ljudläggning!

Stackars Emil! Egentligen var han en snäll liten gosse. Men ändå var det så att ingen gjorde så många hyss som han. “Hyss tänker man inte ut – di bare blir”, som han så vist sa till sin lillasyster Ida en gång. Precis så var det när han fastnade med huvudet i soppskålen. Han tänkte ju bara slicka i sig de sista dropparna av den goda köttsoppan!

Ny inläsning av Emil i Lönneberga med stämningsfull ljudläggning!

Lina, som var piga i Katthult, hade sån tandvärk. “Du får väl gå till Sme-Pelle”, sa Alfred. Sme-Pelle, det var smeden det. Han brukade dra ut tänder med sin stora förskräckliga tång.

“Hur mycket tar han för att dra ut en tand?” frågade Lina. “Femti öre i timmen”, sa Alfred.

Men då sa Emil:

“Jag tror nog att jag kan få ut tanden både billigare och fortare. Jag vet sättet.”

Ny inläsning av Emil i Lönneberga med stämningsfull ljudläggning!