Filosofi i den klassiska världen är första delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här berättar han om den västerländska filosofins gryning på grekiskt område under 500-talet f.Kr., med början i försokratikernas storslagna naturteorier. De följs på 400-talet av sofisterna och Sokrates, vars ifrågasättanden av rådande normer och kunskapsanspråk bildar bakgrunden till Platons mångskiftande dialoger från 300-talet, där han utvecklar sin lära om ideala former. Perioden avslutas med Aristoteles, Platons främste student och kritiker, som ger filosofin en ny vinkling och ett nytt arbetssätt med sina vetenskapliga avhandlingar och sitt empiriskt inriktade tänkande. 

Under denna korta tidsrymd läggs grunderna till de flesta teman och frågeställningar som behandlats inom filosofin sedan dess, från metafysik och kunskapsteori, logik och språkfilosofi till etik och politisk filosofi, samtidigt som konturerna till senare tiders vetenskaper avtecknar sig, alltifrån matematik till biologi och medicin. Med de skolor som Platon och Aristoteles inrättade, Akademin respektive Lykeion, bildas också en modell för filosofiska och vetenskapliga forskningsgemenskaper, under resten av antiken liksom i senare tider.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Filosofi i medeltidens värld är fjärde delen i Peter Adamson bokserie En filosofihistoria utan luckor . Medeltiden har ofta behandlats som en dunkel parentes i filosofins historia, men Peter Adamson visar att den är en lång och innehållsrik period, från 800-talets karolingiska renässans fram till 1400-talet, när det är dags för nästa renässans. Under medeltiden utforskas filosofins alla områden på djupet, från metafysik, logik och kunskapsteori till etiskt och politiskt tänkande, med utveckling av originella idéer och argument. 

Här finns välkända namn som Pierre Abélard, Thomas av Aquino och William Ockham, vilka tillsammans med otaliga anonyma tänkare lämnat efter sig en stor mängd texter där filosofi och religion ofta går hand i hand, utan att förnuftet någonsin helt underkastas teologins doktriner. I Adamson framställning möter vi dock inte bara universitetens skolmän utan också mystiker och skönlitterära författare, såväl kvinnliga som manliga, vilka prövar nya tankemöjligheter på folkspråket och utmanar både skolastikens och kyrkans läror och traditioner. Medeltidens filosofi står för en avgörande förmedling av det västerländska tänkandets arv från antiken till den moderna tiden, ofta med föregripande av senare idéer inom filosofi och vetenskap.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och har publicerat ett flertal böcker och artiklar om medeltidens filosofi.

Filosofi i den hellenistiska och romerska världen är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid.

Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. 

Filosofi i det gamla Indiens värld ger en bred överblick av tänkandet på den indiska subkontinenten, och presenterar en mångfald olika tankeskolor, i vilka religiösa och filosofiska strävanden oupplösligen sammanflätas. Utgångspunkten är hinduismen och den brahminska kulturen, med dess inriktning på förståelse av jagets natur och uttolkning av de gamla Vedaskrifterna. Den har givit oss förklarande texter som Upanishaderna men även det litterära eposet Mahabharata med dess mest berömda avsnitt Bhagavadgita. Buddhismen och jainismen växer fram som reaktioner på denna tradition, men delar samtidigt dess syn på filosofin som i första hand ett sätt att leva. För Buddha handlar det om att följa icke-jagets väg för att utsläcka begäret och uppnå befrielse från lidande (nirvana), för jainismen om praktiserandet av icke-våld (ahimsa) för att frigöras från karma och därmed undgå återfödelse.

Den senare utvecklingen yttrar sig i en enormt rik litteratur på sanskrit, pali och andra språk. Med tiden ser vi en ökad fokusering på kunskapsteori och metafysik, språk och logik, men även på frågor om medvetandets och jagets existens och natur. Tanken på filosofins betydelse för livet går dock aldrig förlorad, och vi finner även praktiskt inriktade discipliner som yoga och tantra tillsammans med ayurvedisk medicin och en på dramatiken inriktad estetik.

Boken ingår i serien "Filosofihistoria utan luckor" men kan även läsas självständigt. Någon liknande översikt över indisk filosofi har aldrig funnits på svenska.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker. Denna del av "Filosofihistoria utan luckor" är skriven tillsammans med Jonardon Ganeri, professor vid Torontos universitet och specialist på sydasiatisk filosofi.

Filosofi i den klassiska världen är första delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här berättar han om den västerländska filosofins gryning på grekiskt område under 500-talet f.Kr., med början i försokratikernas storslagna naturteorier. De följs på 400-talet av sofisterna och Sokrates, vars ifrågasättanden av rådande normer och kunskapsanspråk bildar bakgrunden till Platons mångskiftande dialoger från 300-talet, där han utvecklar sin lära om ideala former. Perioden avslutas med Aristoteles, Platons främste student och kritiker, som ger filosofin en ny vinkling och ett nytt arbetssätt med sina vetenskapliga avhandlingar och sitt empiriskt inriktade tänkande. 

Under denna korta tidsrymd läggs grunderna till de flesta teman och frågeställningar som behandlats inom filosofin sedan dess, från metafysik och kunskapsteori, logik och språkfilosofi till etik och politisk filosofi, samtidigt som konturerna till senare tiders vetenskaper avtecknar sig, alltifrån matematik till biologi och medicin. Med de skolor som Platon och Aristoteles inrättade, Akademin respektive Lykeion, bildas också en modell för filosofiska och vetenskapliga forskningsgemenskaper, under resten av antiken liksom i senare tider.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Filosofi i medeltidens värld är fjärde delen i Peter Adamson bokserie En filosofihistoria utan luckor . Medeltiden har ofta behandlats som en dunkel parentes i filosofins historia, men Peter Adamson visar att den är en lång och innehållsrik period, från 800-talets karolingiska renässans fram till 1400-talet, när det är dags för nästa renässans. Under medeltiden utforskas filosofins alla områden på djupet, från metafysik, logik och kunskapsteori till etiskt och politiskt tänkande, med utveckling av originella idéer och argument. 

Här finns välkända namn som Pierre Abélard, Thomas av Aquino och William Ockham, vilka tillsammans med otaliga anonyma tänkare lämnat efter sig en stor mängd texter där filosofi och religion ofta går hand i hand, utan att förnuftet någonsin helt underkastas teologins doktriner. I Adamson framställning möter vi dock inte bara universitetens skolmän utan också mystiker och skönlitterära författare, såväl kvinnliga som manliga, vilka prövar nya tankemöjligheter på folkspråket och utmanar både skolastikens och kyrkans läror och traditioner. Medeltidens filosofi står för en avgörande förmedling av det västerländska tänkandets arv från antiken till den moderna tiden, ofta med föregripande av senare idéer inom filosofi och vetenskap.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och har publicerat ett flertal böcker och artiklar om medeltidens filosofi.

Filosofi i den hellenistiska och romerska världen är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid.

Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. 

Filosofi i det gamla Indiens värld ger en bred överblick av tänkandet på den indiska subkontinenten, och presenterar en mångfald olika tankeskolor, i vilka religiösa och filosofiska strävanden oupplösligen sammanflätas. Utgångspunkten är hinduismen och den brahminska kulturen, med dess inriktning på förståelse av jagets natur och uttolkning av de gamla Vedaskrifterna. Den har givit oss förklarande texter som Upanishaderna men även det litterära eposet Mahabharata med dess mest berömda avsnitt Bhagavadgita. Buddhismen och jainismen växer fram som reaktioner på denna tradition, men delar samtidigt dess syn på filosofin som i första hand ett sätt att leva. För Buddha handlar det om att följa icke-jagets väg för att utsläcka begäret och uppnå befrielse från lidande (nirvana), för jainismen om praktiserandet av icke-våld (ahimsa) för att frigöras från karma och därmed undgå återfödelse.

Den senare utvecklingen yttrar sig i en enormt rik litteratur på sanskrit, pali och andra språk. Med tiden ser vi en ökad fokusering på kunskapsteori och metafysik, språk och logik, men även på frågor om medvetandets och jagets existens och natur. Tanken på filosofins betydelse för livet går dock aldrig förlorad, och vi finner även praktiskt inriktade discipliner som yoga och tantra tillsammans med ayurvedisk medicin och en på dramatiken inriktad estetik.

Boken ingår i serien "Filosofihistoria utan luckor" men kan även läsas självständigt. Någon liknande översikt över indisk filosofi har aldrig funnits på svenska.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker. Denna del av "Filosofihistoria utan luckor" är skriven tillsammans med Jonardon Ganeri, professor vid Torontos universitet och specialist på sydasiatisk filosofi.