Per Albins väg in i arbetarrörelsen gick inte direkt via de fackliga och politiska organisationerna. Istället blev det Verdandi och kooperationen som blev Per Albins första kontakt med den organiserade arbetarrörelsen. Alkoholkonsumtionen inom arbetarklassen var ju vid sekelskiftet inte hälsosam, men den borgerliga nykterhetsrörelsen kändes inte som ett alternativ för den som behövde gemenskap och stöd. IOGT krävde bland annat en kristlig trosbekännelse som villkor för medlemskap. Som en reaktion mot detta bildade arbetarrörelsen Verdandi. Per Albins aktivitet i Verdandi och kooperationen, som ledde vidare till ett engagemang i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen 1902, gjorde också att Per Albin började funder kring sin yrkeskårs organisering. Det ligger i sakens natur att jag under min tid som handelsanställd var intresserad för kårens arbets- och levnadsförhållanden. Själv hade jag ordentlig känning av både den långa arbetsdagen och den magra lönen efter fem år i bod hade jag inte hunnit längre i lönestegen än till 55 kronor i månaden, och då var jag ändå det bäst avlönade av biträdena! Både detta och mitt allmänna intresse för arbetarnas organisering ledde till försök från min sida att organisera kontors- och handelsbiträdena i Malmö efter moderna fackförenings-principer. Den 28 juli 1904 tar Per Albin initiativ till en kallelse till de handelsanställda genom en annons i tidningen Arbetet att tre dagar senare träffas för att diskutera facklig organisering. Många luckor finns och det tarvas tusenden att fylla dem. En av de största skola vi, handelns proletariat, fylla, vi som skilja oss från övriga proletärer uteslutande därigenom, att våra löner äro lägre och vår arbetstid längre än andras." Det var väl ingen enorm rusning, men en av de som sett kallelsen och dök upp var Gustav Möller, som senare skulle bli socialdemokratisk socialminister 1924-26, 1932-38 och som skulle bli något av Per Albins vapendragare genom åren. De sex artiklar som återges här är de fackliga artiklar som Per Albin Hansson skrev under 1904, då han endast var 19-20 år gammal och hade börjat sitt fackliga arbete i Malmö. Den första fackliga artikeln är dock ifrån Fram, det socialdemokratiska ungdomsförbundets organ, som troligen är den tidigaste artikeln man kan hitta över huvud taget av Per Albin. Därefter följer fem artiklar från Stockholms handelsfackliga publikationer; en från Handelsarbetaren och fyra från Mercurius. Dessa har legat gömda långt in i arkiven och kanske inte lästs på över hundra år. Det är synd, för de ger en inblick i personen; den unge Per Albin Hansson, pionjärarbetet att skapa en facklig organisation för handelsanställda och de är målande, polemiska, ibland bombastiska och faktiskt roliga.

Per Albins väg in i arbetarrörelsen gick inte direkt via de fackliga och politiska organisationerna. Istället blev det Verdandi och kooperationen som blev Per Albins första kontakt med den organiserade arbetarrörelsen. Alkoholkonsumtionen inom arbetarklassen var ju vid sekelskiftet inte hälsosam, men den borgerliga nykterhetsrörelsen kändes inte som ett alternativ för den som behövde gemenskap och stöd. IOGT krävde bland annat en kristlig trosbekännelse som villkor för medlemskap. Som en reaktion mot detta bildade arbetarrörelsen Verdandi. Per Albins aktivitet i Verdandi och kooperationen, som ledde vidare till ett engagemang i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen 1902, gjorde också att Per Albin började funder kring sin yrkeskårs organisering. Det ligger i sakens natur att jag under min tid som handelsanställd var intresserad för kårens arbets- och levnadsförhållanden. Själv hade jag ordentlig känning av både den långa arbetsdagen och den magra lönen efter fem år i bod hade jag inte hunnit längre i lönestegen än till 55 kronor i månaden, och då var jag ändå det bäst avlönade av biträdena! Både detta och mitt allmänna intresse för arbetarnas organisering ledde till försök från min sida att organisera kontors- och handelsbiträdena i Malmö efter moderna fackförenings-principer. Den 28 juli 1904 tar Per Albin initiativ till en kallelse till de handelsanställda genom en annons i tidningen Arbetet att tre dagar senare träffas för att diskutera facklig organisering. Många luckor finns och det tarvas tusenden att fylla dem. En av de största skola vi, handelns proletariat, fylla, vi som skilja oss från övriga proletärer uteslutande därigenom, att våra löner äro lägre och vår arbetstid längre än andras." Det var väl ingen enorm rusning, men en av de som sett kallelsen och dök upp var Gustav Möller, som senare skulle bli socialdemokratisk socialminister 1924-26, 1932-38 och som skulle bli något av Per Albins vapendragare genom åren. De sex artiklar som återges här är de fackliga artiklar som Per Albin Hansson skrev under 1904, då han endast var 19-20 år gammal och hade börjat sitt fackliga arbete i Malmö. Den första fackliga artikeln är dock ifrån Fram, det socialdemokratiska ungdomsförbundets organ, som troligen är den tidigaste artikeln man kan hitta över huvud taget av Per Albin. Därefter följer fem artiklar från Stockholms handelsfackliga publikationer; en från Handelsarbetaren och fyra från Mercurius. Dessa har legat gömda långt in i arkiven och kanske inte lästs på över hundra år. Det är synd, för de ger en inblick i personen; den unge Per Albin Hansson, pionjärarbetet att skapa en facklig organisation för handelsanställda och de är målande, polemiska, ibland bombastiska och faktiskt roliga.