Gotländskt arkiv – serie

Vad tänker du på när du hör ordet viking? Kanske är det plundringståg, långskepp och rasande nordmän? Visst, men mer då? Alla var inte våldsamma krigare, framför allt inte hela tiden. Neil Price skriver i sin inledning att ”det är väsentligt att förstå att människorna på vikingatiden - och givetvis överlag i det förflutna - var individer precis lika komplexa och varierade som vi själva”. Det är detta vi vill lyfta fram i boken du håller i din hand, vilken hänger tätt ihop med Gotlands Museums utställning om Gotlands vikingar - Midgård. Inom nordisk mytologi var Midgård människornas värld, och naturen var besjälad. Vi vill i denna bok undersöka och lyfta fram hur det var att vara människa på vikingatiden. Det var en tid när världen öppnade sig, som Ted Hesselbom och Anna Lihammer beskriver: ”Med resorna följde tankar, influenser och innovationer som förändrade världen för alltid både hemma och borta.” Följ med på en resa tillbaka i tiden. Kanske upptäcker du något om dig själv!

I "Spåren av det förflutna – centrala arkeologiska platser på Gotland" presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang. Läs om bland annat slaget på Fjäle myr, om Alltinget i Roma och om en Tunagård utanför Visby.

Målning omslag av Kurt Ullberger.

Säg den som inte är intresserad av mat, alla ska vi ju äta. I Bordet är dukat – Mat med tradition på Gotland berättas om traditioner kring mat på Gotland med nedslag i olika århundraden. Läs om livet på en gotländsk gård runt 1930–40, om vad som stod på bordet i Visby till fest och vardag under 1700–1800-talen och om hur skaffare, Gotlands speciella festfixare, ordnade med servering och spex under bröllop och andra högtider. Vi ser oss också omkring i nutiden och undersöker hur äldre traditioner och matvanor uppdateras till vår tids smak. Detta och mycket mer finns på menyn och för den som själv vill smaka finns spännande recept att provlaga. Låt dig väl smaka!

Carl von Linné företog inte själv några forskningsresor i utlandet. Det överlät han åt sina lärjungar. Däremot gjorde han ett antal resor i sitt eget land på uppdrag av Rikets Ständer. Syftet var att inventera och kartlägga fäderneslandets naturresurser. En av dessa resor gick till Gotland. Sommaren 1741 red han tillsammans med sina följeslagare, »sex unga herrar«, under tre veckor runt ön med start och mål i Visby. Under färden gjordes en mängd upptäckter och iakttagelser som varje kväll efter Linnés diktamen skrevs ned i en dagbok. Den blev senare underlag till den tryckta reseberättelsen.Länsmuseet på Gotland uppmärksammar och hyllar 300-årsminnet av Linnés födelse med denna volym av årsboken Gotländskt Arkiv. Här presenterar ett antal linnékännare sina rön med fokus på den gotländska resan. Författarnas kunskaper i botanik, zoologi, geologi och historia samt en mängd citat ur dagboken och andra tryckta skrifter ger spännande läsning.

Gotländskt Arkiv 2010 innehåller 13 artiklar i blandade kulturhistoriska ämnen. Här kan vi läsa om vikingarna som filade fåror på sina tänder, om tjuvmjölkerskor i kyrkorna, om mystiska runinskrifter, om Visborgs kungsladugårds historia från dansk slottsladugård till svenskt militärboställe och regementsområde, om den otroligt sega grodan som kom fram levande ur sandstenen i Burgsvik och mycket mera.

Gotland’s picture stones have long evoked people’s fascination, whether this has been prompted by an interest in life in Scandinavia in the first millennium or an appreciation of the beauty of the stones. The Gotlandic picture stones offer glimpses into an enigmatic world, plentifully endowed with imagery, but they also arouse our curiosity. What was the purpose and significance of the picture stones in the world of their creators, and what underlying messages nestle beneath their imagery and broader context? As a step towards elucidating some of the points at issue and gaining an insight into current research, the Runic Research Group at the Swedish National Heritage Board, in cooperation with Gotland Museum, arranged an international interdisciplinary symposium in 2011, the first symposium ever to focus exclusively on Gotland’s picture stones. The articles presented in this publication are based on the lectures delivered at that symposium.

I antologin "Kyrka och tro på medeltidens Gotland" möter vi en viktig faktor i de medeltida gotlänningarnas liv - religionen. Krig och missväxt lurade runt hörnet, medelåldern var låg och barnadödligheten skyhög. I en tid då tillvaron tycktes osäker och skrämmande kunde religionen vara en tillflykt och bistå med förklaringar. Men religionen gav inte bara tröst och sammanhang, den var också en källa till glädje, fest och, inte minst, vila från vardagens slit. Om detta och mycket annat kan man läsa i bokens femton lika intressanta som välskrivna artiklar.

Glas - detta mångfasetterade material - har i flera tusen år spelat en central roll i människans liv. I hyttor och verkstäder har de blåsts och ringlats, pressats och gjutits, slipats och graverats. Glasmassan har sedan i sin förädlade form kunnat sprida lyst och skålas i, spegla och krossas. Och inte minst, skydda oss mot väder och vind i form av fönster. Gotländskt Arkiv Glas - Från järnåldersskärva till nutida konstglas tar sig i år an glaset ur en rad spännande perspektiv i en rikt och vackert illustrerad bok med såväl nytagna fotografier som arkivbilder. I femton artiklar belyser välrenommerade skribenter, antikvarier och forskare olika aspekter av glas, på ett eller annat sätt kopplat till Gotland. Från jordfynd till fönster i kyrka och bostad, via bordets glas och speglar till glas som konstnärligt uttrycksmedel visar författarna på materialets spännvidd.

I över tusen år har Visby varit en mötesplats för människor från när och fjärran. Olika kulturer har influerat staden som genom sekler vuxit fram till vad den är i dag – en levande världsarvsstad. För 20 år sedan blev Visby utnämnt till Världsarvet Hansestaden Visby. Vad innebär det då att vara ett världsarv, hur gick processen till och hur har världsarvsstatus och exklusivitet påverkat Visbys och Gotlands utveckling? Det är några frågor vi vill besvara i Visby Världsarvsstad. 16 författare med olika kompetens och erfarenheter ger i boken sin personliga bild av Visby. Genom deras röster ger vi en inblick i stadens historia och förmedlar hur Visby utvecklats, samtidigt som vi undersöker hur det är att leva och bo i ett världsarv. Vi berättar om hur livet gestaltade sig för kvinnorna under 1800-talet och lyfter fram nya forskningsresultat rörande den medeltida hamnen. Vad är egentligen ett världsarv? Det är viktigt att vända och vrida på begreppet för att se vad det står för i ett större perspektiv. Vi följer den spännande vägen till bevarande och världsarvsutnämning. Flera berättelser ger oss en påminnelse om hur mycket arbete och slit som lades ner både inom det gotländska samhället och i internationella sammanhang för att nå fram till världsarvsstatus. Intresset för ruinerna väcktes redan i början av 1800-talet och faktum är att ett bevarandearbete bedrivits ända sen dess, även om begreppet levande innerstad kom senare. Utan muren hade det inte blivit något världsarv. Vi följer historien med muren som utgångspunkt. Ringmuren och ruinerna är det som drar mest turister och berör besökare. Med muren skapas en tydlig gräns mot omvärlden vilket medför gemenskap innanför, men också utanförskap för de på andra sidan, både nu och historiskt. Intervjuer med företagare och verksamma inom besöksnäringen visar på både möjligheter och begränsningar. Klart är att stoltheten över Visby är tydlig oavsett världsarvsstämpel eller ej. För att vara en småstad avundas säkert många Visbys utbud och bredd också vad gäller restauranger, hotell och butiker – oberoende av årstid. Det finns gott om uppfattningar kring befolknings- och bebyggelseutveckling i staden innanför murarna. Vi har tagit fram statistik som borde vara ett intressant underlag att arbeta vidare med. Fotograf Sara Appelgrens nytagna bilder fångar Visbys finstämda färgskala, gatunätet med smala gränder och kastar nytt ljus över mur och ruiner. Genom hennes lins visas staden – allt ifrån Almedalen i skirt morgonljus till Stora torgets myllrande kvällsliv. Läs, njut och fundera över vårt gemensamma världsarv!

På ett eller annat sätt har människor i alla tider lämnat spår efter sig. Det kan vara i form av vardagliga ting men även i handlingar som inneburit stora förändringar. Dessa spår försöker forskare tyda och tolka.I årets Gotländskt Arkiv undersöker ett flertal skribenter olika ämnen utifrån varierande infallsvinklar. Bokens titel Att göra platsen till sin fångar upp de spår som vi alla lämnar efter oss - i stort och smått.Här bjuds på läsning om Bulverket i Tingstäde träsk, finkeramik från romersk järnålder, rykten om kannibalism på Stora Karlsö,tidigmedeltida dopfuntar, Baltikums kristnande, hur Östersjö-området europiserades och sist men inte minst en reflekterande text om att möta och väcka intresse bland skolelever under guidningar i Visby.

En gång i tiden har vattnet format och skulpterat det gotländska landskapet med raukar och strandvallar. Här fanns förr en mångfald av sjöar och vattendrag som sträckte sig i å-system över stora delar av ön och mynnade ut i havet. Människor bosatte sig vid vatten och gömde sina skatter där. Innan de stora utdikningarna då många sjöar och vattendrag försvann färdades båtar genom å-systemen. Över havet seglade skepp till fjärran länder, och de återvändande sjömännen förde med sig nya influenser, varor och idéer. Handeln bidrog till Gotlands välstånd och den ökande passagerartrafiken blev alltmer omfattande. Idag kommer varje år hundratusentals besökare till Gotland för att uppleva naturen, raukarna och det speciella gotländska ljuset. För att bibehålla öns unika miljö och skydda grundvattnet behövs omfattande insatser för att bevara och återställa våtmarker, som blev torrlagda under 1800- och 1900-talets utdikningar, vilket påverkat såväl grundvatten som biologisk mångfald.

Genom mänsklighetens historia har vi kämpat mot sjukdomar. Vi har försökt förstå hur de uppstår och hur de kan botas. Den grekiske läkaren Hippokrates menade att sjukdom uppstod genom obalans i kroppsvätskorna, och i det gamla bondesamhället ansågs att den som blev sjuk själv hade dragit det onda över sig genom att ha utmanat underjordiska väsen eller brutit mot samhällets moraliska normer.Studier av äldre skelett med hjälp av moderna metoder ökar vår kunskap om forna människors hälsa. Mycket tyder på att många av de sjukdomar som ansatte oss under äldre tider är liknande de som plågar oss i dag, men metoderna för att bota och läka har förändrats - och utvecklas ständigt.I Bot & bättring gör vi bland mycket annat nedslag i den psykiatriska vården på gamla S:t Olofs mentalsjukhus i Visby, besöker krigssjukhusen i Lärbro och Roma, undersöker läkeörternas betydelse och får vetskap om både veneriska sjukdomar och det stora pestutbrottet som for över världen på 1700-talet. Följ med på en resa genom tid och rum med sjukdom och läkekonst på Gotland som tema.