Grönsöö kulturhistoriska stiftelse skriftserie – serie

Historiskt sett var konst i alla dess former inte enbart något dekorativt i ett högreståndshem, utan dessutom en del av hela den komplexa struktur som markerade social position. Den gavs materiellt uttryck i allt från arkitektur och inredning till klädedräkter och mat, och framför allt porträtt var något som krävdes för att knyta an till sin ätt och därigenom hävda sin egen legitimitet. Därmed blev det en del av denna markering att låta beställa porträtt av sig själv och sin familj. Genom att visa sin plats i ättens historia skrev man också in sig själv i densamma. Annan typ av konst hade andra identitetsskapande funktioner och vittnade snarare om ägarens bildning och smak. Den konst vi nu ser på Grönsöö är resultatet av seklers beställningar, inköp, resor, dokumentationer, vänskapliga visiter, giftermål och egen konstnärlig förmåga. Alla delar av livet på Grönsöö finns representerade på slottet, det formella såväl som det vardagliga, och på samma sätt som några nu oansenliga garderober en gång ledde till slottets forna hörntorn, har spår från historien lämnats överallt. I boken visas ett urval av Grönsöös konst. Den har inga anspråk på att vara komplett, då konstsamlingen består av flera hundra verk, men den ger ändå en representativ bild över konsten här på Grönsöö. I det stora ger den också en bild över hur en herrgårdssamling generellt kan se ut i Sverige. En stor del av konsten utgörs följaktligen av porträtt, men det finns även äldre utländskt måleri och svenskt 18- och 1900-talsmåleri. Något som också är typiskt för herrgårdshem är den mer intima, vardagliga konsten - teckningar, silhuettklipp, skisser på familjemedlemmar etc., som har skapats i anslutning till slottet kanske som tidsfördriv under kvällar och regniga höstdagar. Augusta Leijonhufvud (1830-1915), olja på duk målat 1853 av Agnes Börjesson (1827-1900), 42x34 cmEn annan aspekt av samlingen måleri på Grönsöö är den stora representationen av kvinnliga konstnärer. Från 1700-talets Ulrica Pasch, till de senare Bertha Valerius, Agnes Börjesson, Amalia Lindegren, Siri Andersson, Emma Toll och Elsa von Kantzow. I viss mån är det knutet till den stora förekomsten av porträtt, en genre där kvinnliga konstnärer traditionellt har varit framträdande, men det verkar också ha varit ett medvetet drag att under perioder aktivt främja dessa konstnärer. Boken har sju huvudgrupper som alla berör olika delar av konsten på Grönsöö. Det första, ”En ätt i porträtt”, behandlar de mest intressanta porträtten i samlingen med kopplingar till den nuvarande ägarfamiljen von Ehrenheim. ”Den svenska konsten” och ”Den utländska konsten” berör den övriga stafflikonsten från både äldre och nyare tid. Grönsöö från dammen, etsning utförd 1894 av Fredrik v Ehrenheim (1859-1931), 8,5x11 cm”Grönsöö i konsten” visar upp Grönsöö som motiv, och inkluderar även en presentation av Fredrik von Ehrenheim (1859-1930) som konstnär. ”Den lilla konsten”, behandlar den konst som så ofta finns i högreståndshem - miniatyrer, silhuettklipp och små porträtt. ”Den plastiska konsten” och ”Den grafiska konsten” visar samlingens skulpturer och ett mindre urval grafiska blad.