Svea går i femman på söder i Stockholm. Hon är inte direkt populär, men det bryr hon sig inte direkt om. Hon har sin konstiga kompis Emma med det rosa håret och nog verkar det som om tuffa Linus är lite intresserad av henne ändå. Allt är som vanligt, tills dagen när Sveas farmor plötsligt dör. Med ens börjar det hända konstiga saker. Svea upptäcker att hon har underliga förmågor, som att hon kan höra väldigt bra och springa extremt fort. Och hennes gulliga bullfarmor verkar ha levt något slags dubbelliv. Svea fattar ingenting. Men en dag hittar hon grottan under farmors gamla hus. Grottan, där den första Svea för många hundra år sedan svor att hämnas sina föräldrars banemän. Och där den blå manteln väntar på Svea. Nu måste hon ta över efter sin farmor och lova att bekämpa ondska och mörker till varje pris. Nu börjar hennes liv som Kapten Svea!

Svea har hittat grottan med manteln, hon har läst krönikorna och hon har bestämt sig för att hitta farmors banemän, kort sagt: hon har axlat manteln som kapten Svea. Nu återstår bara att bekämpa lite superskurkar varav en verkar komplett tokig. En galen professor av värsta sort. Blommorna han odlar kan vara giftet som inte bara får Svea, utan hela världen, på fall. Samtidigt kämpar Svea med Emma och snygga Lorena och vardagstankar som kan vara nog så jobbiga. Särskilt tankarna på Linus. När det drar ihop sig till maskerad i klassen är det ingen som vet att Svea gömmer sig bakom den supersnygga superhjältedräkten. Men Linus verkar ana något när de dansar tätt, tätt till tryckaren.

Hemligheter, heder och heroer när Kapten Svea återvänder. Den tredje boken om Svea - superhjälten som är som vilken elvaåring som helst. Typ ... Det är tidig december och i ett vintrigt Stockholm fortsätter Svea sin jakt på farmors mördare. Lönngången vid Slottet leder Svea till Hjälterådet. Superhjälten Månskäran leder de tretton heroerna i rådet, som nu befinner i kris: rymdstenarnas gröna kraft störs av något. Månskäran fruktar inte bara för sitt och sina jämlikars liv, utan för alla "blödiga", som heroerna kallar människorna. När Svea visar sin egen rymdsten tänds ett begär hos hjältarna. Hon misstänker att någon av dem egentligen är Samlaren, farmors mördare. Men vem? Månskäran? Stenansiktet? Eller Karakala - kattpojken, som hon tycker är rätt söt? Hjältarna måste hitta alla stenarna och Svea måste försvara sin med sitt liv. I fel händer skulle stenen betyda slutet för allt och alla! I skolan letar Sveas ärkefiende Lorena febrilt efter maskeradtjejen som flörtat in sig hos Linus (Kapten Svea och de ondas blommor). Hon ber till och med Svea om hjälp, men Svea har inte tid att låtsas leta efter sitt hemliga jag: Kapten Svea. Hon har knappt ens tid för Linus, eller sin kompis Emma. Tillsammans med kattpojken fortsätter hon istället att jaga efter Samlaren. Svea hoppas att Karakala är en vän man kan lita på, och inte farmors mördare. Samtidigt verkar Sveas skata ha något eget fuffens på gång. Med Lorena. Det är så krångligt när alla har en massa hemligheter hela tiden ... Berättelsen om Svea började som radioprogram för en yngre publik, men mejslades ut och fick större utrymme i böckerna som riktar sig till den typiska slukaråldern. Ett nytt koncept om en seriehjälte som, med inspiration från tecknade superhjältar, rör sig i ett alldeles eget landskap där Södermalmsvardag, skollunk och kärlek möter skurkar, superkrafter och släktkrönikor.

Svea går i femman på söder i Stockholm. Hon är inte direkt populär, men det bryr hon sig inte direkt om. Hon har sin konstiga kompis Emma med det rosa håret och nog verkar det som om tuffa Linus är lite intresserad av henne ändå. Allt är som vanligt, tills dagen när Sveas farmor plötsligt dör. Med ens börjar det hända konstiga saker. Svea upptäcker att hon har underliga förmågor, som att hon kan höra väldigt bra och springa extremt fort. Och hennes gulliga bullfarmor verkar ha levt något slags dubbelliv. Svea fattar ingenting. Men en dag hittar hon grottan under farmors gamla hus. Grottan, där den första Svea för många hundra år sedan svor att hämnas sina föräldrars banemän. Och där den blå manteln väntar på Svea. Nu måste hon ta över efter sin farmor och lova att bekämpa ondska och mörker till varje pris. Nu börjar hennes liv som Kapten Svea!

Svea har hittat grottan med manteln, hon har läst krönikorna och hon har bestämt sig för att hitta farmors banemän, kort sagt: hon har axlat manteln som kapten Svea. Nu återstår bara att bekämpa lite superskurkar varav en verkar komplett tokig. En galen professor av värsta sort. Blommorna han odlar kan vara giftet som inte bara får Svea, utan hela världen, på fall. Samtidigt kämpar Svea med Emma och snygga Lorena och vardagstankar som kan vara nog så jobbiga. Särskilt tankarna på Linus. När det drar ihop sig till maskerad i klassen är det ingen som vet att Svea gömmer sig bakom den supersnygga superhjältedräkten. Men Linus verkar ana något när de dansar tätt, tätt till tryckaren.

Hemligheter, heder och heroer när Kapten Svea återvänder. Den tredje boken om Svea - superhjälten som är som vilken elvaåring som helst. Typ ... Det är tidig december och i ett vintrigt Stockholm fortsätter Svea sin jakt på farmors mördare. Lönngången vid Slottet leder Svea till Hjälterådet. Superhjälten Månskäran leder de tretton heroerna i rådet, som nu befinner i kris: rymdstenarnas gröna kraft störs av något. Månskäran fruktar inte bara för sitt och sina jämlikars liv, utan för alla "blödiga", som heroerna kallar människorna. När Svea visar sin egen rymdsten tänds ett begär hos hjältarna. Hon misstänker att någon av dem egentligen är Samlaren, farmors mördare. Men vem? Månskäran? Stenansiktet? Eller Karakala - kattpojken, som hon tycker är rätt söt? Hjältarna måste hitta alla stenarna och Svea måste försvara sin med sitt liv. I fel händer skulle stenen betyda slutet för allt och alla! I skolan letar Sveas ärkefiende Lorena febrilt efter maskeradtjejen som flörtat in sig hos Linus (Kapten Svea och de ondas blommor). Hon ber till och med Svea om hjälp, men Svea har inte tid att låtsas leta efter sitt hemliga jag: Kapten Svea. Hon har knappt ens tid för Linus, eller sin kompis Emma. Tillsammans med kattpojken fortsätter hon istället att jaga efter Samlaren. Svea hoppas att Karakala är en vän man kan lita på, och inte farmors mördare. Samtidigt verkar Sveas skata ha något eget fuffens på gång. Med Lorena. Det är så krångligt när alla har en massa hemligheter hela tiden ... Berättelsen om Svea började som radioprogram för en yngre publik, men mejslades ut och fick större utrymme i böckerna som riktar sig till den typiska slukaråldern. Ett nytt koncept om en seriehjälte som, med inspiration från tecknade superhjältar, rör sig i ett alldeles eget landskap där Södermalmsvardag, skollunk och kärlek möter skurkar, superkrafter och släktkrönikor.