Kulturhistoriskt bibliotek – serie

Under de senaste fyrtio tusen åren har det varken funnits vildar eller så kallade primitiva folk. Det hävdar den tyske antropologen, filosofen och frie skriftställaren Hans Peter Duerr i Nakenhet och skam., det första bandet i "Myten om civilisationsprocessen". Med utgångspunkt i en kritik av den rådande civilisationsteorin, vars främste representant varit Norbert Elias, utvecklar Duerr en den sexuella skammens och anständighetens kulturhistoria och antropologi som inte bara omfattar den västerländska historien utan även de människor som levt i "högkulturernas" periferi.

Vad fick kvinnor i det förindustriella Europa att klä ut sig till Män? Att män med talang och anlag för detta visar sig i kvinnokläder är en välkänd, ofta förhånad och för i tiden till och med strängt bestraffad företeelse. Omvänt är det inte ofta som något ljus fallit över kvinnan i manskläder. På detta sätt har en exotisk men ingalunda alltför sällsynt form av kvinnlig livsstil, en avsiktligt omvänd könsidentitet, länge förblivit i skuggan. De nederländska historikerna Rudolf Dekker och Lotte van de Pol beskriver i detta pionjärarbete de personliga levnadsförhållandena, motiven för och de sexuella aspekterna hos ett kvinnoliv i en mansroll: ett liv fört av kvinnor som gick in i armén eller flottan, valde typiska mansyrken eller rent av gifte sig med en kvinna. Till grund för författarnas efterforskning ligger etthundratjugo fall av kvinnor förklädda till män från 1500- till 1800-talet.

I Syster Margriets prövningar möter vi en värld som fram till nu varit dold för våra ögon. Här berättas om alltifrån vardagens rutiner i ett katolskt kloster vid tiden för motreformationen till den besynnerliga historien om en av systrarna, Margriet Smulders, som anklagade en populär huskaplan för sexuella trakasserier. syster Margriet blev utfrusen av sina medsystrar, förvisades två gånger från klostret och efter årtals kamp lyckades man besvärja och fördriva de onda andar som hon sade sig hemsökas av.

Tatueringens historia började för Europas del med Omai, en tatuerad urinvånare från Söderhavet, som Cook tog med till Europa från en av sina världsomseglingar för att här visa upp honom till beskådande. Tatueringens historia börjar med Omai, eftersom Cook inte endast förde med sig denna urinvånare utan ochså själva ordet tattoo som beteckning på dennes uppseendeväckande kroppsutsmyckning. Nu kunde man i salongerna inte bara med häpnad betrakta den nakna, färgrika kroppen utan också samtala kring den: Tattoo var ett vackert, hemlighetsfullt ord som nästa av sig självt tatuerade in sig i europeernas grå hjärnbark och som ännu idag inte har blivit utplånat. Stephan Oettermann

Vad tillhör egentligen vårt kulturella arv? Varför bevaras vissa saker och inte andra? Kyrkor, herrgårdar och torpstugor har sedan länge ansetts värda att bevara. Men först under de senaste decennierna har gamla fabriker börjat betraktas som kulturarv. Industrisamhället har museal status. Tidigare uppmaningar att riva skiten har i en postindustriell era omvandlats till ett vördnadsfullt vårdande. Norrköping, Sveriges Manchester, var i slutet av 1800-talet en av Sveriges största industristäder. Invid strömmen låg de mäktiga fabriksbyggnaderna sida vid sida i ett förtätat industrilandskap. Hundra år senare var textildöden ett faktum. Fabriksvisslorna tystnade och industribyggnaderna övergavs. Hösten 1969 revs Tuppens fabriker för att ge plats åt bostäder och grönområden vid vattnet. Men utvecklingen vände och en ny syn på industribyggnaderna växte fram. De gamla nedslitna textilfabrikerna återuppstod som ett magnifikt kulturlandskap med stor attraktionskraft.

Lärt och mycket spännande om den verkliga förebilden till Indiana Jones. "Sjunkna palats" handlar om de europeiska upptäckterna och utforskningarna av Assyriens palats och Babyloniens städer under förrförra seklet. Den internationellt erkände assyriologen Mogens Trolle Larsen sätter här inte bara in upptäckterna i sin historiska kontext. Med hjälp av brev och andra källor förmedlar han därtill en livfull beskrivning av de färgstarka personer som i samarbete men kanske i ännu högre grad i strid med varandra lägger grunden till de assyriologiska och arkeologiska vetenskaperna. I centrum står den unge britten Austen Henry Layard (enligt bokens författare den verkliga förebilden till Indiana Jones) och fransmannen Paolo Emilio Botta, som först kom på tanken att gräva i de stora högar under vilka Assyriens väldiga städer låg dolda. En stor del av såväl British Museums som Louvrens samlingar kom till under den korta period som denna bok behandlar. Hur okunniga arkeologins pionjärer än var när det gällde arkeologiska metoder, så var det dessa fåtaliga men modiga äventyrares upptäckter som undergrävde den ålderdomliga bibeltrogna historieförståelsen och banade väg för den förståelse av världshistorien som vi har idag.

Berättelserna om kung Artur och riddarna kring Runda bordet har fängslat åhörare och läsare i närmare tusen år. Till de märkligare sagorna med anknytning till kung Artur hör myten om Parzival. Historien om hur den enfaldige Parzival efter många äventyr finner Gral står i centrum för denna bok. Eva Kärfve återger en tysk berättelse som först sattes på pränt av Wolfram von Eshenbach, själv medeltida riddare. Parzival kan betraktas både som en mytologisk figur med antika rötter och som en fulländad narcissist av närmast modernt slag. Med myten som utgångspunkt förs en både lärd och spännande diskussion som ingriper allt ifrån högmedeltida arvsordning till tankar kring individens födelse i Europa.

I denna antologi diskuterar artikelförfattarna frågor som berör kunskapens grunder, vår förståelse av det förflutna samt den arkeologiska vetenskapens roll i samhället.

Hur har de svenska gränserna uppstått? Vad uträttar de? Behövs de egentligen? Vad sker med gränserna om vi ("svenskarna") blir en bland andra "minoriteter" - i en värld styrd av intressen bortom territoriets ideologiska? Med utanförskapet och hemlösheten som lojalitetsprincip problematiserar denna antologi den makt, samt maktlöshet som den "svenska" gränsen iscensätter, beroende på från vilket håll man nalkas, iakttar och beträder den.