Företagsdoktor eller städgumma? Resultatorienterad eller ambitiös? Hur skildrar egentligen medierna toppchefer i svenskt näringsliv? Fyra inflytelserika personer Marianne Nivert, Birgitta Johansson-Hedberg, Leif Johansson och Kurt Hellström berättar om sina erfarenheter av att möta medierna i rollen som vd och vilka strategier de har valt. Vilken betydelse har de som förebilder, vilka råd har de att ge kvinnor som vill bli chefer och finns skillnader mellan mediers förväntningar på kvinnor och män? En inventering av två månaders pressmaterial från hösten 2001 visar hur kvinnliga chefer presenteras i nyheter och reportage. I vilken typ av artiklar förekommer kvinnor, vilka är de vanligaste ämnena och vad avslöjar bildval och vinklar? Sammanlagt har 34 tidningar granskats och samtliga artiklar om kvinnliga chefer i näringslivet analyserats. Även etermediernas huvudsändningar ingår i undersökningen. Såväl nyhetsprogrammen som tv-serier och långfilmer skapar föreställningar om hur chefer ska vara. Här diskuteras bland annat vilken betydelse tv-såpornas schabloner har för verklighetens kvinnliga chefer. Dessutom ger två checklistor konkreta råd till journalister och till kvinnor på väg in i medieuppmärksamheten.

Det räcker att gå tillbaka ett kvartssekel i tiden för att hamna i ett Sverige nästan helt utan kvinnor på höga positioner i samhället. Detta förändras nu snabbt. Kvinnor innehar redan 55 procent av alla chefspositioner i offentlig sektor och har på kort tid gjort ett genombrott upp till mellanchefsnivån i näringslivet. Det är egentligen bara på de absolut högsta positionerna i näringslivet som kvinnor fortfarande är svagt representerade. I denna bok analyseras både individuella drivkrafter till att skaffa sig makt och de institutionella förutsättningarna för detta i Sverige och andra jämförbara länder. Stor vikt läggs vid betydelsen av psykologiska mekanismer och sociala normer och hur dessa tenderar att samverka med de ekonomiska drivkrafterna. I vidare mening bestämmer detta den samhälleliga belöningsstrukturen för kvinnor respektive män att aspirera på maktpositioner och fatta den rad av beslut i livet som krävs för att ha möjlighet att nå de allra högsta maktpositionerna. I boken tecknas en ljus bild av kvinnors möjligheter förutsatt att ett antal åtgärder vidtas som minskar den tidsmässiga och känslomässiga konflikten mellan familj och karriär. Professor Magnus Henrekson är verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Han forskar huvudsakligen kring förklaringar till ekonomisk tillväxt och företagandets villkor.

Företagsdoktor eller städgumma? Resultatorienterad eller ambitiös? Hur skildrar egentligen medierna toppchefer i svenskt näringsliv? Fyra inflytelserika personer Marianne Nivert, Birgitta Johansson-Hedberg, Leif Johansson och Kurt Hellström berättar om sina erfarenheter av att möta medierna i rollen som vd och vilka strategier de har valt. Vilken betydelse har de som förebilder, vilka råd har de att ge kvinnor som vill bli chefer och finns skillnader mellan mediers förväntningar på kvinnor och män? En inventering av två månaders pressmaterial från hösten 2001 visar hur kvinnliga chefer presenteras i nyheter och reportage. I vilken typ av artiklar förekommer kvinnor, vilka är de vanligaste ämnena och vad avslöjar bildval och vinklar? Sammanlagt har 34 tidningar granskats och samtliga artiklar om kvinnliga chefer i näringslivet analyserats. Även etermediernas huvudsändningar ingår i undersökningen. Såväl nyhetsprogrammen som tv-serier och långfilmer skapar föreställningar om hur chefer ska vara. Här diskuteras bland annat vilken betydelse tv-såpornas schabloner har för verklighetens kvinnliga chefer. Dessutom ger två checklistor konkreta råd till journalister och till kvinnor på väg in i medieuppmärksamheten.

Det räcker att gå tillbaka ett kvartssekel i tiden för att hamna i ett Sverige nästan helt utan kvinnor på höga positioner i samhället. Detta förändras nu snabbt. Kvinnor innehar redan 55 procent av alla chefspositioner i offentlig sektor och har på kort tid gjort ett genombrott upp till mellanchefsnivån i näringslivet. Det är egentligen bara på de absolut högsta positionerna i näringslivet som kvinnor fortfarande är svagt representerade. I denna bok analyseras både individuella drivkrafter till att skaffa sig makt och de institutionella förutsättningarna för detta i Sverige och andra jämförbara länder. Stor vikt läggs vid betydelsen av psykologiska mekanismer och sociala normer och hur dessa tenderar att samverka med de ekonomiska drivkrafterna. I vidare mening bestämmer detta den samhälleliga belöningsstrukturen för kvinnor respektive män att aspirera på maktpositioner och fatta den rad av beslut i livet som krävs för att ha möjlighet att nå de allra högsta maktpositionerna. I boken tecknas en ljus bild av kvinnors möjligheter förutsatt att ett antal åtgärder vidtas som minskar den tidsmässiga och känslomässiga konflikten mellan familj och karriär. Professor Magnus Henrekson är verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Han forskar huvudsakligen kring förklaringar till ekonomisk tillväxt och företagandets villkor.