Maigret – serie

Maigret påträffar en död man mitt på Place de la Concorde. Samme man som tidigare sökt honom och sagt sig vara förföljd. Vem är mördaren? Vad är motivet? Det enda Maigret har att gå på är att han till varje pris måste få tag på en gul Citroën med Parisnummer, där de två sista siffrorna är 38. Vi får följa Maigret genom ett vårligt Paris på en andlöst spännande hetsjakt efter en kall och undanglidande mördare.

I Paris har fem kvinnor fallit offer för en brutal seriemördare. Vad är sambandet mellan de meningslösa överfallen i Montmartres gränder? Polisen har ingen ledtråd, allmänheten är otålig och tidningarna pressar på. Maigret tar hjälp av en framstående psykiater och bestämmer sig för att gillra en fälla. Medan mörkret faller över världsstaden efter ännu en brännhet sommardag, har Maigret inte annat att göra än att vänta.

Maigret har precis gått i pension och tillbringar sina dagar på landet i Meung-sur-Loire med att spela belote och tömma ett och annat glas calvados. Han är dock inte svårövertalad när en ung fransk-amerikan, sonen till en välbärgad affärsman, dyker upp och berättar att hans far är i fara och att han behöver Maigrets hjälp. Redan första dagen i New York försvinner den unge mannen och Maigret hamnar mitt i en gangsteruppgörelse. Men med hjälp av en före detta varietéartist som blivit sierska, en alkoholiserad journalist, en ambitiös överkonstapel samt hans gamle vän från FBI, Michael OBrien, lyckas Maigret till slut lösa mysteriet som har sina rötter i en tragisk historia långt tillbaka i tiden.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, »Maigret på semester«, »Maigret på nattklubb« och »Min vän Maigret«, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning. I »Min vän Maigret« beger sig kommissarie Maigret iväg till en liten medelhavsö. En man har blivit mördad, och fallet intresserar Maigret eftersom den döde hade talat om »min vän Maigret« strax innan han mördades. På ort och ställe kan Maigret konstatera att det strängt taget bara är bouillabaissen och det fylliga vinet som är som det ska vara. För sällan har en så liten ö rymt så många sällsamma existenser.

Författaren till den här annorlunda Parisboken är inte ensam om sin beundran för den berömde kommissarie Maigret, en ­polis fjärran från dagens fysiskt utlevande kollegor. Maigret var psykologins mästare, problemlösaren mer intresserad av människan i mördaren, bedragaren eller tjuven än i brottslingen. Han föredrog bussen framför bilen, taxin framför piketen. Hans vapen var ordet, lyssnandet, intuitionen. Maigrets miljö utgjordes av Paris dimmiga kajer, förfallna industrikvarter, barer och vindoftande hak i lindrig belysning, bistroer med stampublik, nattklubbar med gäster som uppskattade natten mer än dagen. Hans värld genom ett oändligt antal böcker var de centrala delarna av Paris. Där puffade han på sin pipa, tog promenader med sin kloka hustru, svepte ett otal glas vitt eller rött vin, spisade genuin husmanskost, piggade upp sig med ett eller annat glas calvados eller några stop öl. Denne franske polis stod mer på den svages sida än på den starkes, han kallsvettades av obehag inför egenkära aristokrater, snorkiga åklagare och domare, liksom inför förslagna och bestickliga advokater. Han rörde sig hemvant i missbrukarnas och de prostituerades värld. Han skuggade små och stora ­bedragare. Han kände staden som sin egen ficka.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, »Maigret på semester«, »Maigret på nattklubb« och »Min vän Maigret«, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning. I »Min vän Maigret« beger sig kommissarie Maigret iväg till en liten medelhavsö. En man har blivit mördad, och fallet intresserar Maigret eftersom den döde hade talat om »min vän Maigret« strax innan han mördades. På ort och ställe kan Maigret konstatera att det strängt taget bara är bouillabaissen och det fylliga vinet som är som det ska vara. För sällan har en så liten ö rymt så många sällsamma existenser.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, »Maigret på semester«, »Maigret på nattklubb« och »Min vän Maigret«, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning. I »Maigret på semester« försöker kommissarie Maigret ta semester. Allt ser ut att arta sig på bästa sätt för honom, men redan andra dagen läggs madame Maigret in på sjukhus i en hastigt påkommen blindtarmsinflammation. Under följande dagar försöker Maigret fördriva tiden med sjukhusbesök, långa ensliga promenader och ymnigt förtärande av traktens förrädiska vin. Men när en lapp smugglats till honom i hemlighet på sjukhuset dras Maigret in i en mordgåta som kommer att visa sig vara en av de mest svårlösta under hans långa karriär.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, Maigret på semester, Maigret på nattklubb och Min vän Maigret, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning. I Montmartre, där ljusreklamerna flammar på kvällen och turisterna trängs i kvarteren runt Place Pigalle, där den sista neonskylten släcks i småtimmarna och nattklubbarnas tristess avslöjas av det nyktra dagsljuset, där finner sig kommissarie Maigret en regntung dag. Han ska reda ut mordet på en vacker strip tease-dansös som polisen funnit strypt i sin lägenhet. Den döda visar sig vara nyckelfigur i ett drama som utspelas kring en rad tvivelaktiga existenser och vars trådar leder långt utanför Paris. Från sin strategiska punkt, den lilla sjaskiga nattklubben, dirigerar Maigret med sin vanliga orubbliga säkerhet spaningarna efter den gäckande skugga som sitter inne med gåtans lösning. Över den spännande jakten, som går från kafé till kafé, genom Montmartres trappor och prång, vilar en tjusande Parisstämning, som gör läsningen av Maigret på nattklubb till ett lika stort nöje för Paris-entusiasten som för deckarfantasten.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, Maigret på semester, Maigret på nattklubb och Min vän Maigret, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning Kommissarie Maigret drog en lättnadens suck då hans enformiga rutinarbete i polishuset vid Quai dOrfèvres avbröts av ett telefonsamtal från en liten medelhavsö. En man hade blivit mördad, och fallet intresserar Maigret eftersom den döde hade talat om »min vän Maigret« strax innan han mördats. På ort och ställe kan Maigret konstatera att det strängt taget bara bouillabaissen och det fylliga vinet som är som de ska vara. För sällan har en så liten ö rymt så många sällsamma existenser. Där bland andra den förnäma 79-åriga bordellvärdinnan Justine, den otroligt alkoholiserade major Bellam, den levnadsglada whiskydrottningen mrs Wilcox, den folkskygge holländske målaren de Greef och hans artonåriga älskarinna. Alla spelar de en avgörande roll i den invecklade härva av brott som kommissarie Maigret med mästerskap reder ut.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, Maigret på semester, Maigret på nattklubb och Min vän Maigret, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning. Det är ett av de sällsynta tillfällen då Maigret har förmåtts att koppla av från tjänsten. Allt ser ut att arta sig på bästa sätt för honom, den lilla bretagnska kuststad där han vistas är ett paradis och musslorna är delikata. Men redan andra dagen läggs madame Maigret in på sjukhus i en hastigt påkommen blindtarmsinflammation. Under följande dagar försöker Maigret fördriva tiden med sjukhusbesök, långa ensliga promenader och ymnigt förtärande av traktens förrädiska vin. En lapp, som smugglats hemligt till honom på sjukhuset och som meddelar att en ung flicka där är hotad till livet, får honom emellertid att lystra. När flickan strax därefter dör under egendomliga omständigheter får Maigret ett tacksamt tillfälle att gripa sig an en mordhistoria, som visar sig vara ett av de mest svårlösta problem han ställts inför under sin långa tjänst.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, Maigret på semester, Maigret på nattklubb och Min vän Maigret, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning. I Montmartre, där ljusreklamerna flammar på kvällen och turisterna trängs i kvarteren runt Place Pigalle, där den sista neonskylten släcks i småtimmarna och nattklubbarnas tristess avslöjas av det nyktra dagsljuset, där finner sig kommissarie Maigret en regntung dag. Han ska reda ut mordet på en vacker strip tease-dansös som polisen funnit strypt i sin lägenhet. Den döda visar sig vara nyckelfigur i ett drama som utspelas kring en rad tvivelaktiga existenser och vars trådar leder långt utanför Paris. Från sin strategiska punkt, den lilla sjaskiga nattklubben, dirigerar Maigret med sin vanliga orubbliga säkerhet spaningarna efter den gäckande skugga som sitter inne med gåtans lösning. Över den spännande jakten, som går från kafé till kafé, genom Montmartres trappor och prång, vilar en tjusande Parisstämning, som gör läsningen av Maigret på nattklubb till ett lika stort nöje för Paris-entusiasten som för deckarfantasten.

Maigret har precis gått i pension och tillbringar sina dagar på landet i Meung-sur-Loire med att spela belote och tömma ett och annat glas calvados. Han är dock inte svårövertalad när en ung fransk-amerikan, sonen till en välbärgad affärsman, dyker upp och berättar att hans far är i fara och att han behöver Maigrets hjälp. Redan första dagen i New York försvinner den unge mannen och Maigret hamnar mitt i en gangsteruppgörelse. Men med hjälp av en före detta varietéartist som blivit sierska, en alkoholiserad journalist, en ambitiös överkonstapel samt hans gamle vän från FBI, Michael OBrien, lyckas Maigret till slut lösa mysteriet som har sina rötter i en tragisk historia långt tillbaka i tiden.

Maigret har precis gått i pension och tillbringar sina dagar på landet i Meung-sur-Loire med att spela belote och tömma ett och annat glas calvados. Han är dock inte svårövertalad när en ung fransk-amerikan, sonen till en välbärgad affärsman, dyker upp och berättar att hans far är i fara och att han behöver Maigrets hjälp. Redan första dagen i New York försvinner den unge mannen och Maigret hamnar mitt i en gangsteruppgörelse. Men med hjälp av en före detta varietéartist som blivit sierska, en alkoholiserad journalist, en ambitiös överkonstapel samt hans gamle vän från FBI, Michael OBrien, lyckas Maigret till slut lösa mysteriet som har sina rötter i en tragisk historia långt tillbaka i tiden.

Maigret påträffar en död man mitt på Place de la Concorde. Samme man som tidigare sökt honom och sagt sig vara förföljd. Vem är mördaren? Vad är motivet? Det enda Maigret har att gå på är att han till varje pris måste få tag på en gul Citroën med Parisnummer, där de två sista siffrorna är 38. Vi får följa Maigret genom ett vårligt Paris på en andlöst spännande hetsjakt efter en kall och undanglidande mördare.

Maigrets första fall var inte den första Maigretbok som Simenon skrev, men det är en av hans bästa. Här möter vi Maigret som nybliven kriminalassistent och redan då visade hans sin förmåga att se igenom människor och att tåla en eller flera konjak.

Maigrets första fall var inte den första Maigretbok som Simenon skrev, men det är en av hans bästa. Här möter vi Maigret som nybliven kriminalassistent och redan då visade hans sin förmåga att se igenom människor och att tåla en eller flera konjak.

Redan vid frukosten på juldagens morgon får Maigret besök av två grannkvinnor från huset mittemot, som ber om hans hjälp. Den enas brorsdotter Colette har på julnatten fått besök av en jultomte som gett henne en dyrbar docka samtidigt som han lossar på några stavar i parketten, och sedan försvinner. Det blir som att lägga ett riktigt julpyssel för Maigret, när han börjar forska i familjens förflutna, som är minst sagt egendomligt.

Redan vid frukosten på juldagens morgon får Maigret besök av två grannkvinnor från huset mittemot, som ber om hans hjälp. Den enas brorsdotter Colette har på julnatten fått besök av en jultomte som gett henne en dyrbar docka samtidigt som han lossar på några stavar i parketten, och sedan försvinner. Det blir som att lägga ett riktigt julpyssel för Maigret, när han börjar forska i familjens förflutna, som är minst sagt egendomligt.

Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, »Maigret på semester«, »Maigret på nattklubb« och »Min vän Maigret«, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning. I »Maigret på semester« försöker kommissarie Maigret ta semester. Allt ser ut att arta sig på bästa sätt för honom, men redan andra dagen läggs madame Maigret in på sjukhus i en hastigt påkommen blindtarmsinflammation. Under följande dagar försöker Maigret fördriva tiden med sjukhusbesök, långa ensliga promenader och ymnigt förtärande av traktens förrädiska vin. Men när en lapp smugglats till honom i hemlighet på sjukhuset dras Maigret in i en mordgåta som kommer att visa sig vara en av de mest svårlösta under hans långa karriär.