Någon vuxen har målat ett tjockt rött streck längst bort på gården där Nono bor. Där går gränsen. Bortanför den är det förbjudet att vara. De flesta barnen leker där man får, inte mer med det. Men i Nono kliar det i hela kroppen när hon tänker på gränsen. Vad betyder egentligen förbjudet? Är det samma sak som farligt? Och gills det om man sträcker sig bara lite, lite över gränsen?

Maria Nilsson Thores berättelse Gränsen handlar om vuxnas gränssättningar och barnets utforskande; om den kittlande känslan att kliva över en gräns, men också om vikten av att veta att tryggheten väntar därhemma. Allt skildrat med Maria Nilsson Thores karaktäristiska varma humor, filosofiska finurlighet och härliga figurer.

En ensam tax, drömmer om en vän. Men hur gör man för att få en kompis när man är en liten vovve?

Varje gång taxen går till rastgården i parken där de andra hundarna håller till, känns det tokigt på något sätt. Taxen passar inte in och det känns till och med lite jobbigt att vara bland de andra hundarna. Men alla de andra ser ju ut att ha så roligt tillsammans.

Maria Nilsson Thore har med varm och slagfärdig humor skapat en underbar allegori om vänskap i en hundvärld.

Någon vuxen har målat ett tjockt rött streck längst bort på gården där Nono bor. Där går gränsen. Bortanför den är det förbjudet att vara. De flesta barnen leker där man får, inte mer med det. Men i Nono kliar det i hela kroppen när hon tänker på gränsen. Vad betyder egentligen förbjudet? Är det samma sak som farligt? Och gills det om man sträcker sig bara lite, lite över gränsen?

Maria Nilsson Thores berättelse Gränsen handlar om vuxnas gränssättningar och barnets utforskande; om den kittlande känslan att kliva över en gräns, men också om vikten av att veta att tryggheten väntar därhemma. Allt skildrat med Maria Nilsson Thores karaktäristiska varma humor, filosofiska finurlighet och härliga figurer.

En ensam tax, drömmer om en vän. Men hur gör man för att få en kompis när man är en liten vovve?

Varje gång taxen går till rastgården i parken där de andra hundarna håller till, känns det tokigt på något sätt. Taxen passar inte in och det känns till och med lite jobbigt att vara bland de andra hundarna. Men alla de andra ser ju ut att ha så roligt tillsammans.

Maria Nilsson Thore har med varm och slagfärdig humor skapat en underbar allegori om vänskap i en hundvärld.