Mia – serie

Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn är ett av tillvarons mysterier, som inte ens Mias klara förståndsgåvor rår på. I hennes värld står modern och hennes slit för brödfödan i centrum. Högsta lyckan är ett hem med blåelseblommor på en kritad spismur. Men varje gång de vuxna träter och slåss betyder det nya och smärtsamma uppbrott för Mia.

Mor gifter sig är första delen av en trilogi om proletärflickan Mia och hennes öden i sekelskiftets klassamhälle. Den skrevs som motvikt till de "pojkbiografier", som 1930-talet var så rikt på, och är dessutom unik i svensk litteratur genom sin dynamiska mor–dotterskildring. Boken har ett nyskrivet förord av Ebba Witt-Brattström.

Första boken i Moa Martinsons älskade uppväxttrilogi i efterlängtad nyutgåva

Sjuåriga Mia förstår världen alltför väl, och ändå förstår hon ingenting. Varför vill hennes mor gifta sig med en vacker men hopplös karl som super, slåss och bedrar? Varför kan de aldrig stanna kvar på ett och samma ställe?  Modern, som sliter för brödfödan och ser till att livet i dragiga hyresrum blir drägligt, varför aktar hon sig inte? Livet i den familjen blir en serie plågsamma och förnedrande uppbrott där Mia långsamt fostras in i det förra sekelskiftets klassamhälle. Hon drömmer om ett lugnt hem med blå blommor på en kritad spismur men finner att världen inte har utrymme för allas drömmar - och knappt ens en plats att bo på för många.  Moa Martinson skrev Mor gifter sig [1936] som ett svar på tidens frejdiga och ofta förljugna pojkbiografier. Romanen, som delvis är självbiografisk, är en av de stora fattigdomsskildringarna i den svenska romankonsten och ett av arbetarlitteraturens portalverk, vars osentimentala frispråkighet satte djupa spår i sin samtid. Den bildar tillsammans med Kyrkbröllop [1938] och Kungens rosor [1939] en trilogi som blivit en av den svenska litteraturens mest lästa och älskade. 

MOA MARTINSON [1890-1964] är en av de stora autodidakterna i den svenska arbetarlitteraturen. Hennes skildringar av kvinnors liv i klassamhället har blivit odödliga och läses av ständigt nya generationer.

Andra delen i Moa Martinsons självbiografiska trilogi 

Kyrkbröllop från 1938 är andra delen i den självbiografiska romantrilogi som inleds med Mor gifter sig och avslutas med Kungens rosor.  I Norrköpings arbetarkvarter sjuder det kring förra sekelskiftet av uppror och medlöperi: när strejk utbryter propagerar Mias ena morbror för klasskamp och den andre blir strejkbrytare - men de flesta karlar tycks nöja sig med att supa och slåss, som när den nioåriga Mia var tärna på sin moster Charlottes bröllop. Hon vet egentligen bara en sak helt säkert: hon tänker aldrig gifta sig. Som fjortonåring får hon socknens bästa avgångsbetyg och ger sig ut i världen.Moa Martinson skrev trilogin om Mia [1936-1939] som ett svar på tidens frejdiga och ofta förljugna pojkbiografier. Sviten utgör en av de stora fattigdomsskildringarna i den svenska romankonsten och ett av arbetarlitteraturens portal ­verk, vars osentimentala frispråkighet satte djupa spår i sin samtid.

MOA MARTINSON, född i Östergötland 1890, skrev trilogin om Mia [1936-1939] som ett svar på tidens frejdiga och ofta förljugna pojkbiografier. Sviten utgör en av de stora fattigdomsskildringarna i den svenska romankonsten och ett av arbetarlitteraturens portalverk, vars osentimentala frispråkighet satte djupa spår i sin samtid.