Miscellanea – serie

Under 1800-talets senare del var det kris för de svenska skogarna. De hade länge vanvårdats och återväxten var svag. 1903 beslutade riksdagen om inrättandet av en allmän skogsvårdslag, och några år senare bestämdes att svenska folkskolebarn skulle erbjudas såväl teoretisk utbildning som praktiskt arbete med skötsel av landets skogar. Barnen skulle lära sig plantera gran- och tallplantor eller så fröer på skogsytor som hade avverkats eller sedan länge saknade skog.

Genom detta initiativ mobiliserades barnen för ett gigantiskt projekt som innefattade skogsägare, skolan och, inte minst, nationen Sverige. Med skolplikten hade samhället skapat en kraftfull institution för att fostra och styra den uppväxande generationen, och via skolan gjordes barnen till en rekryterbar grupp för skogarnas återplantering.

Var planteringsdagarna arbete, pedagogik eller något annat? Från skolans håll associerades aldrig skolbarnsplanteringarna med arbete, utan sågs helt i ljuset av en ny pedagogik. En pedagogik som var i samklang med den uttalade kritiken mot skolans teoretiska innehåll och dess svaga anknytning till "verkligheten" utanför skolan. I skogen fick barnen frisk luft, de fick röra sig och inse värdet av praktiska kunskaper. Planteringsdagarna fanns inskrivna i folkskolestadgan under knappt femtio år, fram till och med 1954.

Mats Sjöberg är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Han har behandlat temat barn/ungdomar, arbete och jordbruk i ett flertal artiklar och böcker. Avhandlingen "Att säkra framtidens skördar. Barndom, skola och arbete i agrar miljö: Bolstads pastorat 1860-1930" (1996) fokuserade på frågor kring barns arbete och folkskolans framväxt på den västsvenska landsbygden.