Stockholm studies in Scandinavian philology, N.S. – serie

Vad får man veta när man läser ledare? Ledare handlar i regel om ett aktuellt politiskt ämne eller en aktuell samhällsfråga. Det material jag undersökt handlar om Sacos och SR:s arbetskonflikt med staten år 1971. Den intresserar i hög grad tidningarnas ledarsidor under sex veckor och uttrycker starka politiska motsättningar vilket resulterar i olika sätt att argumentera och uttrycka kritik. Jag har undersökt vilka olika typer av budskap som förekommer i ledare. Man redogör för vad som hänt, bedömer läget och framtiden och förklarar orsaker och bakgrund till konflikten. Man uttrycker kritik mot de aktörer som man anser ha störst ansvar för det besvärliga laget och uppmanar dem till handling för att lösa konflikten. Vilka man kritiserar beror i hög grad på tidningens politiska färg. Det visar sig att dessa budskapstyper framförs i bestämd ordning i de olika morgontidningarna så att mönster bildas. Det finns ett normalmönster som omfattar mer än hälften av ledarna där alla typer av budskap används och ett analys-kritikmönster som varvar analys och kritik så att analysen stöder den kritik som framförs. Det finns olika sätt att kritisera aktörer som deltar i konflikten och lägga ansvaret på någon part. Man kan i ledarna motivera sin kritik. Men en skribent kan också använda olika knep för att slippa argumentera för sin åsikt. Man kan komma med hårda värdeomdömen som inte motiveras. Man kan klistra positiva eller negativa etiketter på företeelser man gillar eller ogillar. En rik flora av olika sätt att kritisera finns i detta ledarmaterial. Gunilla Hellström har varit doktorand vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.