Boken behandlar namnförrådet i det område som förr bar namnet Tunge härad och som idag är en del av Munkedals kommun. I boken förklaras och kommenteras häradsnamnet, namn på i häradet belägna socknar, byar, gårdar, f.d. torp och andra smärre bebyggelser av olika slag liksom namn på sjöar, vattendrag, berg, mossar, åkrar och ängar. Några av de namn som behandlas används inte idag. De återspeglar en svunnen tids namnförråd. Boken innehåller också ett relativt stort antal dialektord betecknade naturformationer av olika slag liksom ord för olika typer av odlingar och betesmarker. Ortnamnen i Tunge härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn, bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen; Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Ortnamnen i Tanums härad behandlar en del av namnförrådet i det område som förr bar namnet Tanums härad och som idag är en del av Tanums kommun. I boken förklaras och kommenteras namn som inte betecknar bebyggelser, det vill säga namn på sjöar, vikar, vattendrag, öar, vägar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera. En del av namnen används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller även två exkurser. Exkurs 1 behandlar serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län ur olika perspektiv. Exkurs 2 behandlar höjdbeteckningar i Tanums härad. Boken innehåller också ett relativt stort antal dialektord. Ortnamnen i Tanums härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänders sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn, bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg där författaren Maria Löfdahl är verksam. Ortnamnen i Tanums härad är hennes doktorsavhandling.

Namnet Sotenäs finns omnämnt redan i de gamla isländska sagorna och avsåg från början troligen det näs som skjuter ut i Soten, havsområdet utanför Bohuskusten söder om Väderöarna och Fjällbacka skärgård och norr om Smögen och skärgårdsområdet därutanför. Att ordet sot i detta namn skulle avse något mörkt är knappast troligt eftersom Soten varken har mörkt vatten eller är en instängd fjord. Namnet hänger snarare samman med verbet suga och syftar på de kokande bränningar och den för sjöfarten farliga sugande baksjö som bildas i fjorden när vågorna slår in mot uppgrundningarna i området och sedan sugs ut igen. Betydelsen av namnet är i så fall 'fjorden som utmärks av sugande farlig sjögång'. Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betecknar bebyggelse. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord, liksom personnamn och ett kulturhistoriskt register. Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Det vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn; bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Boken bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Det som tidigare var Tanums härad (Tanums och Lurs socknar) är idag en del av Tanums kommun. I denna bok förklaras och kommenteras häradets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av namnen används inte idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som i dag utgörs av Lysekils kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betecknar bebyggelse. En del av dem används inte alls idag utan speglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord, liksom personnamn och ett kulturhistoriskt register. Ortnamnen i Stångenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Det vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som i dag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn; härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Boken behandlar namnförrådet i det område som förr bar namnet Tunge härad och som idag är en del av Munkedals kommun. I boken förklaras och kommenteras häradsnamnet, namn på i häradet belägna socknar, byar, gårdar, f.d. torp och andra smärre bebyggelser av olika slag liksom namn på sjöar, vattendrag, berg, mossar, åkrar och ängar. Några av de namn som behandlas används inte idag. De återspeglar en svunnen tids namnförråd. Boken innehåller också ett relativt stort antal dialektord betecknade naturformationer av olika slag liksom ord för olika typer av odlingar och betesmarker. Ortnamnen i Tunge härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn, bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen; Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Ortnamnen i Tanums härad behandlar en del av namnförrådet i det område som förr bar namnet Tanums härad och som idag är en del av Tanums kommun. I boken förklaras och kommenteras namn som inte betecknar bebyggelser, det vill säga namn på sjöar, vikar, vattendrag, öar, vägar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera. En del av namnen används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller även två exkurser. Exkurs 1 behandlar serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län ur olika perspektiv. Exkurs 2 behandlar höjdbeteckningar i Tanums härad. Boken innehåller också ett relativt stort antal dialektord. Ortnamnen i Tanums härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänders sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn, bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg där författaren Maria Löfdahl är verksam. Ortnamnen i Tanums härad är hennes doktorsavhandling.

Namnet Sotenäs finns omnämnt redan i de gamla isländska sagorna och avsåg från början troligen det näs som skjuter ut i Soten, havsområdet utanför Bohuskusten söder om Väderöarna och Fjällbacka skärgård och norr om Smögen och skärgårdsområdet därutanför. Att ordet sot i detta namn skulle avse något mörkt är knappast troligt eftersom Soten varken har mörkt vatten eller är en instängd fjord. Namnet hänger snarare samman med verbet suga och syftar på de kokande bränningar och den för sjöfarten farliga sugande baksjö som bildas i fjorden när vågorna slår in mot uppgrundningarna i området och sedan sugs ut igen. Betydelsen av namnet är i så fall 'fjorden som utmärks av sugande farlig sjögång'. Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betecknar bebyggelse. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord, liksom personnamn och ett kulturhistoriskt register. Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Det vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn; bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Boken bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Det som tidigare var Tanums härad (Tanums och Lurs socknar) är idag en del av Tanums kommun. I denna bok förklaras och kommenteras häradets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av namnen används inte idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som i dag utgörs av Lysekils kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betecknar bebyggelse. En del av dem används inte alls idag utan speglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord, liksom personnamn och ett kulturhistoriskt register. Ortnamnen i Stångenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Det vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som i dag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn; härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).