Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde. ”Ersättningsproblem” är den tredje boken i trilogin; den tar vid när en ansvarsgrund är etablerad samt en viss skada bedömts ligga inom ansvarets gräns – varvid det kvarvarande problemet rör de omständigheter och argument som måste värderas, för att man ska kunna fastställa skadeståndet. Framställningen betonar den rättsligt värderande ersättningsbestämningen, och tematiserar därmed utvecklingen avseende ett antal konkretiserande kvalificeringar för resonemangen. Dessa kvalificeringar avser begreppsliga, temporala, formella, ekonomiska och ideella aspekter med avseende på både sakskada, förmögenhetsskada, personskada och olika ideella ersättningsposter – inklusive gränsområdet mellan det ekonomiska och det ideella. Bortom de klassiska spörsmålen behandlas även skadeståndsfrågor inom områdena för upphandlingsrätt, immaterialrätt och marknadsrätt. De alltoftare aktualiserade ideella ersättningsfrågorna tas upp med avseende på personskada, kränkning vid brott, olika specialregleringar samt beträffande möjligheterna och gränserna för ersättning vid överträdelse av EKMR och RF; vidare uppmärksammas utförligt de specifika ersättningsrättsliga perspektiven på diskriminering.

Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde. ”Ersättningsproblem” är den tredje boken i trilogin; den tar vid när en ansvarsgrund är etablerad samt en viss skada bedömts ligga inom ansvarets gräns – varvid det kvarvarande problemet rör de omständigheter och argument som måste värderas, för att man ska kunna fastställa skadeståndet. Framställningen betonar den rättsligt värderande ersättningsbestämningen, och tematiserar därmed utvecklingen avseende ett antal konkretiserande kvalificeringar för resonemangen. Dessa kvalificeringar avser begreppsliga, temporala, formella, ekonomiska och ideella aspekter med avseende på både sakskada, förmögenhetsskada, personskada och olika ideella ersättningsposter – inklusive gränsområdet mellan det ekonomiska och det ideella. Bortom de klassiska spörsmålen behandlas även skadeståndsfrågor inom områdena för upphandlingsrätt, immaterialrätt och marknadsrätt. De alltoftare aktualiserade ideella ersättningsfrågorna tas upp med avseende på personskada, kränkning vid brott, olika specialregleringar samt beträffande möjligheterna och gränserna för ersättning vid överträdelse av EKMR och RF; vidare uppmärksammas utförligt de specifika ersättningsrättsliga perspektiven på diskriminering.