Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala – serie

Vilken svensk författare varierar sin stil mest? Sådana frågor har varit svåra att besvara för litteraturvetenskapen. Med fjärrläsningar – datorstödda analyser av digitaliserade fulltexter – ändras detta. Det stora lästa innehåller fjärrläsningar av 339 välkända svenska romaner utgivna under 1900-talet. Urvalet har gjorts genom ett utvidgat litteratursociologiskt klassikerbegrepp som omfattar både verk som har blivit kanoniserade och sådana som hade stora samtida publikframgångar – eller både och. I analyserna ställs Selma Lagerlöf och Gösta Oswald bredvid Sigge Stark och Sjöwall & Wahlöö. Genom kvantitativa jämförelser undersöker Karl Berglund och Johan Svedjedal stildrag i verken och visualiserar deras egenart i förhållande till varandra. Här framträder en på samma gång omfattande och detaljerad bild av de stilistiska repertoarerna i den svenska 1900-talsromanen. Karl Berglund (f. 1983) är docent och biträdande lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning har behandlat samtidens bokmarknad och läskultur, ofta med fokus på digitaliseringens effekter och populärlitteraturen. Hans senaste bok är Reading Audio Readers. Book Consumption in the Streaming Age (2024). Johan Svedjedal (f. 1956) är professor emeritus i litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi, vid Uppsala universitet. Hans forskning har gällt svensk bokmarknad och svenska författares karriärer under de senaste två seklerna. Senast utgav han Dä kvetter. Gustaf Fröding som student (2025).

Översättningar har alltid funnits på den svenska bokmarknaden. Absolut flest skönlitterära titlar översätts i dag från engelska, men hur ser utgivningen ut av översättningar från andra stora språk? Hur har översättningar från franska, tyska och spanska utgivits i Sverige sedan 1970? Vilka förlag och översättare har varit viktiga för de tre språken? Har utgivningen förändrats över tid? I Förmedla och förlägga kartlägger Jana Rüegg översättningar från franska, tyska och spanska på den svenska bokmarknaden och undersöker genom dessa de förändringar som har skett inom litteraturvärlden sedan 1970. Här analyseras särskilt uppmärksamhetekonomin i den samtida förlagsvärlden, skillnader i utgivningstrender för manliga och kvinnliga författare och översättarnas betydelse för utgivningen. Studien belyser prestigefylld klassikerutgivning såväl som bästsäljande populärlitteratur. Via förlagens utgivning av översättningar undersöker Förmedla och förlägga spännvidden i den svenska bokmarknaden 1970–2016.

Den garanterade (numera särskilda) författarpenningen, som infördes 197, ska främja den litterära kulturen och göra upphovsmän mindre beroende av kortsiktiga marknadsintressen. Systemet innebär att upphovsmännen under yrkeslivet får en årlig inkomst motsvarande ungefär en halvtidslön. Antalet mottagare är numera omkring 180 per år. Bland dem finns många av våra mest kända författare. Anna Gunders Garanterade författare är den första större vetenskapliga analysen av hur den garanterade författarpenningen har fungerat i praktiken. Hon belyser den tidvis hårda debatten kring systemet, vilka författare som omfattas av det, deras produktivitet och genomslag i det litterära livet. Fram träder bilden av ett system av stor betydelse för moderna författares identitet och försörjning.

Döm denna bok efter dess omslag! Dess tes är nämligen att böckers omslag och kringtexter är av stor betydelse för hur litteratur förmedlas och tolkas. Mordförpackningar handlar om hur detta har fungerat för deckare i pocketform under 2000-talets svenska deckarvåg. Analysen omfattar drygt 150 böcker och behandlar formgivning, omslagsbilder, titlar och användningen av recensionsutdrag, författartack och extramaterial. På vägen visas bland annat hur kvinnliga och manliga deckarförfattare förpackas på olika sätt, och hur författarnas personliga varumärken blir allt mer framträdande. Mordförpackningar är en studie både av hur deckargenrens verk paketeras och av hur de kommersiella mekanismerna på den samtida svenska bokmarknaden arbetar och förändras. Karl Berglund (f. 1983) är doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Mordförpackningar är den andra delen i hans pågående avhandlingsprojekt om den svenska deckarvågen under 2000-talet.

This anthology examines the nature and consequences of cultural transfers – ways in which cultural, social and political/ideological elements cross national and cultural boundaries., how they are changed and how they affect the contexts in which they arrive. Processes of translation and adaptation play an important role, as do the roles performed by different actors – governmental, academic, and artistic. The Dynamics and Contexts of Cultural Transfers collects articles from the research network U4 (universities of Ghent, Groningen, Göttingen and Uppsala). They highlight questions of different power relations, of what is national and what is world literature, and how cultural transfer intertwines ideas on culture and literature.

Sexmord! Psykopater! Maffia! Det finns många föreställningar om vad svenska deckare handlar om. Men hur ser det egentligen ut i verk av författare i genrens toppskikt? Vilka är de vanligaste mördarna och mordmotiven? Och vilka återkommande drag finns bland genrens offer och huvudpersoner? Död och dagishämtningar tar sig an sådana frågor genom en analys av mer än hundra kriminalromaner ur det tidiga 2000-talets svenska deckarvåg. I studien visas en mängd mönster, som både bekräftar och utmanar rådande uppfattningar om genren. Död och dagishämtningar ger spännande perspektiv vår tids mest populära berättelser. Därmed säger den också en hel del om vårt samhälle. Karl Berglund (f. 1983) är verksam som litteraturforskare vid Uppsala universitet. Död och dagishämtningar är den tredje och avslutande delen i hans avhandling om den svenska deckarvågen under det tidiga 2000-talet.

We think of the eighteenth century as the heyday of print culture, when the presses drove the ever more rapid circulation of information and argument among ever wider circles of the European population. But it remains the case that well into the nineteenth century all writing was done by hand. In fact the intensification of print culture with the rise of modern commercial society and state systems depended on an ever-increasing output of writing with pen and ink. At the same time, handwriting, and in particular the signature, came to be understood as an index of character ad authenticator if personal intent, whether it appeared on contracts, petitions or letters, or in the guest books and autograph books that recorded friendship. In acknowledgement of this, scholars have begun to focus on the interactions between print and manuscript forms. Studies of the ‘reading revolution’ have shone a light on marginalia – not simply evidence for reader reactions, but increasingly an object of study in themselves. And research in the history of authorship and publication between 1750 and 1850 is homing in on authorial practices that self-consciously combined manuscript and print forms. It is no longer possible to presume that print and manuscript practices and their persistence can help us to re-vision classical modernity, including the shifting border between the public and the private. This volume brings together new research by cultural historians and literary scholars that allows us to reflect on how a material approach to the uses of the pen might help us to understand the processes through which meaning and modernity were constructed in the long eighteenth century.

Denna bok handlar om debutanters karriärvägar fram till deras skönlitterära debut och uppmärksamhet efteråt. Främst analyseras de urvalsinstanser som är avgörande för att bedöma framgången för debutanter, debutböcker och förlag. Dessa instansers arbete resulterar i pyramider av prestige med få debutanter, debutböcker och förlag i toppen. Boken bygger på 80 intervjuer, redogörelser för författarkarriärer för över 800 debutanter som debuterade mellan åren 1997 till 2014 och material om över 150 förlag. Den ger unika inblickar i villkoren för skönlitterära debuter i vår tids Sverige.

Stockholms stadsbibliotek öppnade 1928 och sågs snart som ett av de viktigaste moderna folkbiblioteken. Den här boken handlar om hur biblioteket växte fram, om dess verksamhet det första decenniet, dess organisation, och personalens arbetsvillkor. Särskilt intresse ägnas den litteratursyn som präglade verksamheten – inte minst hur biblioteket hanterade olika kontroversiella verk och genrer i en tid när Sverige och omvärlden förvandlades. Allt fångar den värdegrund och kvalitetsdiskussion som präglade mellankrigstidens svenska folkbibliotek.

I den moderna förlagsekonomin innebär uppmärksamhet ofta pengar. Att Nobelpriset i litteratur ökar försäljningen av pristagarens böcker på kort sikt är nästan givet. Men hur ser utgivningen ut före priset? Och en tid efter det? Vilken sorts förlag i Sverige har introducerat och arbetat in den sorts högprestigeförfattare som Nobelpristagarna utgör? Vilka upprätthåller utgivningen av dem på längre sikt? Och har det skett någon förändring över tid? Jana Rüeggs Nobelbanor följer översatta Nobelpristagares förlagsbanor i Sverige och fångar genom dem förändringar på den svenska bokmarknaden under de senaste decennierna. På vägen belyser hon också frågor om Nobelpristagarna som eventuella bästsäljare, skillnaden i litterär meriteringstid mellan män och kvinnor, översättarnas roll och genomslaget för litteratur från olika språkområden. Det är en studie av litterär uppmärksamhetsekonomi som belyser spänningarna mellan stabilitet och förändring på den svenska bokmarknaden. Boken belyser förlagsbanorna för ett antal uppmärksammade Nobelpristagare som Doris Lessing, Alice Munro och Patrick Modiano.