Sprickorna i muren – serie

Makthavare som sviker, finns det gott om. Maktahavaren, Lars Troäng, sviker dock inte. När den hemliga sektorns oförenlighet med samhällets officiella värderingar blir honom alltför outhärdlig, publicerar han allt vad han vet och väntar sig en affär, en skandal. Endast tystnad, en kort interpellation i riksdagen och den totala utfrysningen återstår för honom sedan han offentliggjort allt vad han visste.

Romanen har en handling och en karaktär som sedan gjorde den till en populär förebild för en hel genre av efterbildningar, byråkratromanen.

Familjefesten publicerades första gången 1975 och är den tredje delen av fem i serien Sprickorna i muren. Varje bok skildrar en personlighet med olika liv men från samma bakgrund. Samtliga utgår nämligen från Lars som är född den 17 maj 1936.

I Herr Gustafsson själv skildrar Lars Gustafsson världen, Europa och sitt eget liv. Han gör det med ödmjukhet, förtvivlan och humor. Romanen utspelar sig främst i bokbranschen, i tidningarnas, bokförlagens och de utländska mässornas värld. Den handlar om ord och om talandet.

Herr Gustafsson själv publicerade första gången 1971 och är den första delen av fem i serien Sprickorna i muren. Varje bok skildrar en personlighet med olika liv men från samma bakgrund. Samtliga utgår nämligen från Lars som är född den 17 maj 1936.

Här är vi i ett purgatorium, i det renande rum av drömmar och dagdrömmar där lögnerna redan är urskiljbara som lögner. Även om sanningen dröjer fjärran, för att alludera till Ekelöf, finns här redan hopp. Det gamla kommer att bryta samman, att förvandlas till sin egen parodi; förvandling och uppbrott är möjliga. Värden omvärderas; förtecken skiftas.

Sigismund har fyra parallellhandlingar, varav en av dem berättar om hur författaren Lars Gustafsson, hjälten från romanen Herr Gustafsson själv, några år efter den romanens händelser i ett vintrigt Berlin vill börja skriva en ny roman. Det vill sig inte så bra, dag efter dag går åt till att hänga håglöst över skrivmaskinen.

Sigismund publicerades första gången 1976 och är den fjärde delen av fem i serien Sprickorna i muren. Varje bok skildrar en personlighet med olika liv men från samma bakgrund. Samtliga utgår nämligen från Lars som är född den 17 maj 1936.

Del 1-4 av Sprickorna i muren: Herr Gustafsson själv, Yllet, Familjefesten och Sigismund är, för – att kanske alltför högtidligt – låna Eyvind Johnsons ord om "Krilon", "en svensk författares värnplikt''. Ett försök att hävda och formulera en individuell frihet och ett individuellt perspektiv i en period präglad av offentligt hyckleri, fräck maktmoral och den hemliga sektorns växande dominans över det demokratiska rättssamhället. Det handlar om Sveriges utveckling men inte bara om den. Det handlar om ett tillstånd, där begreppen förefaller upplösas och bli undanglidande. Men detta tillstånd finns inte bara mellan människorna och deras allt mera opersonliga institutioner. Det finns också i dem själva. Sprickorna löper genom ideologier, institutioner och själar. Till själva osäkerhetsupplevelsen i dessa romaner hör deras kanske något ovanliga metod att i fyra olika karriärer variera en personlighet, som i alla fyra böckerna heter "Lars", är född den 17 maj 1936 och hela tiden har samma barndom.

Titlarna publicerades mellan 1971 och 1976. Den femte och sista delen heter En biodlares död.