Stockholm studies in history – serie

Varför behöver ett modernt samhälle historia i skolan? Sedan 1800-talets slut har detta – på båda sidor av Atlanten – motiverats med behovet av en medborgarbildning i ett demokratiskt samhälle. Men oftast har elever bara ägnat sig åt att minnas och reproducera skolböckernas historier. Per-Arne Karlsson visar dock att den internationella forskningen kring undervisning och lärande i historia gjort stora framsteg alltsedan de liberala 1960- och 70-talen. Strävan efter förnyelse i klassrummen gick hand i hand med alltfler forskares intresse för vad som hände i dessa klassrum. Man konstaterade att elever faktiskt kan "tänka historia". Men detta är en kreativ process som kräver särskilda redskap och situationer. Det är en kreativ process som involverar både tankar och känslor i dialog med omgivningen. Historisk bildning fordrar både kunskap om "historiens historier" och förmågor att analysera dessa. Det fordrar en narrativ kompetens som involverar såväl identifikation med kulturarv som förmågan till emancipation. Boken visar hur forskningen utvecklat en begreppsapparat, ett språk, för att beskriva och utveckla dessa processer. Rollövningar är en sådan undervisningsform som forskningen intresserat sig för. Författaren bidrar här med två egna undersökningar. Rollövningar fungerar som ramberättelser och öppna referensramar för flerperspektivism. Per-Arne Karlsson är docent i ämnesdidaktik med inriktning historia vid Stockholms universitet. Han har varit verksam dels som forskare i historia och didaktik, dels som lärare inom grund- och gymnasieskolan samt inom högskola- och universitet. Han har även arbetat som författare till läroböcker i historia.

This dissertation examines the implementation of the SS's Greater Germanic idea in the Danish borderregion of South Jutland. Its focus is on how Danish and ethnic German (volksdeutsche) national socialists, organised in their respective Nazi parties, dealt with the SS's crusade on behalf of a supranational racial vision. The study traces why the two groups reacted so negatively to the SS's ideology - despite the SS's power, despite the Greater Germanic promise of high racial prestige, and despite shared service in "Germanic" units of the Waffen-SS. The study makes it clear that the fate of the Greater Germanic idea cannot be understood simply in terms of Realpolitik. Rather, the conflicts between the SS and its collaboration partners must also be understood as a clash between racial and völkisch concepts of community.

Länge har 1600-talets politiska historia fokuserat på maktkampen mellan adel och kungamakt. Ändå bestod den svenska riksdagen också av tre ofrälse stånd: bönder, präster och borgare, ett faktum som gjorde att Sverige hade bredare politiskt representation än de flesta europeiska länder. I denna avhandling studeras deras politik i frågor som rörde maktfördelningen i riket. Den visar att de ofrälse inte var så underdåniga kungamakten som man hittills antagit: snarare visar de en betydande flexibilitet mellan offensiva krav och patriarkal underdånighet, beroende på vilka styrkeförhållanden som rådde. I avhandlingen analyseras också de spelregler som styrde riksdagen och de ofrälse ståndens organisatoriska förutsättningar. Slutligen diskuteras den svenska riksdagen i en internationell kontext - hur kunde vissa parlament och ständerförsamlingar överleva i ett Europa som allt mer präglades av absolutistiska monarker? Joakim Scherp (f. 1968) är utbildad vid Stockholms universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är äldre politisk historia med ett underifrånperspektiv och med användning av modern institutionalistisk teoribildning.