Vemdalsmorden – serie

»Stina rycker till och hjärtat börjar bulta när hon hör ljud i snön av någon som närmar sig skjulet. Instinktivt vänder hon sig om, men ser ingen. Hon lyssnar. Stegen har tystnat, det enda hon hör är ett tungt flåsande. Hon trevar efter mobilen. Jävlar … kvar i bilen. Varför åkte jag hit ensam och obeväpnad?«Den som griper till våld … är den andra boken i serien om Vemdalsmorden. Henning och Kaj plågas av att fallet med styckmorden inte lösts. Henning återupplever i sina mardrömmar skräcken då han höll på att bli styckmörderskans tredje offer. Skrivlusten har försvunnit och han har isolerat sig mer och mer. Hans barndomsvän Kaj, numera pensionerad polis, har grottat ner sig i tankar om varför han inte lyckades lösa fallet.När det omstridda kommunalrådet Gustaf Marklund presenterar planer på ytterligare en exploatering av skidområdet splittrar det byborna och leder till mord. Kajs efterträdare Stina blir utredningsansvarig och Kaj och Henning blir på olika sätt involverade i en rad spännande händelser som får ett oväntat slut.

Författarparet Eriksson & Mann är bosatta i Stockholm sedan många år, men har båda starka norrländska rötter. Under deras många vistelser i Vemdalen växte idén till serien om Vemdalsmorden fram, och numera satsar de helhjärtat på skrivandet. Den som griper till våld … är deras andra bok i serien om Vemdalsmorden.Catharina Mann är socionom och har jobbat som ledare och strateg inom offentlig förvaltning. Hon har ofta fått vara ett stöd för människor som hamnat i en ohållbar livssituation, vilket gett henne kunskap om livets glädjeämnen och förgänglighet.Hon har följt Vemdalens utvecklingen från fjällby till skidort på nära håll. Som liten flicka hörde hon många historier om folk som sett både tomtar och troll. Och om kvinnor med synsk förmåga, vars åsikter man skulle ta på stort allvar.Sture Eriksson har arbetat inom idrottsrörelsen i många år. Han har upplevt maktspel och intriger, men också hur idrotten fostrat och utvecklat ungdomar till såväl goda samhällsmedborgare som världsstjärnor. Länge närde han en dröm om att skriva. Den förverkligades när han och Catharina gav ut debutboken Den som ruvar på hämnd …

”När musiken drar igång sveper han i sig det som är kvar i glaset. Han gör en sista koll i spegeln. Ser bra ut, bara en sista justering, med hårvax rufsar han till håret.Han ställer sig strategiskt och skannar snabbt av dansgolvet.” / Ur boken.Den som ruvar på hämnd …  är en spänningsroman som utspelar sig i trakterna kring Vemdalen. I centrum står den tidigare grävande journalisten Henning, som återvänt till hembyn efter en brokig karriär, och hans barndomsvän Kaj, polis med längtan efter pension. Hennings dröm om att komma från hetluften på tidningsredaktionen blir inte som han tänkt sig.När tre män försvinner spårlöst dras Henning och Kaj in i en utredning som innehåller mord, övergrepp, våld och droger.Och som får ett slut som ingen väntat sig.Författarparet Eriksson & Mann är bosatta i Stockholm sedan många år, men har båda starka norrländska rötter. På senare år har de tillsammans drivit ett konsultföretag med inriktning mot organisation och ledarskap. Men under deras många vistelser i Vemdalen växte Idén till att skriva en bok fram, och numera satsar de helhjärtat på skrivandet.Den som ruvar … är deras debutroman.Sture Eriksson spelade basket på elitnivå som ung, vilket ledde till en yrkeskarriär inom idrottsrörelsen, där han varit projektledare, utredare samt haft olika chefsbefattningar.  Han har upplevt maktspel och intriger, men också hur idrotten fostrat och utvecklat ungdomar till världsstjärnor. Länge närde han en dröm om att skriva. Den förverkligades när han i födelsedagspresent fick en skrivarkurs.Catharina Mann är socionom och har arbetat som ledare och strateg inom offentlig förvaltning. Parallellt har hon haft politiska engagemang i region Stockholm. I sitt arbete har hon ofta fått vara ett stöd för människor som hamnat i en ohållbar livssituation. Det har skapat en kunskap om livets glädjeämnen och förgänglighet.Med sin anknytning till Vemdalen har hon följt utvecklingen från fjällby till skidort på nära håll. Som liten flicka hörde hon många historier om folk som sett både tomtar och troll. Och om kvinnor med synsk förmåga, vars åsikter man skulle ta på stort allvar.