Ymer – serie

Vi upplever en ny rush till Afrika där mycket kretsar kring resurser och politik. Och ändå är det fortfarande svepande generaliseringar som dominerar bilden av "det nya Afrika". Årets upplaga av Ymer är istället baserad på långvarig fältforskning. Författarna - antropologer, kultur- och naturgeografer - ger förtätande beskrivningar och insiktsfulla analyser av vanliga människors tillvaro och försörjningsvillkor. Genom lokala perspektiv på globala processer analyseras tillgång till och kontroll över resurser, och maktutövning och politiskt deltagande - och förstås även resursbrist och maktlöshet.

2015 är det 200 år sedan Sverige lämnade sin sista formella besittning i Europa, hertigdömet Pommern. Ymer 2015 visar med olika exempel svensk maktutövning utanför landets nuvarande gränser. Det kan gälla hur svenska besittningar administrerades, hur kommunikation och transporter fungerade, hur befolkningen levde, vilka spår som den svenska närvaron satte, men även områdets geografi och antropologi idag. Den svenska närvaron kan även gälla till exempel militär stationering, Svenska kyrkans missionsstationer, Sveriges ambassader och kulturinstitut, svensk makt på ont och gott.

Policymobilitet är temat för 2018 års Ymer. Det är ett forskningsområde som vuxit kraftigt under de senaste två decennierna. Som praktik har dock policymobilitet förekommit betydligt längre än så, inte minst inom samhällsplanering och politik. Här har intresset för att hämta inspiration från andra platser och att lära sig av andras erfarenheter varit etablerat sedan länge. I den här boken presenteras en lång rad olika perspektiv på policy, och på dess sociala och rumsliga mobilitet och påverkan. Kapitlen diskuterar nutida och historiska exempel från Sverige i huvudsak, men även från Norge, Danmark. Ghana, Kenya och Sudan. Kapitlen diskuterar policy med olika perspektiv på skala - från det lokala och regionala till det nationella och internationella. Tillsammans bidrar dessa med en fördjupad kunskap om såväl policy som policymobilitet, och om hur makt, traditioner och strukturer påverkar hur policy utformas och sprids till olika platser.

Årets Ymer handlar om begreppspar som centrum-periferi och stad-land. Vår samtida geografi kan sägas bestå av en rumslig integration i form av ett flöde av människor, varor och idéer som återfinns parallellt med en rumslig separation av individer, grupper och platser. En utgångspunkt är att periferier görs och skapas i processer och flera av bokens kapitel belyser hur ekonomiska, sociala och politiska relationer bidrar till att positionera platser och regioner som perifera eller centrala. Volymen bidrar därmed till en ökad kunskap kring sammanhållningens politik, relationen stad-land, samt förutsättningarna för integrering av platser och regioner.

Årets YMER handlar om megaprojekt. Över hela världen uppförs storskalig infrastruktur som aldrig förr. Man bygger vägsystem, hamnar, höghastighetståg, ekonomiska zoner, och telekommunikationssystem bara för att nämna några. Detta samtida fenomen undersöks i volymen genom en samling aktuella, empirinära och etnografiska studier av megaprojekt i olika delar av världen. Bokens författare är kultur- och socialantropologer, kulturgeografer och statsvetare som utifrån sina respektive perspektiv visar att megaprojekt präglas av politik och att maktrelationer är centrala för dess design, tillblivelse och sociala effekter. De olika kapitlen fördjupar sig i frågor som rör politiskt beslutsfattande, expertis och påverkan på lokala samhällen, och problematiserar även antaganden om skala, tid och rum.

Under en lång tid har fokus för regional utveckling likställts med ekonomisk tillväxt, men dess innebörd har kommit att breddas och inkluderar idag även andra perspektiv där betydelsen av till exempel social och ekologisk hållbarhet lyfts i högre utsträckning än tidigare. Samtidigt är regional utveckling en ojämn rumslig process som skiljer sig åt inom och mellan regioner. I Sverige ser vi till exempel att klyftan mellan stad och land har ökat i flera avseenden. Med utgångspunkt i olika geografiska perspektiv och teorier lyfter författarna i årets YMER hur såväl historiska som nutida ekonomiska, politiska och samhälleliga processer format och formar dagens regioner och på så sätt också förutsättningarna för regional och lokal utveckling.

Årets Ymer handlar om SSAG's exkursion till Svalbard. Svalbard är det område på Jorden som har den tydligaste och högsta temperaturökningen som en följd av de pågående klimatförändringarna och det finns utmärkta möjligheter att studera hur detta påverkar miljö och människor. Därtill har Svalbard och dess centralort Longyearbyen genomgått en radikal förändring också i samhällsutveckling med en förändring från gruvsamhälle till modern norsk stad. Årsbok 2023 har temat "Det nya Svalbard" och innehåller artiklar som illustrerar en del av de förändringar som exkursionsdeltagarna kommer att studera och uppleva under exkursionen. Artiklarna blir därmed ett bakgrundsmaterial för deltagarna men är också tänkt att kunna intressera övriga SSAG-medlemmar och en intresserad allmänhet.

Döden beskrivs ofta i rumsliga termer och har egenskapen att den intensifieras på vissa platser, men påverkar och får konsekvenser på andra platser. Således kopplar döden samman en rad platser som på ett eller annat sätt är viktiga för den avlidne, de efterlevande och ibland även för samhället i stort. Döden är inte en marginell företeelse utan snarare ett universellt samhällsfenomen och en ständigt pågående process, men som ofta sker i det fördolda. Denna Ymer uppmärksammar döden som samhällsfenomen utifrån ett rumsligt perspektiv och av forskare från en rad olika discipliner. Bokens syfte är att visa på vilken bredd och relevans som forskning om döden har, men även vilka teoretiska bidrag denna tematik kan ge upphov till.

Träd har en nästan global spridning och de har historier att berätta om landskapet, vädret och tiden. Människan har alltid haft ett nära förhållande till träd och vad de bidrar med, inte bara i form av virke och bränsle, men också som skydd mot väder och vind, som navigationshjälp eller bara genom att erbjuda en avstressande miljö. De flesta vet att man, för det mesta, kan ta reda på ett träds ålder genom att räkna dess årsringar. I årets YMER berättar dendrokronologiska forskare om hur årsringarna i träd kan ge mycket mer information än så. I ett antal artiklar får vi lära oss om hur årsringar används för att bland annat rekonstruera historiska klimatvariationer, med exempel från vitt skilda geografiska områden som Patagonien och Arktis, datera gamla konstverk och analysera förorenade industriområden. Det handlar verkligen om "Fantastiska ringar".