Jag är personligen svag för täta, skarpa texter där varje mening är större än sig själv. Som denna.Stilistisk perfektion utan tillrättalägganden. Au pair - kvinnans blick genomskådar sin omgivning utifrån, hon är inte en del av det sammanhang där hon befinner sig.
Hon frågar inom sig:vad är det som får dig att bete dig så här? Inget svar.
Hennes eget liv verkar präglat av längtan utan rikting. Detta är en lysande text. Att den är kort är en del av kvaliteten.
