Sveriges polisstyrka plågas under 70-80-talet av en rad svåra och spektakulära brott. Det är allt från flygkapningar, bankrån, terroristangrepp och mordet på Olof Palme. Svenska folket börjar ifrågasätta polisens sätt att agera vid särskilt svåra och komplicerade händelser. Regeringen beslutar då att tillkalla en parlamentarisk kommission för att granska hur berörda myndigheter och andra samhällsorgan utför sina uppgifter.
I april 1988 redovisar komissionen sin rapport. I den föreslås att en polisiär beredskapsstyrka mot terroristangrepp ska inrättas, en grupp på 50 individer som ska vara frikopplade från den piketverksamhet som bedrivs vid polismyndigheten i Stockholm. Idén till den Nationella insatsstyrkan, vårt lands största resurs, är född.
I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.
