I Baba Jaga la ett ägg utvecklar Dubravka Ugresic den överallt i Östeuropa återkommande myten om häxan Baba Jaga som rövar bort barn och som bor i ett hus byggt av kycklingben. Den tjänar som utgångspunkt för en essäistisk roman om kvinnlighet, åldrande och kärlek iscensatt på resa i Bulgarien och bland kvinnor på spa - först ser man dem inte, men tydligare och tydligare urskiljer man dem med sina handväskor, nedhasade strumpor, eleganta men gammalmodiga hattar, slitna vita blusar, överlastade med besynnerliga paket, mumlandes för sig själva, bortkommet hjälpsökande, misstänksamt bligande - tanterna.

I Baba Jaga la ett ägg utvecklar Dubravka Ugresic den överallt i Östeuropa återkommande myten om häxan Baba Jaga som rövar bort barn och som bor i ett hus byggt av kycklingben. Den tjänar som utgångspunkt för en essäistisk roman om kvinnlighet, åldrande och kärlek iscensatt på resa i Bulgarien och bland kvinnor på spa - först ser man dem inte, men tydligare och tydligare urskiljer man dem med sina handväskor, nedhasade strumpor, eleganta men gammalmodiga hattar, slitna vita blusar, överlastade med besynnerliga paket, mumlandes för sig själva, bortkommet hjälpsökande, misstänksamt bligande - tanterna.

I Baba Jaga la ett ägg utvecklar Dubravka Ugresic den överallt i Östeuropa återkommande myten om häxan Baba Jaga som rövar bort barn och som bor i ett hus byggt av kycklingben. Den tjänar som utgångspunkt för en essäistisk roman om kvinnlighet, åldrande och kärlek iscensatt på resa i Bulgarien och bland kvinnor på spa - först ser man dem inte, men tydligare och tydligare urskiljer man dem med sina handväskor, nedhasade strumpor, eleganta men gammalmodiga hattar, slitna vita blusar, överlastade med besynnerliga paket, mumlandes för sig själva, bortkommet hjälpsökande, misstänksamt bligande - tanterna.