”Hur svårt det är att vakna till liv igen, hur lätt det är att bara färdas i drömmar och på nytt uppleva sådant som man redan upplevt förut eller sådant som man aldrig varit med om …”

Artur Lundkvist återkallar sina drömmar under den långa sjukdomen, från medvetslöshetens färd i gränstrakterna mellan livet och döden, i anteckningar som fångar deras autentiska atmosfär, deras glidningar och tvära kast mellan den konkreta omgivningen och fantasins sammansmältning av minnesfragment och visioner. I den sinnrika kompositionen leder skildringen av den långsamma återfärden mot en normal tillvaro över i ett mäktigt flöde av föreställningar – situationer och bilder där nuet stämmer möte med det förgångna, fjärran länder med vardagens varelser och ting, intryck av människor och konst med historiens myter. Färdas i drömmen och föreställningen är med sitt suveränt levande prosalyriska språk ett både vitalt och mörkt suggestivt verk av en av våra verkligt stora diktare.

”Jag färdas och jag färdas inte, i minnet färdas jag där allt är sig likt och allt är sig olikt, det är en spegel av vatten som ådras, rynkas, döljer synerna liksom under lätta, plötsliga korsande vinddrag …”

”Hur svårt det är att vakna till liv igen, hur lätt det är att bara färdas i drömmar och på nytt uppleva sådant som man redan upplevt förut eller sådant som man aldrig varit med om …”

Artur Lundkvist återkallar sina drömmar under den långa sjukdomen, från medvetslöshetens färd i gränstrakterna mellan livet och döden, i anteckningar som fångar deras autentiska atmosfär, deras glidningar och tvära kast mellan den konkreta omgivningen och fantasins sammansmältning av minnesfragment och visioner. I den sinnrika kompositionen leder skildringen av den långsamma återfärden mot en normal tillvaro över i ett mäktigt flöde av föreställningar – situationer och bilder där nuet stämmer möte med det förgångna, fjärran länder med vardagens varelser och ting, intryck av människor och konst med historiens myter. Färdas i drömmen och föreställningen är med sitt suveränt levande prosalyriska språk ett både vitalt och mörkt suggestivt verk av en av våra verkligt stora diktare.

”Jag färdas och jag färdas inte, i minnet färdas jag där allt är sig likt och allt är sig olikt, det är en spegel av vatten som ådras, rynkas, döljer synerna liksom under lätta, plötsliga korsande vinddrag …”

”Hur svårt det är att vakna till liv igen, hur lätt det är att bara färdas i drömmar och på nytt uppleva sådant som man redan upplevt förut eller sådant som man aldrig varit med om …”

Artur Lundkvist återkallar sina drömmar under den långa sjukdomen, från medvetslöshetens färd i gränstrakterna mellan livet och döden, i anteckningar som fångar deras autentiska atmosfär, deras glidningar och tvära kast mellan den konkreta omgivningen och fantasins sammansmältning av minnesfragment och visioner. I den sinnrika kompositionen leder skildringen av den långsamma återfärden mot en normal tillvaro över i ett mäktigt flöde av föreställningar – situationer och bilder där nuet stämmer möte med det förgångna, fjärran länder med vardagens varelser och ting, intryck av människor och konst med historiens myter. Färdas i drömmen och föreställningen är med sitt suveränt levande prosalyriska språk ett både vitalt och mörkt suggestivt verk av en av våra verkligt stora diktare.

”Jag färdas och jag färdas inte, i minnet färdas jag där allt är sig likt och allt är sig olikt, det är en spegel av vatten som ådras, rynkas, döljer synerna liksom under lätta, plötsliga korsande vinddrag …”