I oktober 1943 flydde merparten av de danska judarna till Sverige. Hur gick det till? Hur vågade det danska folket trotsa tyskarna och vägra lämna ut sina judiska landsmän?

Vad är sanning och vad är myt om de dramatiska händelserna då mer än 7 000 människor desperat flydde undan nazisterna och tog sig till säkerheten i Sverige? I Landsmän ger historikern Bo Lidegaard för första gången en fullständig bild av historien. Till sin hjälp har han nytt material ur samtida källor: dagböcker, brev, tidningsartiklar och dokument.

I fjorton kapitel, ett för var dag under de avgörande veckorna, skildras hur kedjan av händelser hänger samman. Ögonvittnesskildringar från flyktingar, deras förföljare och de som hjälpte dem varvas med analyser av den nazistiska ockupationsmaktens dilemma, då de ideologiska och pragmatiska konsekvenserna av Förintelsen ställdes på sin spets. I boken spelar också Sveriges hållning en viktig roll. Lidegaard visar hur Per Albin och samlingsregeringen kraftfullt ändrade hållning i flyktingfrågan efter deportationen av de norska judarna 1942 och lovade att ta emot alla danska flyktingarna som kom.

Men evakueringen av de danska judarna hade inte varit möjlig om inte den danska regeringen redan från början valt att med alla fredliga till buds stående medel försvåra samarbetet med tyskarna. Lidegaard ger oss den fascinerande berättelsen om hur det lilla landet Danmark lyckades sätta sig upp mot Tredje riket genom att vägra att acceptera själva fundamenten i den nazistiska ideologin. Landsmän kastar nytt ljus över en upprörande och viktig del av vår nordiska historia; ett aktuellt och inspirerande exempel på det demokratiska samhällets möjligheter, vad man tillsammans kan uppnå om man vägrar att låta sig delas in i ett ”vi” och ett ”dom.”

I oktober 1943 flydde merparten av de danska judarna till Sverige. Hur gick det till? Hur vågade det danska folket trotsa tyskarna och vägra lämna ut sina judiska landsmän?

Vad är sanning och vad är myt om de dramatiska händelserna då mer än 7 000 människor desperat flydde undan nazisterna och tog sig till säkerheten i Sverige? I Landsmän ger historikern Bo Lidegaard för första gången en fullständig bild av historien. Till sin hjälp har han nytt material ur samtida källor: dagböcker, brev, tidningsartiklar och dokument.

I fjorton kapitel, ett för var dag under de avgörande veckorna, skildras hur kedjan av händelser hänger samman. Ögonvittnesskildringar från flyktingar, deras förföljare och de som hjälpte dem varvas med analyser av den nazistiska ockupationsmaktens dilemma, då de ideologiska och pragmatiska konsekvenserna av Förintelsen ställdes på sin spets. I boken spelar också Sveriges hållning en viktig roll. Lidegaard visar hur Per Albin och samlingsregeringen kraftfullt ändrade hållning i flyktingfrågan efter deportationen av de norska judarna 1942 och lovade att ta emot alla danska flyktingarna som kom.

Men evakueringen av de danska judarna hade inte varit möjlig om inte den danska regeringen redan från början valt att med alla fredliga till buds stående medel försvåra samarbetet med tyskarna. Lidegaard ger oss den fascinerande berättelsen om hur det lilla landet Danmark lyckades sätta sig upp mot Tredje riket genom att vägra att acceptera själva fundamenten i den nazistiska ideologin. Landsmän kastar nytt ljus över en upprörande och viktig del av vår nordiska historia; ett aktuellt och inspirerande exempel på det demokratiska samhällets möjligheter, vad man tillsammans kan uppnå om man vägrar att låta sig delas in i ett ”vi” och ett ”dom.”